SvD meddelar svenska folket att
- Satsningar på matte ger inte effekt.
- Sjunkande betyg i matte – trots extra undervisningstimmar och matematiksatsningar i skolan.
towards understanding by critical constructive inquiry
SvD meddelar svenska folket att
Real Quantum Mechanics RealQM offers a new model of atoms and molecules as a classical continuum mechanical model as a system of non-overlapping one-electron wave-functions/charge densities meeting at a Bernoulli free boundary condition with homogenous Neumann conditions from both sides combined with wave-function/charge density continuity. The distribution of electrons is determined by attractive Coulomb kernels forces and repulsive inter-electron Coulomb forces. The model describes non-radiating ground states with stationary charge distributions as well as radiating superpositions of excited states with time varying charge distributions.
You are invited to test RealQM in basic atomistic form in a DigiMat App:
RealQM as a computable system in 3d is to be compared with the standard model in the form of a Schrödinger equation in 3N space dimension för N electrons, which is not computable for N>3.
Så har då min debattartikel i Läraren Så kan Skolmatematikens Kris Lösas försetts med en Replik författad av Johan Wästlund och Rebecka Östergren Beijer med titel
PS BodyandSoul (Vol 1-4) har publicerats av Springer med Vol 1-3 översatta till tyska. Hela serien är också översatt till kinesiska.
Svar av Johan Wästlund på facebook:
Frågor, frågor, frågor. Detta är vår kritik i ett nötskal: Det blir bara frågor av alltihop. Kritiken gäller ditt sätt att marknadsföra DigiMat, inte materialet i sig. Det vet jag fortfarande nästan ingenting om, för du har ju inte velat berätta.Här är mitt svar på brev från Anna Ekström:
Till Utbildningsminister Anna Ekström
Lärarförbundets Ämnesläraren har publicerat min debattartikel Så kan Skolmatematikens Kris Lösas.
Krisen omvittnas av många, men Utbildningsminister Anna Ekström har inte hört talas om något sådant, se tidigare post, och krisen fortgår. Vi får nu se om det finns vilja att lösa krisen, speciellt om det finns någon med ansvar för skolmatematiken som vill något. Motkrafterna är stora. Krisen är så permanentad att den blivit normaltillstånd och som sådan inte kräver någon lösning.
Lärarnas Riksförbund visade det skriande behovet av fortbildning i matematik+programmering efter en undersökning 2020 som utmynnade i följande förslag som ger Skolverket huvudansvar:
Här är svar från Utbildningsminister Anna Ekström på mina brev angående Skolmatematik i Kris.
Hej
Tack för ditt brev till utbildningsminister Anna Ekström. Jag har blivit ombedd att besvara ditt brev om matematiken i skolan. Med detta bekräftar jag att Utbildningsdepartementet har tagit del av dina synpunkter. Det är värdefullt för oss att ta del av forskares tankar och idéer.
Det framgår inte tydligt vad den kris som du upplever pågår består av och är därför svår att bemöta. Rent generellt kan sägas att de senaste åren har ett flertal internationella studier visat att svenska elevers kunskapsnivå ökar. Ett exempel är Pisa-undersökningen från 2018 som mäter elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Enligt Pisa-undersökningen ligger nu svenska elevers kunskaper över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden. Du kan läsa mer om detta här: PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap - Skolverket
Precis som du beskriver i ditt brev är digital kompetens viktig i barn och elevers utbildning för att unga ska få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv. Det är också viktigt att barn och elever har kunskap om tekniken för att kunna tillämpa den. Därför tog regeringen 2017 initiativ till en nationell digitaliseringsstrategi, som anger att Sverige ska vara världsledande på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. I denna anges bland annat följande under delmål 1.1: ”En annan aspekt är att förstå hur digital teknik kan användas, och att få tekniska kunskaper att själv kunna skapa verktyg och lösningar med hjälp av den digitala tekniken. Det kan t.ex. handla om programmeringskunskap.” Du kan läsa mer om den nationella digitaliseringsstrategin här: Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet - Regeringen.se
Tack för att du tog dig tid att skriva.
Med vänlig hälsning
Alexander Widergren
Departementssekreterare
Utbildningsdepartementet
Min Kommentar:
Anna Ekström låter sin talesman Alexander meddela att Utbildningsdepartementet inte känner till att skolmatematiken befinner sig i en av många omvittnad kris. Istället går Anna Ekström i svaromål genom att påstå att Sverige i PISA ligger över genomsnittet i OECD, något som starkt ifrågasatts därför att de svenska resultaten friserats genom att utrikesfödda felaktigt selekterats bort. Anna Ekström låter så, tillsammans med Peter Fredriksson Generaldirektör för Skolverket, krisen fortgå (till men för Sverige) genom att blunda och förneka varje form av kris. Skulle en borgerlig regering göra sammalunda? I så fall finns här en fråga att gripa tag i inför 2022. Kanske något för L med sitt engagemang för skolan? Skall skriva till Nyamko.
Skolverket har publicerat Kommentarmaterial till Ämnesplanen i Matematik med följande programförklaring
The mathematical modelling of wave phenomena, in particular in electromagnetics, usually uses complex numbers with time dependence captured in exponential factors with $i$ the imaginary unit
Engineering mathematics education (at e g Chalmers University of Technology) has not changed much since I was a student in the 1960's, more than 50 years ago. It is still a combination of Classical Calculus of one and several variables + Linear Algebra + some "numerics" (see curriculum).
Classical Calculus is Symbolic Calculus with the objective of expressing solutions to certain basic model problems of mathematical modeling, mainly differential equations such as Laplace equation in a square, in terms of Fourier series, or expressing primitive functions of elementary functions in terms of elementary functions denoted by symbols like exp(x), sin(x) or J_n(z). The essence is symbolic computation as a play with symbols using pen and paper according to certain rules defined in books of Calculus. This formed the expertise of the traditional engineer before the computer, and with the computer has been automated in systems like Maple and Mathematica.
Symbolic solution worked fine for simple model problems but for real problems the engineer had to resort to "numerics" replacing symbol manipulation with "brute" digital computation. With the power of the modern computer "numerics" has developed into a form of Digital Calculus filling the symbols of Symbolic Calculus with concrete meaning by "discretisation" and allowing virtually any system of differential equations in any geometry to solved. The discretisation aspect of Digital Calculus is automated in FEniCS, which upon input of a system of differential equations with coefficients and geometry automatically discretises the differential equations into a systems of algebraic equations which are automatically solved by digital computation. The World can thus be simulated by specifying models using symbols and letting the computer bring out the expression of the symbols, like a cell bringing genetic code into physical expression. This is a revolution.
With FEniCS the expert engineer can focus on the high level task of formulating mathematical models of the World in symbolic form, and can leave the "low-level" task of discretisation and number crunching to the computer.
This brings revolutionary changes to engineering mathematics education, which comes to expression in the DigiMat Program documented at DigiMat Encylopedia:
The scope changes from
into
http://claesjohnson.blogspot.com/2021/01/skolinspektionen-laroplan-for.html
Min begäran att Skolverkets Generaldirektör Peter Fredriksson skall svara på min fråga ställd hos Ny Teknik Debatt Skolmatematiken är i kris - så behöver det faktiskt inte vara, varför Skolverket framhärdar med att låta krisen fortgå, har bemötts av tystnad, av samma tystnad som mina tidigare Öppna Brev till Peter Fredriksson rapporterade i tidigare poster.
Min (senaste) debattartikel om skolans matematik är nu publicerad i Ny Teknik med titel: Skolmatematiken är i kris – så behöver det faktiskt inte vara. Artikeln avslutas med
Så här svarar Skolverkets Upplysningstjänst på min önskan om möte med Skolverkets GeneralDirektör Peter Fredriksson om skolmatematikens kris framställd i 2 Öppna Brev (tidigare poster):
Hej!
Tack för din fråga om möte med Peter Fredriksson.Jag har tänkt att skriva en ny debattartikel skolmatematikens permanenta kris med en analys av krisens ursprung och möjliga lösning. Jag börjar med att erinra om min debattartikel i Ny Teknik från 2009.
Det jag då kallade IT-Matematik eller Matematik-IT är idag DigiMat.
Läs och begrunda som förberedelse för att läsa den nya artikeln. Frågan är viktig.
Skolmatematiken befinner sig i kris:
Detta är ett tillägg till mina Öppna Brev 1+2 till Anna Ekström och Peter Fredriksson.
Skolinspektionen säger i sin Granskning Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9 (okt 2019) som Viktigaste Iakttagelser sid 4:
Till
Anna Ekström Utbildningsminister
Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket
Mitt Öppna Brev till Er båda har (ännu) inte besvarats och något möte har inte avtalats. Jag förbereder en serie debattartiklar i huvudmedia och behöver Era svar för att visa myndigheters agerande i en för svensk skola avgörande fråga.
Motorn i det digitala samhället är syntesen av matematik+programmering. Detta faktum har på något sätt nått fram till Skolverket som infört en ny (2018-20) kursplan för grundskolan med programmering som del av matematikämnet (medan detta fortfarande saknas i kursplanen för gymnasiet). Kursplanen för grundskolan är synnerligen vag:
När jag inbjuder till DigiMat via seminarium vid NCM och samtliga web-fora för matematiklärare är det endast en (1) lärare som visar intresse, men tyvärr vill inte denna enda lärare inte genomgå någon fortbildning. Alla lärare har uppenbarligen nåtts av Skolverkets signaler att den nya kursplanen är så tom att ingen fortbildning behövs. 100% av alla lärare har nåtts av detta betryggande budskap. Allt är lugnt! Fortsätt som förut! Även om kvaliteten är låg och resultaten dåliga.
Detta är inte rimligt. Det är inte vad svenska elever, lärare, föräldrar, näringsliv och samhälle är betjänta av.
Det finns stort behov av fortbildning i matematik+programmering och den fortbildning som Skolverket erbjuder är tunn och når inte ens ut. DigiMat erbjuder högkvalitativ fortbildning gratis på nätet och skulle kunna hjälpa många lärare till meningsfull matematikundervisning.
Men Skolverket säger NEJ! Skolverket motverkar därmed sin egen huvuduppgift att stödja svensk skola inklusive svensk skolmatematik.
Så kan det inte få fortsätta om det finns någon ansvarig ledning som vill att Skolverket skall fylla sin uppgift, istället för att motverka densamma.
Jag upprepar min begäran om möte för att närmare diskutera vilka initiativ som nu behövs av ansvariga.
Hälsningar
Claes Johnson
prof em i tillämpad matematik KTH
Bilaga
Hej Claes!
Tack för din fråga om fortbildningar.
Vi noterat att du till viss del har du fått svar på dessa frågor i tidigare mejl.
1. Hur många lärare har genomgått fortbildning i matematik+programmering i regi av (a) Skolverket/NCM, (b) Annan part?
Vi kan enbart redovisa vad vi själva har erbjudit, inte NCM eller annan part. Så här svarade vi tidigare.
Just vad avser programmering erbjuds flera olika former av stöd för lärares kompetensutveckling som huvudmän och enskilda lärare kan ta del av. Här kan du läsa mer om de olika stöden: https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/utbildningar-i-programmering-for-larare
Skolverkets kompetensutvecklingsstöd finns i fyra olika former:
1. Webbkurser
2. Moduler
3. Kurser på lärosäten
4. Workshopserier
Nedan hittar du information om hur många lärare som deltagit i våra olika stöd samt dess omfattning:
1. Webbkurser. Skolverket har två webbkurser om programmering. Dessa heter ”Om programmering” och ”Att programmera”. Du hittar dem på vår utbildningsplattform https://utbildningar.skolverket.se/
*”Om programmering” har funnits sedan 2018 och 25 000 unika användare har tagit del av den insatsen.
*”Att programmera” har funnits sedan 2019 och 1500 unika användare har tagit del av den insatsen.
2. Moduler. Skolverket har många moduler för kollegialt lärande som riktar sig till matematik/tekniklärare. Dessa hittar du på https://larportalen.skolverket.se/
Där hittar du också moduler om digitalisering.
Det finns ingen statistik på antalet lärare som genomför våra moduler.
3. Kurser på lärosäten. Kurser har genomförts på flera lärosäten runt om i Sverige sedan 2017. Det har varit totalt varit 2400 deltagare registrerade på kurserna sedan start 2017. Här nedan ser du namnet på kurserna, dess omfattning samt när i tid de har genomförts/kommer att genomföras.
4. Workshopserier. Till hösten startar ”Att programmera med workshops”. Hösten 2020 gick 333 deltagare Att programmera med workshops. Den omfattar inga högskolepoäng. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/att-programmera-med-workshops
2. Vilket innehåll och omfattning har denna fortbildning haft?
Se svaret på förra frågan. Omfattning finns även om han följer länkarna. Info på hemsidan borde räcka. (Claes har redan fått ramkursplanerna till programmeringskurserna. )
3. Vilket behov av fortsatt fortbildning finns?
Vi kan hänvisa till
Skolinspektionens granskning.
”Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9” https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/digitala-verktyg-i-undervisningen/
Samt
”Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/digital-kompetens-i-forskola-skola-och-vuxenutbildning”
3. Vilka åtgärder planerar Skolverket/NCM för att tillfredsställa detta behov?
Vi fortsätter med våra satsningar, se svaret under fråga 1. (NCM har vi ingen aning om)
Vid fortsatt kontakt kan du svara på detta mejl och behålla ärendenumret i ämnesraden. Du kan också ringa Skolverkets upplysningstjänst på 08-527 332 00.
Med vänlig hälsning
Elin Tornebjer-Jägervall
Skolverkets upplysningstjänst
Hej Claes!
Vi tagit emot ditt önskemål om att få stöd av oss att rekrytera lärare till DigiMat fortbildning.
Vi kan inte vara behjälpliga med detta, annat än att tipsa om de nätverk och forum där matematikintresserade lärare finns.
Dessa är:
Sveriges Matematiklärarförening: https://www.facebook.com/groups/204584746242954
LMNT: http://lmnt.org/om-lmnt/
Programmering för matematiklärare:
https://www.facebook.com/groups/progfml
Matematikundervisning: https://www.facebook.com/groups/matematikundervisning/
SITSNET: “: https://www.facebook.com/groups/137631509758774/
Vi vill också vara tydliga med att anledningen till att vi inte kan ge stöd i rekryteringen har inte något med utbildningen i sig eller dig som person/din roll. Skolverket får ständigt uppmaningar från olika håll att hjälpa till att engagera lärare till konferenser, fortbildningar, utbildningar och olika nätverk. Som myndighet ska Skolverket vara likvärdiga, sakliga och opartiska. Det går därför inte att ensidigt bistå med rekrytering av lärare till en extern fortbildning. Då skulle vi behöva göra samma till alla som kommer med en förfrågan och den möjligheten har vi inte.
Om det inte redan sagts kan vi ju också berätta att Skolverket arbetar med fortbildningsinsatser för programmering på annat håll, och har gjort det åtminstone sedan 2017.
Vid fortsatt kontakt kan du svara på detta mejl och behålla ärendenumret i ämnesraden. Du kan också ringa Skolverkets upplysningstjänst på 08-527 332 00.
Med vänlig hälsning
Elin Tornebjer-Jägervall
Skolverkets upplysningstjänst
For when propositions are denied, there is an end
of them, but if they bee allowed, it requireth a
new worke. The Essais of Sr. Francis Bacon, London, 1612
The further a society drifts from the truth, the more it will hate those who speak it. George Orwell
Nothing is created by coincidence, rather there is reason and necessity for everything. Leukippus, 5th Century BC.
De Omnibus Dubitandum