lördag 4 januari 2014

Om Nya Bestämmelser Angående Allmänna Handlingars Offentlighet Prop 1975/76:160

Offentlighetsprincipen enligt Tryckfrihetsförordningen (TF) uttrycks i Regeringens Proposition  175/76 160:
  • Enligt offentlighetsprincipen skall varje svensk medborgare liksom nu ha rätt att ta del av allmänna handlingar. 
  • Begränsningar i denna rätt får göras bara om vissa särskilt viktiga skäl påkallar det, t. ex. hänsynen till rikets säkerhet eller enskildas personliga intressen. 
  • I princip skall sådana begränsningar bara beslutas av riksdagen i en särskild lag. 
  • Till främjande av ett fritt me­ningsutbyte och en allsidig upplys­ning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna hand­lingar.
  • Rätten att laga del av allmänna handlingar får begränsas endast om del är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighets verksamhet för in­spektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller be­ivra brott, 5. det allmännas ekonomiska in­tresse, 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7. intresset att bevara djur- eller växtart.
I Propositionen sidan 143, uttrycker Föredraganden:
  1. (TF) Det skall inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad.
  2. (TF) Lagtexten bör inte använda formuleringen att en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.
Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) skriver i domar 5339-13 och 5340-13:
  1. (HFD) För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143). 
  2. (HFD) Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten, att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.
2. (HFD) står i motsats till  2. (TF) och HFD skriver således ny grundlag, vilket egentligen endast Riksdagen kan göra, medan 1. i båda fallen är identiska. HFD inför således en begränsning med långtgående konsekvenser vad gäller rätten att ta del av allmänna handlingar, detta utan att vissa särskilt viktiga skäl påkallar det, t. ex. hänsynen till rikets säkerhet eller enskildas personliga intressen. Hur kommer Riksdagen, Justitieministern och JK att reagera på denna inskränkning av den svenska demokratien?

Notera att "någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd" uttrycker samma förhållande  som "genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form". Det kan därför inte råda någon tvekan om att HFD i sina domar har gått emot grundlagens "I princip skall sådana begränsningar bara beslutas av riksdagen i en särskild lag". 

Den nya grundlagen i form av 2. (HFD) ger myndigheten den nya rättigheten att själv efter eget val avgöra vilka handlingar som skall anses färdigställda och därmed vara tillgängliga för granskning. Detta innebär en väsentlig begränsning av rättigheten för svenska medborgare att ta del av handlingar förvarade hos myndighet, och ändrar därmed grunden för den svenska demokratin: Academic Rights Watch skriver att domen är ett svårt slag mot den svenska demokratin.

HFD har genom att ge prövningstillstånd valt att sätta detta nya prejudikat utgående från två liknande fall, där Kammarrätterna i Stockholm och Göteborg dömt olika. Vad har drivit HFD att skriva ny grundlag just nu? Om detta uppdagas, så kommer ju de 5 justitieråd som skrivit HFDs dom att sitta löst. Och att det inte skulle uppdagas är väl inte så vidare troligt?

PS1 Frågan är om HFDs dom är del av en planerad pågående omvandling av den traditionella kollegiala akademin baserad på vetenskaplig kompetens, till en linjeorganisation av näringslivsmodell där prefekten och inte längre professorn bestämmer vad som är sant och vad som skall göras? Att en sådan omvandling pågår vet jag av egen erfarenhet redovisad som bl a  KTH-gate, KTH-gate2 och KTH-gate3.

PS2 Notera att HFD i sina domar citerar 1. (TF), men mörkar  2.(TF) för att sedan i 2.(HDF) gå tvärtemot 2.(TF), under falsk förespegling att 2.(HDF) uttrycks i TF.

PS3 Läs rapport från samtal med HFD.

PS4 Att 2.(HFD) är ny lagtext framgår av följande paragraf i TF som inte skulle ha tjänat något syfte om TF redan hade innehållit 2.(HDF):

  • Utkast och koncept (t.ex. till en myndighets beslut) och minnesanteckningar är inte allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering. 

16 kommentarer:

  1. Var finns den där kommentaren från "Föredraganden" som du citerar? Om det är från det 404-sidiga PDF-dokumentet som inte går att söka i, vore det bra med en sidangivelse e.d. så att man kan se citatet i sitt sammanhang. Ryckt ur sitt sammanhang kan jag bara se åsikten att en viss formulering bör undvikas i lagtexten, vilket nog inte ska tolkas som att motsatsen till denna formulering upphöjs till lag.

    SvaraRadera
  2. Sidan är 143 vilket anges i den andra referensen prop 1975/76:160 i posten. Notera att HFD refererar till 1. som lagtext men mörkar 2. För att sedan gå tvärt emot 2.
    Bara Riksdagen kan göra en sådan ändring av grundlagen.

    SvaraRadera
  3. Tack för den förtydligade sidangivelsen! Nu när jag läst originalet kan jag dock inte se motsägelse du verkar se. Föredraganden vänder sig mot en alternativ tydligare formulering (att handlingen ska ha "fått slutgiltig form" för att anses färdigställd) som inte kom att användas i själva lagtexten. Utan den tydligare formuleringen finns större tolkningsutrymme av vad som anses vara färdigställande "på annat sätt". Jag kan inte se att HFD gör någon orimlig eller motsägelsefull tolkning här. Det är inte fråga om att de återupplivar den precisering som förkastas i propositionskommentaren, utan om att de i sin tolkning gör en egen precisering som är annorlunda och bredare. Det är möjligt att lagstiftaren ogillat även HFDs precisering, men det är inget som kan utläsas säkert från propositionskommentaren.

    Det är alltså inte fråga om att HFD skriver lag, utan om att de tolkar den, vilket väl ligger inom dess mandat.

    SvaraRadera
  4. ska myndigheterna spela in alla telefonsamtal?

    SvaraRadera
  5. Rickard: om Du inte kan se att HFD tillför en ny grundlag som ger myndigheten den nya möjligheten att själva avgöra vad som är färdigställd handling, så förstår jag inte hur Du läser svenska språket. Varför vill Du argumentera för att det är enligt Offentlighetsprincipens mening?

    SvaraRadera
  6. Myndigheten lagrar lista/logg på email, som automatiskt är allmän handling, men inte på telefonsamtal. Detta innebär att email är sökbar handling förvarad hos myndighet, men inte telefonsamtal, som inte loggas eller spelas in. Stor skillnad.

    SvaraRadera
  7. loggen finns, om man ville så skulle det gå utan problem att förvara den.
    varför har man valt att inte spela in och spara alla telefonsamtal?

    SvaraRadera
  8. Eller alla samtal överhuvudtaget med hjälp av lyssningsapparater? Menar Du att eftersom detta inte är gjort så är det OK att skriva om grundlagen utan att höra Riksdagen?

    SvaraRadera
  9. inte alla samtal överhuvudtaget, men varför skilja åt mellan telefonsamtal och e-mail vid en myndighet? de används på ett nästan likvärdigt sätt.
    eller tycker du att det finns saker som man gör, säger, skriver under arbetstiden vid en myndighet som kanske inte är av allmänt intresse?

    SvaraRadera
  10. det var du som verkade tveksam till att avlyssna och spela in telefonsamtal. men jag kanske missuppfattade dig?

    SvaraRadera
  11. Lorenzo: Jag talar om att grundlagen har skrivits om av HFD utan att höra Riksdagen. Detta är att förändra grunden för svensk demokrati och myndighetsutövning. Du tjatar om något helt annat som inte har med detta att göra.

    SvaraRadera
  12. Claes: Jag säger inte att HFDs tolkning på något sätt är självklar eller övertygande, bara att den ligger inom det tolkningsutrymme som finns. Det är normalt att alla tänkbara scenarion och detaljer inte täcks av lagen och dess förarbeten, och att det tolkningsutrymme som finns ger domstolarna visst svängrum för egna bedömningar. Att de inte gör samma bedömning som du gör betyder inte att de stiftat en ny lag - det kanske beror på att de har lite mer distans till frågan och är bättre skolade i juridik?

    SvaraRadera
  13. Den vidare utredning av HFDs dom som nu måste följa kommer att visa om HFD har överträtt sina befogenheter eller inte. Dina resonemang finner jag vara utan intresse.

    SvaraRadera
  14. bara för att vara precis: jag resonerar kring vad det är rimligt att betrakta som offentlig handling, du tjatar om att grundlagen har skrivits om av HFD

    SvaraRadera
  15. Ja, jag tjatar om något som berör alla i vår svenska demokrati och som behöver uppmärksammas.

    SvaraRadera