Hopplös Traditionell Skolmatematik

 SvD meddelar svenska folket att

• Satsningar på matte ger inte effekt.
• Sjunkande betyg i matte – trots extra undervisningstimmar och matematiksatsningar i skolan.

hämtat från en ny rapport av Sveriges Ingenjörer Att Räkna eller Räknas Bort.

Finns det någon väg ur denna hopplöshet? Ja, DigiMat visar en väg fram emot en ny skolmatematik med nytt mål, innehåll och mening utformad för det digitala samhället (som bygger på digital matematik). 

Problemet är att hopplösheten är så total att ingen vågar tro att skolmatematiken kan lyftas. Varken universitetsmatematiker (som inte bryr sig om skolans matematik) eller skolmatematiker som inte förstår att den traditionella skolmatematiken spelat ut sin roll.  Och då inte någon annan heller. Generaldirektör Peter Fredriksson på Skolverket säger sin "inte ha möjlighet" att ta del av möjlig lösning, medan Utbildningsminister Anna Ekström säger sig inte ha hört talas om någon kris alls. Så kan det vara i dagens Sverige,

Nytt brev till Anna Ekström (se tidigare brev)

Till Anna Ekström

Utbildningsminister

Du säger att Du inte vet "vad den kris som pågår består av”. Det finns många uttryck för skolmatematikens kris, som Du borde känna till,  det senaste i en ny rapport av Sveriges Ingenjörer, som kommenterats med stora rubriker i pressen.

Jag upprepar min begäran om möte för att presentera en möjlig lösning på den kris som varje dag drabbar alla elever i skolan och som gör matematiklärarens arbetsuppgift närmast omöjlig. 

  

Jag önskar svar på detta mail med bekräftelse att Du uppmärksammat krisen, som första steg mot en lösning.

Hälsningar

Claes Johnson

prof em i tillämpad matematik

    

Real Quantum Mechanics

Real Quantum Mechanics RealQM offers a new model of atoms and molecules as a classical continuum mechanical model as a system of non-overlapping one-electron wave-functions/charge densities meeting at a Bernoulli free boundary condition with homogenous Neumann conditions from both sides combined with wave-function/charge density continuity. The distribution of electrons is determined by attractive Coulomb kernels forces and repulsive inter-electron Coulomb forces. The model describes non-radiating ground states with stationary charge distributions as well as radiating superpositions of excited states with time varying charge distributions. 

You are invited to test RealQM in basic atomistic form in a DigiMat App:

RealQM as a computable system in 3d is to be compared with the standard model in the form of a Schrödinger equation in 3N space dimension för N electrons, which is not computable for N>3. 

Osaklig Kritik av DigiMat i Läraren

Så har då min debattartikel i Läraren Så kan Skolmatematikens Kris Lösas försetts med en Replik författad av Johan Wästlund och Rebecka Östergren Beijer med titel 

• Claes Johnsons lösning på skolmatematikens problem är inte seriös

vilken jag givit följande Svar Direkt i Läraren:

• Claes Johnson menar att repliken inte bygger på någon form av saklig granskning av DigiMat och meddelar att han inbjuder till sådan. Vidare skriver han att "om fortbildning i matematik+programmering (med DigiMat som en möjlig modell) kan lösa skolmatematikens kris, så vore mycket vunnet för både elever, lärare och samhälle."

Jag har ställt följande frågor till Johan Wästlund som kommer att publiceras:

1. Har Du granskat DigiMat i någon detalj? Vilken i så fall? Vad var utfallet?
2. Vad vet Du om mitt verk som akademiker? Vad vet Du om mitt “renommé” som akademiker?
3. Vilken är den skarpa kritik som Du påstår riktats mot BodyandSoul? Är Olle Häggström Din källa? Vem annars?
4. Vad är det i mitt arbete som inte är “seriöst”? Om det inte finns något sådant, varför påstår Du det med stora bokstäver?
5. Vad driver Dig till en osaklig kampanj mot min person och verk, med uppenbart syfte att skada?

PS BodyandSoul (Vol 1-4) har publicerats av Springer med Vol 1-3 översatta till tyska. Hela serien är också översatt till kinesiska. 

Svar av Johan Wästlund på facebook:

Frågor, frågor, frågor. Detta är vår kritik i ett nötskal: Det blir bara frågor av alltihop. Kritiken gäller ditt sätt att marknadsföra DigiMat, inte materialet i sig. Det vet jag fortfarande nästan ingenting om, för du har ju inte velat berätta.
Scrolla uppåt i tråden och titta. Här kunde vi ha diskuterat DigiMat. Folk var intresserade. Men inte du, verkar det.
Du har fått massor av frågor om DigiMat: Var har det använts? Skolor? Universitet? Finns något skrivet om hur det har gått? Vad består materialet av? Lektioner? Kursbok? Övningar? Hel kurs? Är det fullständigt på svenska? Hur kopplar det till centralt innehåll? Är det tänkt att ersätta befintliga läromedel, eller som komplement?
Men du verkar inte själv vilja prata om materialet. Du har lämnat det mesta obesvarat för att istället fråga tillbaka om annat: Varför lyssnar inte Skolverket? Är detta bra för Sverige? Vill vi testa DigiMat? Vill vi ha ett zoommöte? Anser inte vi också att det är kris? Vilket material använder vi idag? Fungerar det bra? Hur ser vi på den nya läroplanen och hur ska vi uppfylla den? Tycker vi att vi lyckas med det? Vad är det för mening med en läroplan? Ser vi inget behov av reformer? Vad är vårt perspektiv? Och vet vi vad "kacka i eget bo" egentligen betyder?
Till slut är det bara frågetecken kvar i hela tråden.
Och nu fiskar du efter vad jag vet om dig, och varifrån jag kan ha hört skvaller om en historia som uppmärksammades i rikspressen och som vem som helst kan googla fram olåsta artiklar om. Din paranoida fråga 5 är fel ställd, jag är helt ointresserad av din person och numera nästan lika ointresserad av ditt verk. Resten, i den mån det inte redan har klargjorts, får vi addera till raden av obesvarade frågor.
Nu lämnar jag den här diskussionen.

Mitt svar på facebook:

Johan, Du säger att Du inte vet någonting om DigiMat men likväl går Du ut i media med budskapet att mitt arbete inte är seriöst och inte skall tas på allvar. Med en sådan utgångspunkt bör Du väl dra tillbaka repliken, om Du vill vara seriös, och det vill Du väl? Vad jag önskar är att DigiMat tas upp till seriös granskning och det innebär att man sätter sig in i materialet och använder den sakkunskap man har. Du medger att skolmatematiken har ”problem” och då skall Du väl inte rakt av misskreditera förslag till lösning av utan någon som helst granskning.

Mitt brev till Läraren

Hej Hampus 

Johan meddelar i sitt svar att han fortfarande vet nästan ingenting om materialet i sig i DigiMat.  

Detta till trots annonserar han i Läraren stort att mitt material inte är seriöst och inte kan tas på allvar

och sänder därmed misstro och misstänkliggörande utan saklig grund till skada för mitt material och min person. 

Jag tycker att det rimliga, med detta klargörande från Johan som utgångspunkt, är att Du ber Johan dra tillbaka sin artikel eftersom den inte är sakligt grundad. Tycker Du också att det är det naturliga?

Vänligen

Claes  

Svar till Anna Ekström

Här är mitt svar på brev från Anna Ekström:

Till Utbildningsminister Anna Ekström

Tack för svar via Alexander Widegren. 

Svaret antyder att Du som Utbildningsminister inte är medveten om att skolmatematiken befinner sig kris, och verkar mena att så inte kan vara fallet med hänvisning till PISA2018. 

Låt mig erinra om att dessa resultat ifrågasatts genom påståenden om att vissa elever sorterats bort. 

Vad gäller krisens natur är den omvittnad av många sedan länge, inte minst genom de olika (alla resultatlösa) räddningsaktioner som iscensatts under åren, med Mattelyftet som 

senaste verkningslösa insats.  

Krisen har på senare tid förvärrats genom att den nya läroplanen 2018 med matematik+programmering, stannat på pappret och inte genomförts i praktiken, 

detta eftersom erforderlig fortbildning inte kommit till stånd. Detta påvisas av Lärarnas Riksförbund i undersökningen Programmering - en skolreform utan program. 

 Lärarnas Riksförbund ställer så krav att Skolverket skall fylla sitt ansvar och se till att erforderlig fortbildning genomförs. 

När jag söker kontakt med Skolverket och speciellt Generaldirektör Peter Fredriksson i detta ärende, i min roll som framträdande universitetsmatematiker med långvarigt

engagemang för matematikutbildning,  möts jag av kalla handen. Varje form av diskussion avfärdas. Skolverket är stängt. Skolverket vägrar att ta sitt ansvar och låter krisen fortgå.

Som Utbildningsminister bär Du det yttersta ansvaret. Jag önskar direkt möte med Dig för att framföra mina synpunkter. Det är inte bra för Sverige med en skolmatematik i ständig kris. 

Du kan inte som Peter Fredriksson säga att Du “inte har möjlighet” till möte. Det finns möjlighet att lösa krisen. Du har ett ansvar att lyssna.

Hälsningar

Claes Johnson prof em i tillämpad matematik KTH    

Debattartikel i Läraren

Lärarförbundets Ämnesläraren har publicerat min debattartikel Så kan Skolmatematikens Kris Lösas.

Krisen omvittnas av många, men Utbildningsminister Anna Ekström har inte hört talas om något sådant, se tidigare post, och krisen fortgår. Vi får nu se om det finns vilja att lösa krisen, speciellt om det finns någon med ansvar för skolmatematiken som vill något. Motkrafterna är stora. Krisen är så permanentad att den blivit normaltillstånd och som sådan inte kräver någon lösning.

Lärarnas Riksförbund visade det skriande behovet av fortbildning i matematik+programmering efter en undersökning 2020 som utmynnade i följande förslag som ger Skolverket huvudansvar:

• Två år efter reformens införande kan Lärarnas Riksförbund konstatera att varken staten eller skolans huvudmän fullt ut tagit ansvar för att de nya kraven om undervisning i programmering i kursplaner och ämnesplaner har omsatts i praktiken ute i skolorna. 
• Men om staten genom förändringar i styrdokumenten inför nya krav som kräver fortbildningsinsatser så måste staten tillsammans med huvudmännen ta detta ansvar, såsom ansvarsfördelningen ser ut i dag. Det dubbla ansvaret för skolan fungerar dock dåligt och därför vill förbundet att staten istället tar det fulla ansvaret för grund- och gymnasieskolan.

Svar från UtbildningsMinister Anna Ekström: Ingen Kris! Tvärtom!

Här är svar från Utbildningsminister Anna Ekström på mina brev angående Skolmatematik i Kris.

Hej

 

Tack för ditt brev till utbildningsminister Anna Ekström. Jag har blivit ombedd att besvara ditt brev om matematiken i skolan. Med detta bekräftar jag att Utbildningsdepartementet har tagit del av dina synpunkter. Det är värdefullt för oss att ta del av forskares tankar och idéer.

 

Det framgår inte tydligt vad den kris som du upplever pågår består av och är därför svår att bemöta. Rent generellt kan sägas att de senaste åren har ett flertal internationella studier visat att svenska elevers kunskapsnivå ökar. Ett exempel är Pisa-undersökningen från 2018 som mäter elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Enligt Pisa-undersökningen ligger nu svenska elevers kunskaper över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden. Du kan läsa mer om detta här: PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap - Skolverket

 

Precis som du beskriver i ditt brev är digital kompetens viktig i barn och elevers utbildning för att unga ska få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv. Det är också viktigt att barn och elever har kunskap om tekniken för att kunna tillämpa den. Därför tog regeringen 2017 initiativ till en nationell digitaliseringsstrategi, som anger att Sverige ska vara världsledande på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. I denna anges bland annat följande under delmål 1.1: ”En annan aspekt är att förstå hur digital teknik kan användas, och att få tekniska kunskaper att själv kunna skapa verktyg och lösningar med hjälp av den digitala tekniken. Det kan t.ex. handla om programmeringskunskap.” Du kan läsa mer om den nationella digitaliseringsstrategin här: Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet - Regeringen.se

 

Tack för att du tog dig tid att skriva.

 

Med vänlig hälsning

 

Alexander Widergren

Departementssekreterare
Utbildningsdepartementet

Min Kommentar:

Anna Ekström låter sin talesman Alexander meddela att Utbildningsdepartementet inte känner till att skolmatematiken befinner sig i en av många omvittnad kris. Istället går Anna Ekström i svaromål genom att påstå att Sverige i PISA ligger över genomsnittet i OECD, något som starkt ifrågasatts därför att de svenska resultaten friserats genom att utrikesfödda felaktigt selekterats bort. Anna Ekström låter så, tillsammans med Peter Fredriksson Generaldirektör för Skolverket, krisen fortgå (till men för Sverige) genom att blunda och förneka varje form av kris. Skulle en borgerlig regering göra sammalunda? I så fall finns här en fråga att gripa tag i inför 2022. Kanske något för L med sitt engagemang för skolan? Skall skriva till Nyamko.

 

Skolverket om Matematikens Egenvärde

Skolverket har publicerat Kommentarmaterial till Ämnesplanen i Matematik med följande programförklaring 

• Det här kommentarmaterialet riktar sig till lärare, rektorer och andra som är verksamma inom skolväsendet. Avsikten med materialet är att ge en bredare och djupare förståelse för texten i ämnesplanen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Skolverket understryker nogsamt på sid 8 om Ämnesplanens syfte:

• Matematiska begrepp och metoder kan ha värden i sig, och detsamma gäller för matematikämnet som helhet.
• Även om matematik ofta motiveras av nytta och användbarhet finns det också många egenvärden (exemplevis i linjär algebra).

Vi läser här att Skolverket, som med sina 800 medarbetare frambringat en text som denna, inte har en susning om vad man skriver om: Egenvärden i linjär algebra, som tal E sådana att Ax=Ex där A är en kvadratisk matris och x en nollskild vektor, har ingenting att göra med egenvärde i vanligt språkbruk! Att tro att matematikens eventuella egenvärde har något med egenvärden i linjär algebra att göra, är förödande vad gäller tron att Skolverket äger någoting av den bredare och djupare förståelse man gör sig till tals för.  

Nåväl, varför är Skolverket då så angeläget att påpeka att matematiken, eller matematikämnet som helhet dvs närmare bestämt skolmatematiken,  har ett värde i sig som ett orubbligt egenvärde som inte på något sätt hänger ihop med vad skolmatematiken levererar? 

Beror det på att Skolverket vet att skolmatematiken inte levererar något vidare till nytta för samhället, samtidigt som Skolverket har ansvaret för detta tillstånd och då använder argumentet om (skol)matematikens egenvärde för att skyla över sitt misslyckande?  

Why Using Complex Numbers for Real Physics?

The mathematical modelling of wave phenomena, in particular in electromagnetics, usually uses complex numbers with time dependence captured in exponential factors with $i$ the imaginary unit

• $\exp(i\omega t) = \cos(\omega t) + i*\sin(\omega t)$ 

with $t$ time and $\omega$ frequency and $*$ multiplication. This is useful because multiplication of exponential factors is direct, but in the end the computation is brought back to physical real-valuedness by collecting real and imaginary parts. In principle the mathematical model thus can take as well real-valued form and the use of complex numbers is a technicality but not something of fundamental importance for physics. 

The Schrödinger equation in atom physics is usually expressed in complex (normalised) form as 

• $i*\frac{\partial\Psi}{\partial t} + H\psi =0$,       (1)

where $\Psi (x,t)$ is a complex-valued wave function depending on one (or several space) variables $x$ and $H$ is a Hermitian (self-adjoint/symmetric)  "real-valued" operator acting on wave functions. Splitting $\Psi$ into real and imaginary part $\Psi = \psi + i*\phi$ with $\psi$ and $\phi$ real-valued, we can write (1) as the following system in real-valued functions:

• $\frac{\partial\psi}{\partial t} + H\phi =0$         (2a)
• $\frac{\partial\phi}{\partial t} - H\psi =0$          (2b)

which carries the same physics as (1).  

There is a lot of mystery with the Schrödinger equation, part of which connects to the appearance of the mysterious imaginary unit $i$ in (1). Sabine Hossenfelder takes up a discussion asking Do Complex Numbers Exist? The upshot is a claim that certain forms of quantum mechanical "entanglement" can only appear in Schrödinger's equations expressed in complex form. Whether this is real physics is not made clear. 

The equation (2) express mechanics of waves consisting of oscillations between $\phi$ and $\psi$ much like the following reduced version of (2) 

• $\frac{\partial\psi}{\partial t} + \omega\phi =0$         (3a)
• $\frac{\partial\phi}{\partial t}  - \omega\psi =0$        (3b)

modelling a harmonic oscillator with solution $\phi(t) = \sin(\omega t)$ and $\psi(t) = \cos(\omega t)$. 

The corresponding solution of (2) takes the form $\phi(x,t) = \sin(\omega t)\bar\phi (x)$ and $\psi(x,t) = \cos(\omega t)\bar\psi (x)$ where $\bar\phi =\bar\psi$ is an eigenfunction of $H$ satisfying $H\bar\phi =\omega\bar\phi$.

The essential physics of (2) thus is an oscillations between two aspects of physics carried by $\phi$ and $\psi$, which gives an atom in ground state a form of perpetual "motion" or "oscillation" without actual change of electron density. It is like a sleepless person rotating in bed without falling off and getting to rest.

It resolves the classical dilemma of an electron moving around a kernel without actually moving. Compare with this simulation from DigiMat Encyclopedia with discussion.

Electrons cannot swirl around an atomic kernel, because then they would radiate and the atom would not persist. On the other hand, electrons cannot be fully stationary, since then an atom would not be able to radiate subject to forcing.  

The key is to understand that in an atom in ground state (or higher eigenmodes) the electron density is stationary, which means that the atom is in a state without radiation an as such can exist over time, while superposition of different eigenmodes involves variation of electron density allowing interaction with the environment in terms of radiation.  This is commonly described as "electrons jumping between different levels" which is not a very happy physical description. 

In both (1) and (2) the total energy stays constant, but oscillates between kinetic and potential energy. 

For more details see Real Quantum Mechanics. The verdict seems to be that quantum mechanics does not need complex numbers. 

 

Engineering Calculus 2100

Engineering mathematics education (at e g Chalmers University of Technology) has not changed much since I was a student in the 1960's, more than 50 years ago. It is still a combination of Classical Calculus of one and several variables + Linear Algebra + some "numerics" (see curriculum).  

Classical Calculus is Symbolic Calculus with the objective of expressing solutions to certain basic model problems of mathematical modeling, mainly differential equations such as Laplace equation in a square, in terms of Fourier series, or expressing primitive functions of elementary functions in terms of elementary functions denoted by symbols like exp(x), sin(x) or J_n(z). The essence is symbolic computation as a play with symbols using pen and paper according to certain rules defined in books of Calculus. This formed the expertise of the traditional engineer before the computer, and with the computer has been automated in systems like Maple and Mathematica. 

Symbolic solution worked fine for simple model problems but for real problems the engineer had to resort to "numerics" replacing symbol manipulation with "brute" digital computation. With the power of the modern computer "numerics" has developed into a form of Digital Calculus filling the symbols of Symbolic Calculus with concrete meaning by "discretisation" and allowing virtually any system of differential equations in any geometry to solved. The discretisation aspect of Digital Calculus is automated in FEniCS, which upon input of a system of differential equations with coefficients and geometry automatically discretises the differential equations into a systems of algebraic equations which are automatically solved by digital computation. The World can thus be simulated by specifying models using symbols and letting the computer bring out the expression of the symbols, like a cell bringing genetic code into physical expression. This is a revolution. 

With FEniCS the expert engineer can focus on the high level task of formulating mathematical models of the World in symbolic form, and can leave the "low-level" task of discretisation and number crunching to the computer.

This brings revolutionary changes to engineering mathematics education, which comes to expression in the DigiMat Program documented at DigiMat Encylopedia:

The scope changes from 

• Classical Calculus: simple model problems + "some tricks of numerics", 

into

• Digital Calculus: general problems + powerful automated numerics = Engineering Calculus 2100.

Classical Calculus was initiated by Leibniz and Newton in the late 17th century and then perfected by a mathematicians like Euler, Laplace and Cauchy, who reformed engineering mathematics education at Ecole Polytechniques in Paris in the 1820s (Cours d'analyse) into what is still world standard today. 

Digital Calculus brings revolutionary changes to engineering mathematics education, the first since Cauchy. Standard books do not bring the new essentials. Stay tuned!  

PS Concerning the term "numerics" as opposed to pure mathematics as symbolic mathematics, it is natural to compare with the subdivision of fluid mechanics into theoretical/pure fluid mechanics and "hydraulics", with the distinction well expressed by Nobel Laureate Hinshelwood.  

Begäran av Svar från Anna Ekström på Fråga om Skolmatematikens Kris

Den 13/2 skickade jag följande brev till Utbildningsminister Anna Ekström som uppföljning på min debattartikel i Ny Teknik 10/2  med fråga ställd till Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket, som inte besvarats, varför jag lät frågan gå vidare med begäran av svar från Anna Ekström. Något svar har dock inte inkommit. Nu är det så att Myndigheter (som Skolverket under Utbildningsdepartement) har skyldighet att lämna någon form av svar på förfrågan (FL 4 paragraf: Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

Till Utbildningsminister Anna Ekström

kopia: Peter Fredriksson

Jag ber Dig läsa denna min debattartikel i Ny Teknik 10/2 2021 med rubrik Skolmatematiken är i kris - så behöver det faktiskt inte vara:

https://www.nyteknik.se/opinion/skolmatematiken-ar-i-kris-sa-behover-det-faktiskt-inte-vara-7009524

Debattartikeln med begäran av svar från Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket, anknyter till tidigare skickade öppna brev:

ttps://claesjohnson.blogspot.com/2021/01/oppet-brev-2-till-anna-ekstrom-och.html

https://claesjohnson.blogspot.com/2021/01/oppet-brev-till-anna-ekstrom-och-peter.html

med begäran av svar från Dig och Peter Fredriksson.

Svar har inte inkommit annat än att Peter Eriksson meddelat att han “inte har möjlighet” att ta del av en möjlig lösning av krisen utvecklad av en av Akademiens främste företrädare (vilket inte besvarade frågan ställd debattartikeln om varför PF låter krisen fortgå).

Skolverket väljer så att låta krisen fortsätta med alla de negativa konsekvenser för individ och samhälle som ständig kris medför. 

Som Utbildningsminister bär Du det högsta ansvaret. Det är Du som ytterst bestämmer om krisen skall få fortsätta, eller om ett seriöst förslag till lösning tas upp till granskning. 

Vad väljer Du? Jag vill ha ett klart och tydligt motiverat svar. Du bär ansvaret och måste svara.

Hälsningar

 

Claes Johnson

prof em i tillämpad matematik KTH

PS 

http://claesjohnson.blogspot.com/2021/02/varfor-vill-skolverket-halla-svenska.html

http://claesjohnson.blogspot.com/2021/01/peter-fredriksson-har-inte-mojlighet.html

http://claesjohnson.blogspot.com/2021/01/skolinspektionen-laroplan-for.html 

Inte Vill Väl Skolverket Hålla Svenska Folket i Okunskap?

Min begäran att Skolverkets Generaldirektör Peter Fredriksson skall svara på min fråga ställd hos Ny Teknik Debatt Skolmatematiken är i kris - så behöver det faktiskt inte vara, varför Skolverket framhärdar med att låta krisen fortgå, har bemötts av tystnad, av samma tystnad som mina tidigare Öppna Brev till Peter Fredriksson rapporterade i tidigare poster.

Hur kan man förstå att Skolverket låter krisen fortsätta med alla de negativa konsekvenser för individer och samhälle som följer av en skola i kris? Det kan ju inte vara så att Skolverket medvetet vill hålla svenska folket i okunskap, på uppdrag av Regeringen. Eller hur?

 Låt oss söka svar i Förordning med Instruktion för Skolverket given av Sveriges Regering 2015:

• Myndigheten ska genom sin verksamhet främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. 
• Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever. 
• Inom ramen för detta ska myndigheten främja en stärkt likvärdighet mellan skolor och mellan förskolor. 

Vi läser de starka kodorden likvärdig och stärkt likvärdighet kombinerade med vaga uttryck som främja, får tillgång till, bidra till,  förutsättningar allt under en målsättning om (ständigt) förbättrade kunskapsresultat.

Uppfyller då Skolverket detta sitt uppdrag genom att låta skolmatematikens kris fortgå? Kanske är det så Peter Fredriksson tänker: Om alla elever får möta samma skolmatematik i kris så är det ju synnerligen likvärdigt. Förutsättningar till förbättring är ju också synnerligen goda om, som Björn Borgs tränare Lennart Bergelin sade,  "the bottom is nådd". 

Men om man tänker i ett steg till så är ju i själva verket en skolmatematik i kris inte alls likvärdig, eftersom den lämnar väldigt många elever i sticket. 

Skulle då en lösning av krisen genom fortbildning av lärare i matematik+programmering enligt (tex) DigiMat, stå i motsättning till likvärdighet och därför behöva avvisas av Peter Fredriksson och Skolverket? 

Naturligtvis inte! En skolmatematik som ger alla elever en god start i livet, efter varje elevs förutsättningar, måste vara det Sveriges Regering vill se.  Och då gäller det även Peter Fredriksson. Eller hur Peter?

Ny Teknik Debatt: Skolmatematik i Kris

Min (senaste) debattartikel om skolans matematik är nu publicerad i Ny Teknik med titel: Skolmatematiken är i kris – så behöver det faktiskt inte vara. Artikeln avslutas med

• Jag önskar svar av Peter Fredriksson varför Skolverket framhärdar med att inte vilja söka lösa krisen.

Vi får nu se vad Peter Fredriksson svarar.   

Ingen Ny Kursplan trots Svårtolkad Nuvarande Kursplan

 Regeringen meddelar:

• Eleverna i grundskolan skulle få undervisning enligt nya kursplaner nästa läsår. 
• De nuvarande kursplanerna har kritiserats för att vara svårtolkade. 
• De nya kursplanerna ska ge rakare och tydligare besked om vad som ska tas upp i undervisningen.
• Men regeringen skjuter upp förändringen till hösten 2022.
• Anledningen är den tunga arbetsbörda lärare och skolledare fått med pandemin.

Tanken med de nya kursplanerna var speciellt att eliminera den onödiga extra arbetsbörda som lagts på lärare genom svårtolkade kursplaner. Var finns logiken i att skjuta upp detta med hänvisning till den ökade arbetsbördan skapad av pandemin?

Vad gäller den kursplan som nu finns med programmering som del av matematikämnet, se fram emot kommande debattartikel i Ny Teknik. Vad säger Peter Fredriksson?

Skolverket har ca 800 medarbetare, vara kanske hälften arbetar med kursplaner i någon form. Vad skall nu alla dessa medarbetare göra? Arbeta med att tolka de svårtolkade läroplaner som skall spolas 2022?

För gymnasiet gäller nya kursplaner fr o m ht 2021. I matematik är kursplanen oförändrad med fortsatt frånvaro av programmering i flagrant motsats till matematikens roll i det digitala samhället som bygger på just matematik+programmering.  Obegripligt.

Peter Fredriksson "Har Inte Möjlighet" till Möte

Så här svarar Skolverkets Upplysningstjänst på min önskan om möte med Skolverkets GeneralDirektör Peter Fredriksson om skolmatematikens kris framställd i 2 Öppna Brev (tidigare poster):

Hej!

Tack för din fråga om möte med Peter Fredriksson.

Jag har fått i uppdrag att svara för Peters räkning. Han har läst ditt mejl, men har inte möjlighet att ha ett möte med dig.

Med vänlig hälsning
Elin Tornebjer-Jägervall
Skolverkets upplysningstjänst

Här är mitt svar: 

Till Peter Fredriksson

Det kan inte vara möjligt att Du som Generaldirektör för Skolverket “inte har möjlighet” att vid ett direkt möte lyssna på vad jag har att säga om orsaken till skolmatematikens kris,
och hur krisen kan lösas genom att följa upp den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet med fortbildning av lärare. Jag är den matematikprofessor i Sverige som
visat i särklass störst engagemang i ord och handling vad gäller reform av matematikundervisning i datorns tidevarv. Det är inte möjligt att Du “inte har möjlighet” att möta mig.

Jag kommer nu att skriva en serie debattartiklar som tar upp detta ämne och då specifikt Skolverkets roll vad gäller att permanenta krisen genom att direkt motarbeta möjlig fortbildning för att ge mening och innehåll åt den nya kursplanen. Här kan Du läsa en debattartikel i Ny Teknik från 2009 som säger vad jag säger idag och nu med ännu större emfas.

Jag ber Dig enträget tänka efter om, när det kommer till kritan, Du skulle kunna “ha möjlighet" till möte med mig om skolmatematikens kris och möjliga lösning.  Det är Ditt ansvar. Det är inte bra för Sverige med en skolmatematik i konstant kris. Du har ansvar.

Vänligen
Claes Johnson
prof em i tillämpad matematik KTH

Ny Teknik 2009: Matteprofessorn: IT-matematik lösning på mattekrisen

Jag har tänkt att skriva en ny debattartikel skolmatematikens permanenta kris med en analys av krisens ursprung och möjliga lösning. Jag börjar med att erinra om min debattartikel i Ny Teknik från 2009.

Det jag då kallade IT-Matematik eller Matematik-IT är idag DigiMat.

Läs och begrunda som förberedelse för att läsa den nya artikeln. Frågan är viktig.

  

Matematiklärarens Omöjliga Uppgift

Skolmatematiken befinner sig i kris:

• Kursplanen är tunn och väsentligen utformad före datorns tidevarv.
• Lärarutbildningen i matematik är grund och väsentligen utformad före datorns tidevarv. 
• Många elever finner undervisningen meningslös och innehållet krångligt.
• Många elever finner undervisningen innehållslös och tappar intresse.
• Ingen säger sig vara nöjd med resultaten.
• Ingen ser någon lösning ut ur krisen. Särskilt inte Skolverket.
• Skulden läggs på lärare. 
• Krisen förefaller evig och besynnerligen resistent mot varje försök till lösning: Varken Ny Matematik med mängdlära eller Mattelyft har haft någon effekt.

Hur kan man förstå att denna kris uppkommit och kan en sådan förståelse visa väg ut ur krisen? 

Kan det vara så att matematikläraren har givits en omöjlig uppgift, och att det är därför som krisen är permanent?

Kan det vara så att en kursplan och lärarutbildning utformad före datorns inte kan fungera i ett nytt digitalt samhälle, där matematiken funnit en ny roll i en syntes av matematik+programmering = det digitala samhällets motor?  Att matematikläraren givits en omöjlig uppgift?

Skulle det kunna vara så att en ny kursplan/lärarutbildning för en ny skolmatematik i form av matematik+programmering formad för det digitala samhällets krav, är en väg ut ur krisen? 

Att detta skulle göra matematiklärarens uppgift inte bara möjlig utan också inspirerande med mål att ge alla elever en meningsfull skolmatematik, med innehåll som öppnar dörrar till ett digitalt samhälle byggt på matematik+programmering?  

Målet med DigiMat är att ge ett positivt svar på dessa frågor: Ja, det är möjligt att ge matematikläraren en meningsfull lösbar uppgift om kursplanen och lärarutbildningen utformades efter det digitala samhällets behov = matematik + programmering.

När jag presenterar denna möjlighet för Skolverket, möts jag av en komplett oförmåga att förstå både krisens ursprung och dess möjliga lösning. Skolverket låter krisen fortsätta och framhärdar så med att ge läraren en omöjlig uppgift och svenska elever en dålig start i livet.

Finns det någon som vill ge Skolverket en puff till en bättre framtid för lärare och elever/blivande medborgare i det digitala samhället?  

Vad säger elever, föräldrar, lärare och lärarorganisationer, politiker och organisationer, näringsliv samt sist men inte minst Kung Carl XVI Gustaf med sina särskilda erfarenheter av svensk skolmatematik? 

Skolinspektionen: Läroplan för Grundskolan Uppfylls Inte. Någon som bryr sig?

Detta är ett tillägg till mina Öppna Brev 1+2 till Anna Ekström och Peter Fredriksson.

Skolinspektionen säger i sin Granskning Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9 (okt 2019) som Viktigaste Iakttagelser sid 4:

• I granskningen framkommer att undervisningen på många skolor ännu inte lever upp till läroplanens skrivningar om att använda digitala verktyg i matematik och teknik. 
• Rektorer behöver i större utsträckning leda arbetet kring användningen av digitala verktyg inom skolan och huvudmännen behöver se till att förutsättningar för skolor finns för att lärare och rektorer ska kunna utföra sitt arbete. 
• I granskningen framkommer att digitala verktyg på mer än hälften av skolorna inte används på ett medvetet ämnesdidaktiskt sätt i matematik och teknik. 
• I vissa avseenden finns krav på att elever ska använda digitala verktyg i ämnena matematik och teknik. Granskningen visar att det på mer än tre fjärdedelar av de granskade skolorna inte sker... 
• osv osv

Det handlar alltså om i vad mån den nya läroplanen (2018) för grundskolan med programmering som del av matematikämnet, uppfylls. 

Skolinspektionen säger att läroplanen inte uppfylls i merparten av landets skolor. Kommunikationen med Skolverket i tidigare poster visar att detta dock inte utgör något bekymmer för Skolverket. 

Skolverket har skrivit ny läroplan. Skolinspektionen säger att läroplanen inte uppfylls. Ingen reagerar.

Ingen behöver reagera. Det statliga maskineriet fungerar. Varje del gör vad den skall göra och allt är lugnt.

Men finns det då ingen ansvarig som säger att om Skolinspektionen säger att skolan inte gör vad den skall göra, så måste någon åtgärd vidtas, tex Generaldirektören Peter Fredriksson eller Utbildningsminister Anna Ekström. Ännu har dessa personer inte reagerat inte ens vid tilltal. Kanske de inte har med saken att göra? Kanske de inte har något eget ansvar eftersom ansvaret som alltid delas med alla Sveriges rektorer och skolledare, och lärare och föräldrar och elever, och professorer i MatematikDidaktik?

Eller behövs det ytterligare en Myndighet utöver Skolverket och Skolinspektionen, en ny 

• Statlig SkolÖversynsMyndighet 

med uppgift att handskas med den problematik som uppstår när Skolinspektionen säger att Skolverkets Läroplan inte uppfylls. Eller så är det ingen problematik och då behövs inte denna nya myndighet.

Vad säger läsare av denna blogg? Eller Skolverket? Eller Anna Ekström och Peter Fredriksson?   

Öppet Brev 2 till Anna Ekström och Peter Fredriksson

Till

Anna Ekström Utbildningsminister

Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket 

Mitt Öppna Brev till Er båda har (ännu) inte besvarats och något möte har inte avtalats. Jag förbereder en serie debattartiklar i huvudmedia och behöver Era svar för att visa myndigheters agerande i en för svensk skola avgörande fråga. 

Motorn i det digitala samhället är syntesen av matematik+programmering. Detta faktum har på något sätt nått fram till Skolverket som infört en ny (2018-20)  kursplan för grundskolan med programmering som del av matematikämnet (medan detta fortfarande saknas i kursplanen för gymnasiet). Kursplanen för grundskolan är synnerligen vag:

• Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella (åk 4-6) och olika (åk 7-9) programmeringsmiljöer.

Ingenting om att det digitala samhället bygger på en syntes av matematik+programmering. Ingenting om programmering i gymnasiet. 

För att hjälpa lärare att omsätta den nya vaga kursplanen i klassrummet har Skolverket inrättat 2 kurser (se bifogat brev)

• Om Programmering (16 tim) som 25.000 lärare sedan 2018 "tagit del av".
• Att Programmera (36 tim) som 1500 lärare sedan 2019 "tagit del av". 

medan kurser vid andra lärosäten uppges ha haft 2400 "registrerade" deltagare. Planerad fortbildning VT 2021 har ställts in pga av för få anmälda.

Om det nu finns ca 100.000 lärare i matematik/teknik/naturvetenskap i landet, som skulle behöva fortbilda sig i matematik+programmering (som motorn i det digitala samhället), så har alltså 25% "tagit del av" några timmar om programmering (lite om Scratch, Micro:bit, Python), men mindre än 4% har kunnat något fortbilda sig i att programmera (Scratch 8 timmar, Micro:bit 12 timmar och Python 12 timmar i kursen Att Programmera uppenbarligen med överlapp till Om Programmering). 

Detta innebär att den nya läroplanen bara är en tom gest,  för att möta tryck från det digitala samhället om behov av skolutbildning i matematik+programmering (det digitala samhällets motor), ingenting som kräver fortbildning av lärare. Allt är lugnt!

Skolverket kan nu fortsätta med sin gamla vanliga skolmatematik (formad före datorns tid) utan programmering, i trygg förvissning om att det inte gör något att den är omodern eftersom ändå varje form av svensk skolmatematik kommer att ha låg kvalitet och låga resultat.

När jag till Skolverket säger att detta inte är någon naturlag, att det finns ett fritt tillgängligt världsunikt högkvalitativt utbildningsprogram skapat av högsta akademiska kompetens under namnet  DigiMat, som fyller den nya kursplanen med meningsfullt innehåll i matematik+programmering, så möts jag av misstroende och kalla handen. Skolverket säger blankt NEJ till varje diskussion om vad DigiMat kan erbjuda och speciellt NEJ till att på något sätt medverka till att inbjudan till DigiMat kan nå ut till skolledare och lärare. 

När jag inbjuder till DigiMat via seminarium vid NCM och samtliga web-fora för matematiklärare är det endast en (1) lärare som visar intresse, men tyvärr vill inte denna enda lärare inte genomgå någon fortbildning. Alla lärare har uppenbarligen nåtts av Skolverkets signaler att den nya kursplanen är så tom att ingen fortbildning behövs. 100% av alla lärare har nåtts av detta betryggande budskap. Allt är lugnt! Fortsätt som förut! Även om kvaliteten är låg och resultaten dåliga.

Detta är inte rimligt. Det är inte vad svenska elever, lärare, föräldrar, näringsliv och samhälle är betjänta av.

Det finns stort behov av fortbildning i matematik+programmering och den fortbildning som Skolverket erbjuder är tunn och når inte ens ut. DigiMat erbjuder högkvalitativ fortbildning gratis på nätet och skulle kunna hjälpa många lärare till meningsfull matematikundervisning. 

Men Skolverket säger NEJ! Skolverket motverkar därmed sin egen huvuduppgift att stödja svensk skola inklusive svensk skolmatematik. 

Så kan det inte få fortsätta om det finns någon ansvarig ledning som vill att Skolverket skall fylla sin uppgift, istället för att motverka densamma.

Jag upprepar min begäran om möte för att närmare diskutera vilka initiativ som nu behövs av ansvariga.

Hälsningar

Claes Johnson

prof em i tillämpad matematik KTH

Bilaga

Hej Claes!

 

Tack för din fråga om fortbildningar. 

 

Vi noterat att du till viss del har du fått svar på dessa frågor i  tidigare mejl. 

 

1. Hur många lärare har genomgått fortbildning i matematik+programmering i regi av (a) Skolverket/NCM, (b) Annan part?

Vi kan enbart redovisa vad vi själva har erbjudit, inte NCM eller annan part. Så här svarade vi tidigare. 

 

Just vad avser programmering erbjuds flera olika former av stöd för lärares kompetensutveckling som huvudmän och enskilda lärare kan ta del av. Här kan du läsa mer om de olika stöden: https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/utbildningar-i-programmering-for-larare

Skolverkets kompetensutvecklingsstöd finns i fyra olika former: 

1. Webbkurser 

2. Moduler 

3. Kurser på lärosäten 

4. Workshopserier 

 

Nedan hittar du information om hur många lärare som deltagit i våra olika stöd samt dess omfattning: 

1. Webbkurser. Skolverket har två webbkurser om programmering. Dessa heter ”Om programmering” och ”Att programmera”. Du hittar dem på vår utbildningsplattform https://utbildningar.skolverket.se/

*”Om programmering” har funnits sedan 2018 och 25 000 unika användare har tagit del av den insatsen. 

*”Att programmera” har funnits sedan 2019 och 1500 unika användare har tagit del av den insatsen. 

2. Moduler. Skolverket har många moduler för kollegialt lärande som riktar sig till matematik/tekniklärare. Dessa hittar du på https://larportalen.skolverket.se/

Där hittar du också moduler om digitalisering. 

Det finns ingen statistik på antalet lärare som genomför våra moduler. 

3.  Kurser på lärosäten. Kurser har genomförts på flera lärosäten runt om i Sverige sedan 2017. Det har varit totalt varit 2400 deltagare registrerade på kurserna sedan start 2017. Här nedan ser du namnet på kurserna, dess omfattning samt när i tid de har genomförts/kommer att genomföras.

4. Workshopserier. Till hösten startar ”Att programmera med workshops”. Hösten 2020 gick 333 deltagare Att programmera med workshops. Den omfattar inga högskolepoäng. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/att-programmera-med-workshops

 

 

2. Vilket innehåll och omfattning har denna fortbildning haft? 

Se svaret på förra frågan. Omfattning finns även om han följer länkarna. Info på hemsidan borde räcka. (Claes har redan fått ramkursplanerna till programmeringskurserna. )

 

3. Vilket behov av fortsatt fortbildning finns?

Vi kan hänvisa till 

Skolinspektionens granskning. 

”Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9” https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/digitala-verktyg-i-undervisningen/

Samt

”Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/digital-kompetens-i-forskola-skola-och-vuxenutbildning”

 

 

3. Vilka åtgärder planerar Skolverket/NCM för att tillfredsställa detta behov?

Vi fortsätter med våra satsningar, se svaret under fråga 1. (NCM har vi ingen aning om)

 

  

Vid fortsatt kontakt kan du svara på detta mejl och behålla ärendenumret i ämnesraden. Du kan också ringa Skolverkets upplysningstjänst på 08-527 332 00. 

 

Med vänlig hälsning

Elin Tornebjer-Jägervall

Skolverkets upplysningstjänst

 

 

Öppet Brev 1 till Anna Ekström och Peter Fredriksson

Till 

Anna Ekström Utbildningsminister

Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket

Jag heter Claes Johnson och är högt meriterad prof em i tillämpad matematik KTH med långt engagemang för reform av matematikutbildning för det digitala samhället i form av BodyandSoul http://www.bodysoulmath.org för högskolan under min tid vid Chalmers (1981-2007) med vidareutveckling i form av DigiMat https://mathsimulationtechnology.wordpress.com för skolan tillsammans med bitr prof Johan Jansson KTH.

Jag skriver till Er båda i ett viktigt ärende: svensk skola, svensk skolmatematik och fortbildning av lärare, i dagens digitala samhälle.

Svensk skolmatematik befinner sig i konstant kris sedan många år. Resultaten i TIMSS19 är synnerligen mediokra. Skolmatematiken har stelnat i en form som inte engagerar vare sig elever eller lärare. Uppgivenheten är utbredd och tron på att ett lyft är möjligt saknas.   

Mitt huvudbudskap sedan länge är att skolmatematiken behöver reformeras för det digitala samhället, vilket kommit till uttryck i den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet. DigiMat är ett världsunikt högkvalitativt utvecklat program för att möta detta nya krav, som skulle kunna lyfta svensk skolmatematik till Singapores nivå. 

Jag har inbjudit till DigiMat fortbildning https://mathsimulationtechnology.wordpress.com/fortbildning-for-larare/ via seminarium vid Nationellt Center för Matematikutbildning 19/11 2020 med video 

http://ncm.gu.se/media/ncm/sem/digimat.mp4 samt genom massivt utskick på samtliga web-fora för matematiklärare. 

Av landets kanske 100.000 lärare i matematik/teknik/naturvetenskap i behov av fortbildning för att uppfylla den nya läroplanen med matematik+programmering, är det endast en (1) lärare som hör av sig och visar intresse för fortbildning. En (1) lärare av 100.000 lärare visar något intresse för fortbildning. Hur kan detta förstås?

När jag presenterar DigiMat för Skolverket och begär stöd till rekrytering av lärare till fortbildning i matematik+programmering för att fylla den nya läroplanen med mening och innehåll, så möts jag av kalla handen, vilket framgår av bifogade svar på min begäran om stöd: 

• Skolverket kan inte vara behjälplig med rekrytering.
• NCM har inga resurser att bistå med rekrytering.

Vi talar här om statligt massivt finansierade institutioner med uppgift att serva svensk skolmatematik,  som påstår sig inte kunna/vilja ge minsta incitament för lärare att fortbilda sig genom ett högkvalitativt världsunikt utbildningsprogram. 

Denna policy hos Skolverket/NCM har uppenbarligen nått ut till alla lärare i landet: Endast en (1) lärare säger sig vara intresserad av fortbildning. 

En sådan policy är inte vad svensk skola är betjänt av: Det enda sättet att lyfta svensk skolmatematik är adekvat fortbildning för lärare. DigMat erbjuder detta men Skolverket/NCM motverkar genom att inte vilja ge skolledare och lärare incitament till fortbildning.  

En sådan policy är direkt destruktiv och måste ändras. Svensk skolmatematik kan lyftas med rätt policy. 

Jag begär möte med Anna Ekström och Peter Eriksson för att i mer detalj framlägga mitt ärende.

För att policyn skall kunna ändras måste högsta ledningen gripa in och bära sitt ansvar. 

Claes Johnson

prof em i tillämpad matematik KTH    

PS Hur skall vi se på mitt test som indikerar att svenska lärare inte visar nämnvärt intresse för fortbildning i matematik+programmering enligt DigiMat? Beror det på att lärare redan är fullt upptagna med andra kurser i samma ämne.  Det verkar inte så. Planerade kurser måste ställas in då alltför få anmält sig. Mitt test visar förmodligen den bistra sanningen att Skolverket lyckats förmedla en policy att fortbildning inte behövs, vilket torde innebära att den nya läroplanen med matematik+programmering i själva verket är samma gamla läroplan utan programmering som del av matematikämnet. Men tanken med den nya läroplanen var ju att den bättre skulle motsvara det digitala samhällets krav, en god tanke som uppenbarligen malts ner till noll genom Skolverkets försorg. Bra för Sverige? Vad tycker Anna och Peter? DS 

Bilaga:

1. Svar från Skolverket:

Hej Claes!

 

Vi tagit emot ditt önskemål om att få stöd av oss att rekrytera lärare till DigiMat fortbildning. 

Vi kan inte vara behjälpliga med detta, annat än att tipsa om de nätverk och forum där matematikintresserade lärare finns. 

 

Dessa är:

Sveriges Matematiklärarförening: https://www.facebook.com/groups/204584746242954

LMNT: http://lmnt.org/om-lmnt/

Programmering för matematiklärare: 

https://www.facebook.com/groups/progfml

 

Matematikundervisning: https://www.facebook.com/groups/matematikundervisning/

SITSNET: “: https://www.facebook.com/groups/137631509758774/

 

Vi vill också vara tydliga med att anledningen till att vi inte kan ge stöd i rekryteringen har inte något med utbildningen i sig eller dig som person/din roll. Skolverket får ständigt uppmaningar från olika håll att hjälpa till att engagera lärare till konferenser, fortbildningar, utbildningar och olika nätverk. Som myndighet ska Skolverket vara likvärdiga, sakliga och opartiska. Det går därför inte att ensidigt bistå med rekrytering av lärare till en extern fortbildning. Då skulle vi behöva göra samma till alla som kommer med en förfrågan och den möjligheten har vi inte.

 

Om det inte redan sagts kan vi ju också berätta att Skolverket arbetar med fortbildningsinsatser för programmering på annat håll, och har gjort det åtminstone sedan 2017. 

 

Vid fortsatt kontakt kan du svara på detta mejl och behålla ärendenumret i ämnesraden. Du kan också ringa Skolverkets upplysningstjänst på 08-527 332 00. 

 

Med vänlig hälsning

Elin Tornebjer-Jägervall

Skolverkets upplysningstjänst

2. Svar från NCM

Hej Claes,

Det enkla svaret är att vi inte har resurser att bistå med hjälp till ert projekt, och det ligger inte inom vårt uppdrag att stötta den här typen av projekt. Vi sprider gärna idéer och information från olika håll, och vi har gjort det för DigiMat bland annat genom det seminarium vi anordnade. 

Våra resurser är mycket begränsade och det finns många initiativ som är i samma läge som ert. Därför kan vi tyvärr inte ta den aktiva roll som du förväntar dig. Jag tycker att er bas på KTH och det kontaktnät som det innebär i en folktät region av landet måste gå att använda för att nå lärare och skala upp verksamheten. Men jag ska inte lägga mig i det.

Det är en tuff marknad för kompetensutveckling och stor konkurrens, och inte minst när det gäller programmering för matematiklärare. Det finns många initiativ, och Skolverket och universiteten är själva aktörer på området. Vi har ingen möjlighet att ge oss in på den marknaden, men vi sprider gärna information om olika initiativ. Där har vi redan gjort en del för er, och vi kanske kan göra mer. En artikel i Nämnaren där lärare beskriver sitt arbete med DigiMat skulle vara välkommen till exempel.

Vänliga hälsningar

Peter

Hopplös Svensk Skolmatematik. Varför?

Svensk skolmatematik får en synnerligen medioker placering i TIMSS19.
Lärarutbildningen är tunn och läraren lämnas åt sitt öde med en läroplan
som dödar elevernas intresse och motivation.

Ingen är nöjd, men uppgivenheten är utbredd, inom myndigheter och lärarkår.

I detta mörker erbjuder DigiMat https://mathsimulationtechnology.wordpress.com
en ljusning i form av en ny världsunik högkvalitativ skolmatematik för det digitala
samhället, som fyller den nya läroplanen för matematik+programmering med konkret innehåll.

DigiMat har inbjudit till kostnadsfri DigiMat fortbildning bl a genom NCM-web-seminarium 19/11.

När jag ber om stöd av Skolverket och NCM för att rekrytera lärare möts jag av kalla handen.

Effekten blir är att ingen lärare vågar uttrycka intresse för vad DigiMat kan erbjuda för att fylla läroplanen med meningsfullt innehåll. Inte en enda lärare skickar ens en enda liten förfrågan om DigiMat. Noll. Detta är inte ett tecken på hälsosamt klimat. Tvärtom, vilket ger en förfärande bild av svensk skolmatematik av idag:

• Skolverket/NCM vill inte stödja världsunik högkvalitativ lärarutbildning, som skulle kunna lyfta svensk skola.
• Matematiklärare förväntas inte vilja fortbilda sig.
• Mer precist: Det verkar som om det utgått ett påbud från Skolverket till landets matematiklärare att inte söka utveckla sin undervisning för att ge Sveriges unga en bättre start i livet. Ett påbud som hörsammats till punkt och pricka.  

Men varför vill inte Skolverket/NCM lyfta svensk skolmatematik? Vem har bestämt att Sverige inte skall sträva efter en högkvalitativ skolmatematik med god placering i TIMSS? Varför finns det inte en enda matematiklärare som vill veta hur undervisning i matematik+programmering för det digitala samhället, kan utformas?

Jag har skickat frågorna till Skolverket/NCM och kommer att presentera svaren.