torsdag 30 juli 2020

Philosophy of Science

 
To say that something is complicated can be easy. To say that something is easy may be complicated.

What is easy can be understood. Science means understanding, and so the objective of science is to make things easy. 

This connects to the observation (Arthus Clarke's 1st Law) that if someone (an elderly scientist) says that something is impossible (no solution possible), it is usually wrong, while if someone says that something is possible (there is a solution), then it is usually right. 

söndag 12 juli 2020

Can a Coordinate Transformation Contain Physics?

The Special Theory of Relativity SR is identical to the Lorentz coordinate transformation. The General Theory of Relativity involves as an essential step transformations of space-time coordinates. 

Many-Minds Relativity shows, in a careful mathematical analysis, that SR is empty as a theory about real physics. The argument is in brief that since SR is identical to the Lorentz transformation, and a coordinate transformation in itself does not contain any physics, SR is empty of physics. 

Why does a coordinate transformation not contain any physics? Consider for example the coordinate transformation of a pure translation from an $x$-axis to an $x^\prime$-axis, as 1d Euclidean coordinate systems, of the form $x^\prime = x - v$, with $v$ a constant.  One property of such a transformation is that distances are conserved, or are invariant, under transformation: If $x^\prime = x - v$ and $y^\prime = y - v$, then $x^\prime - y^\prime = x - y$. So far no physics has been introduced and so the coordinate transformation cannot have any physical meaning. A natural way to give physical meaning is to say the coordinate $x$ represents the position of a physical body $X$ and $y$ the position of a body $Y$. The positions of $X$ and $Y$ can then alternatively be expressed in terms of $x^\prime$ and $y^\prime$. 

Now, can we say that the transformation contains any physics of the position of the bodies? Can we say that since the transformation expresses that distances are conserved under the transformation, we can conclude a law physics expressing that translation of a rigid body does not change the shape of the body? Is this a law of physics, which may be false, or simply a law of logic or language and not physics which cannot be false? I guess, you we would agree with me that it is not a true law of physics. That a rigid body does not change shape is built in into the meaning of a rigid body, and has nothing to do with physics with the shape of a body determined by physical forces. It cannot be used to say that in a rigid body there are forces which maintain its shape. It would be like pulling a rabbit out of an empty hat.  

Choice of coordinate systems in physics directly connects to the choice of units in physics. If you believe that the choice of units contains physics, that using a meter stick instead of yard stick changes the size of physical objects, then you are well prepared to accept the wonders of SR. If you understand that this is not the case, then you will (like me and many others) have a hard time with SR. 

We can add a common time coordinate $t$ to the $x$ and $x^\prime$ systems into a Galilean space-time transformation of the form 
  • $x^\prime = x-vt$, $t^\prime =t$,
between a $(x,t)$-system and a $(x^\prime ,t^\prime)$, with the $x^\prime$-axis translating with respect to the $x$-axis with speed $v$, but still with the same lack of real physics.

The Lorentz transformation of SR is a similar linear coordinate transformation from a a space-time $(x,t)$-system to a space-time system $ (x^\prime ,t^\prime )$-system of the form 
  • $x^\prime =\gamma (x-vt)$, $t^\prime = \gamma (t-vx)$, $\gamma =\frac{1}{\sqrt(1-v^2)}$,
  • $x =\gamma (x^\prime+vt^\prime )$, $t = \gamma (t^\prime+vx^\prime )$.
where $\vert v\vert <1$, with now also the time variable beeing subject to transformation, and in particular the property that a $x = t$ is transformed into $x^\prime  = t^\prime$ and back.

In order for the Lorentz coordinate transformation to contain physics, the coordinates must be given some physical meaning. Einstein did this by associating space-time coordinates $(x,t)$ to events (of some unspecified physical nature) or rather to observations of events (of some unspecified physical nature), like a body $X$ observed to be at position $x$ at time $t$. Einstein associated the system $(x^\prime ,t^\prime )$ to represent coordinates with the $x^\prime$ axis translating with speed $v$, like in the Galilean transformation, but now with also the time variable being subject to transformation.

Einstein then created SR by drawing conclusions about physics from the Lorentz transformation, like the fact that $x=t$ is the same as $x^\prime =t^\prime$ interpreted by Einstein to mean that a light signal always propagates with speed 1 in any (inertial) coordinate system. Einstein then proceeded to derive properties of space contraction and time dilation from the Lorentz transformation and boldly claimed that he thereby had discovered new truely astonishing real physics (apparently from mysterious forces twisting space and time). 

Many early critics said that this was empty physics, for the reasons exposed above, but somehow Einstein managed to twist the brains of the physical community into believing that he had revealed deep new truths about real physics. This came to serve as footstep into modern physics, as weird empty physics based on transformations of coordinates brought to full bloom in the General Theory of Relativity in curved space-time.  

Galileo of course understood that his coordinate transformation does not contain any real physics. Why do modern physicists insist that the Lorentz transformation contains real physics?  Lorentz did not believe so, but he was quickly side-stepped by not being modern enough. 

Modern physics is in deep crisis. Why? Is it time now for post-modern physics?

The crisis is expressed in the obsession of modern physicists to focus efforts on a Theory of Everything a ToE, with the aim of explaining the basic four forces (electromagnetic, weak and strong nuclear and gravitation) as different manifestations of one basic force/interaction. No progress towards an answer has been made and the mystery of the origin of the four forces is as mysterious today as ever.   

måndag 6 juli 2020

DigiMat: Physical Gravitational Collapse

We continue our DigiMat study of star formation by gravitational collapse into a high density hot spot. 
 
In a fluid at rest without self gravitation a hot spot cannot develop without external forcing by transfer of energy from a cold surrounding. This is because without forcing, heat energy can only transfer from hot to cold, by the 2nd law of thermodynamics.  

We now ask if in a fluid with self gravitation a hot spot can develop by surrounding cooling. We use DigiMat to give an answer: We thus simulate the motion of a fluid with self gravitation starting with the fluid at rest with constant  density, temperature and internal energy, assuming periodic boundary conditions for fluid variables. We set the gravitational potential to zero at the boundary and thus create a gravitational force directed to the center of the domain. Here is the result at a certain time:



What do we see? We see (crosscut of) central accumulation of mass/density (blue) combined with central heating and far-away cooling given by temperature (green), with black line the initial distribution. We thus effectively see a transfer of heat energy from cold to hot. This transfer is accomplished by gravitation, which from an initial state with zero fluid velocity attracts the fluid towards the center thereby increasing kinetic energy there, which then is transfered into heat energy as pressure finally retards the flow (and reverses the flow into expansion). 

We thus find that the presence of a gravitational field can be viewed as a form of external forcing making possible transfer of heat energy from cold to warm. Gravitational collapse thus appears possible thermodynamically.   

Gravitational collapse with transfer of heat energy from a cold exterior to a hot interior fits with the observation of interstellar dust at low temperture, about 20 K. The price of shining stars is chilly space between stars, by conservation of total energy. 
     

söndag 5 juli 2020

DigiMat: Unphysical Gravitational Collapse

DigiMat offers a rich playground to explore the World. In DigiMat Model Workshop (70-74) you find a cosmological model in the form of fluid/thermodynamics with self gravitation. As an example consider the following simulation of the phenomenon of gravitational collapse:

What do we see? We see unphysical gravitational collapse with 
  1. gravitational potential peaking in the middle (light-blue)
  2. high density middle (blue)
  3. negative temperature middle (green)
with the unphysical nature signified by negative temperature. How do we know that the simulation is unphysical? This is because the negative temperature comes with negative Total Internal Energy E(t) (= -0.483 at a certain time t) with 
  • $E(t) = \int \rho (x,t)T(t,x)\,dx$,
  • where $\rho$ is density and $T$ temperature.
Now, total internal energy E cannot be negative, neither density nor temperature can be negative. This connects to the basic energy balance of a self gravitating fluid/thermodynamic system which takes the form 
  • $TE(t) = E(t) + K(t)$ with 
  • $TE(t) =$ Total Energy at time $t$
  • $K(t) =\frac{1}{2}\int\rho (x,t) |v(x,t)|^2dx$ Kinetic Energy, with $v(x,t)$ fluid velocity.   
Notable is that Total Energy has no contribution from gravitation. 

What we see in the simulation is accelerated fluid motion from a gravitational potential with central peak (light-blue) accompanied by an increase of kinetic energy balanced by a decrease of internal energy/decrease of temperature (green), while density is increasing (blue). But there is a limit to this process, because temperature/internal energy cannot become negative. 

When the simulation passes this limit and temperture/internal energy becomes negative, the simulation turns unphysical and thus produces numerical artefacts, not physics. 

Before collapse of the numerics, density and kinetic energy are increasing while temperature decreases. This means that the concentration of mass towards the center does not come with an increase of temperature, but instead with a decrease of temperature.

This shows that a common idea of "stars being ignited by gravitational collapse" (see Wikipedia quote below) is incorrect in the sense that the ignition does not come from increasing temperature. The ignition of stars thus can only be the result of a concentration of mass (triggering nuclear fusion balancing further concentration), and not any fire ball sucking energy from gravitation.

And the other way around, if a black hole is what results if star ignition/fusion does not take place, it must be a very cold place. 

To see physical uncollapse run the code with larger gas constant $\gamma$ (e.g. 1 instead of 0.1)!

Summary: With Total Energy = Internal Energy + Kinetic Energy without contribution from gravitation, there is no physics of unlimited sucking of energy from gravitational collapse.  There is no physics of unlimited sucking of energy from internal energy (allowing negative internal energy).

More precisely, the energy balance takes the form 
  • $\frac{dE}{dt} = -W+P+D,
  • $\frac{dK}{dt} = W-P-D,  
where $p=\gamma\rho T$ and $\phi$ gravitational potential (with minus sign),  and
  • $W(t) = \int p(x,t)\nabla\cdot v(x,t)\,dx$,
  • $P(t)=\int\phi\nabla\cdot (\rho (x,t)v(x,t))\,dx$, where $-\Delta\phi =\rho$ (and thus $\phi >0$), 
  • $D\ge 0$ turbulent dissipation, 
which as a 1st law of energy balance gives $E+K$ constant with $D\ge 0$ as a 2nd law. See Computational Thermodynamics.

Now you are ready to experiment yourself with DigiMat, and seek deeper understanding of how stars are formed...by thermodynamics, gravitation and fusion. 

Notice that fusion opens a new source of positive contribution to internal energy, which can be transformed into high temperature and high velocity. Without fusion this option is closed and the amount of internal energy is limited by given total energy.

We observe that energy without gravitation can be transferred from $E$ to $K$ (only) in expansion with $\int p\nabla\cdot v\, dx>0$ and vice versa from $K$ to $E$ (only) in contraction with  $\int p\nabla\cdot v\, dx<0$. Gravitation can transfer energy from $E$ to $K$ (only) in contraction with $\int\phi\nabla\cdot (\rho v)\,dx <0$ and the other way around. 

Is it true that 
  • DigiMat unlocks the grand challenges in science, education and industry?


Compare with Wikipedia presenting the standard view:
  • A star is born through the gradual gravitational collapse of a cloud of interstellar matter. The compression caused by the collapse raises the temperature until thermonuclear fusion occurs at the center of the star.
True?


  

fredag 3 juli 2020

DigiMat: BIG BANG

DigiMat is now being launched to a broad public. Here is an example of a DigiMat simulation of BIG BANG from Model Workshop of DigiMat BodyandSoul:


See expansion of BigBang initial data as central concentration of high density/temperature spreading out into low density/temperature space headed by a shock wave and followed by expansion with  scaling linearly with distance in accordance with Hubble's Law. DigiMat students master the coding of this example in early school years. Try yourself by clicking on the code link above.

Question: Is the shock wave beyond the observation horizon (since it is not observed)?

söndag 21 juni 2020

Mathematics of Swedish Corona Strategy

Consider the follow record as of June 20 by Folkhälsomyndigheten in charge of Corona in Sweden: 

We see a total of 2333 Corona patients in intensive care and a total of 5053 dead in Corona, in Sweden, with a display of numbers in each 10-year age category in middle an right columns. If we add the number in intensive care to the number of dead in each age category from 50-59 to 90+, we get roughly the same total number, seemingly as an expression of some mathematical law of conservation. This is not so surprising: With intensive care lives may be saved, while without intensive care death may follow. It is reported that 70% of patients in intensive care survived.

In the group 50-59 there are few dead and many in intensive care, while for 80-89 and 90+ the numbers are opposite with very few in intensive care and many dead. But how can it be that the distribution is so different from 50-59 to 80+? It appears that older people have been discriminated from intensive care by some active decision process on the sole basis of age without consideration of physical condition. Is it so?  

 Compare with DN June 22: Patients have been prioritised away
     

söndag 14 juni 2020

Svar från Skolverket 2

Här är svar från Skolverket på mina frågor, som jag kommenterar nedan:

Hej Claes! 

 

Tack för dina frågor. Nedan finner du dina frågor och våra svar på dessa.

 

1.Tack för svar. Du undviker att svara på Fråga 2 och hänvisar till Skolinspektionen som har tillsynsansvar.

Men nog borde väl Skolverket också ha en uppfattning i denna fråga? 

 

Implementeringen av styrdokumentsförändringar tar tid, i synnerhet när nytt innehåll introduceras. Skolverket följer utvecklingen.

 

2. Vilken utvärdering har Skolinspektionen genomfört vad gäller den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet? 

Finns resultat av utvärdering dokumenterat? Kan jag få tillgång?

 

Vi ser i ditt mejl den 6 juni att du redan har hittat till Skolinspektionens granskning.

”Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9”:www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/digitala-verktyg-i-undervisningen/

 

3. Följdfråga till Skolverket: Hur många lärare i matematik/teknik har deltagit i fortbildning i matematik+programmering 

och vilken omfattning (tex i poäng) har denna utbildning haft?

 

Vi vill tydliggöra att det är huvudmännen och rektorerna som ansvarar för kompetensutveckling av lärare inom sin verksamhet. Skolverket kan stödja sådana insatser utifrån exempelvis de uppdrag Skolverket får av regeringen. Dessa uppdrag från regeringen ändras över tidwww.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/ansvar---vem-gor-vad

 

Just vad avser programmering erbjuds flera olika former av stöd för lärares kompetensutveckling som huvudmän och enskilda lärare kan ta del av. Här kan du läsa mer om de olika stöden: www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/utbildningar-i-programmering-for-larare

Skolverkets kompetensutvecklingsstöd finns i fyra olika former:

1. Webbkurser

2. Moduler

3. Kurser på lärosäten

4. Workshopserier

 

Nedan hittar du information om hur många lärare som deltagit i våra olika stöd samt dess omfattning:

1. Webbkurser. Skolverket har två webbkurser om programmering. Dessa heter ”Om programmering” och ”Att programmera”.  Du hittar dem på vår utbildningsplattform:https://utbildningar.skolverket.se/

*”Om programmering” har funnits sedan 2018 och 25 000 unika användare har tagit del av den insatsen.”Att programmera” har funnits sedan 2019 och 1500 unika användare har tagit del av den insatsen.

 

2. Moduler. Skolverket har många moduler för kollegialt lärande som riktar sig till matematik/tekniklärare. Dessa hittar du på https://larportalen.skolverket.se/

Där hittar du också moduler om digitalisering.

Det finns ingen statistik på antalet lärare som genomför våra moduler.


Mina Kommentarer:

Vad gäller frågan om läroplaners uppfyllande och lärarers kompetensutveckling tydliggör Skolverket att: 
  • Det är huvudmännen och rektorerna som ansvarar för kompetensutveckling av lärare inom sin verksamhet. 
  • Skolverket kan stödja sådana insatser utifrån exempelvis de uppdrag Skolverket får av regeringen.
Ansvaret för kompetensutveckling när en ny läroplan införs av Regeringen via Skolverket, ligger alltså på huvudmän och rektorer och Skolverket kan stödja om Regeringen givit sådant uppdrag. Detta gäller speciellt den nya läroplanen med programmering som nytt huvudmoment i matematikundervisningen.

Rektorn vid varje skola skall alltså se till att skolans lärare kompetensutvecklas så att den nya läroplanen kan uppfyllas. Hur skall rektorn gå tillväga? Jo, Skolverket söker bistå med (5 eller 2.5 poängs-) modulen "Att programmera". Men utfallet är magert: Av Sveriges 50-100 tusen lärare i matematik/teknik har endast 1500 lärare tagit del av modulen. 

Och där verkar vi stå idag. Men Skolverket vet på råd:
  • Implementeringen av styrdokumentsförändringar tar tid, i synnerhet när nytt innehåll introduceras.   
Det är uppenbart att DigiMat har en mission att fylla. Pilottest sker nu i Lidingö kommun. Behovet av kompetensutveckling vad gäller matematik+programmering är stort. 

DigiMat är vad varje rektor frågar efter. Skolverket följer utvecklingen...DigiMat leder utvecklingen...
Fortsättning följer...

Låt oss erinra oss historien:
  1. Pythagoras 500 BC inleder den mänskliga kulturens digitalisering: Allt är tal: 1, 2, 3,...
  2. Descartes inför 1637 analytisk geometri representerad av tal. Ersätter Euklides geometri som form (med passare och linjal), som bromsat utvecklingen under 2000 år.
  3.  Leibniz vidareutvecklar analytisk geometri till Calculus som beskrivning av en föränderlig (digital) värld vilket inleder den teknisk/vetenskapliga revolutionen. 
  4.  Turing, von Neumann: Datamaskinen 1930-: Allt är operationer på binära tal: 0, 1, 10, 11, 100, 101, 110,...representerad e av elektriska kretsar.
  5. Sveriges Regering 2017: Skolmatematiken skall digitaliseras för att Sverige skall kunna behålla sin konkurrenskraft.
  6. DigiMat 2020: Reform av skolmatematiken enligt Pythagoras-Descartes-Leibniz-vonNeumann-Sveriges Regering. Stay tuned...


söndag 7 juni 2020

Skolverkets Syn på Matematik

Skolverket inleder sina kommentarer till den nya kursplanen i matematik 2017 med följande programförklaring som visar Skolverkets syn på matematik: (med mina korta kommentarer i parentes):

Matematik är en av våra allra äldsta vetenskaper och genom historien har det
gjorts många försök att förklara vad matematik är. (kryptisk inledning)

Platon hävdade på sin tid att alla kända och okända matematiska objekt existerar i en parallell idévärld. ("alla kända och okända"? "parallell värld"? "Hävdade" verkligen Platon detta?) 

Andra har istället menat att matematiken helt och hållet är konstruerad av människan utifrån olika praktiska behov. (vilken vettig person har sagt så?)

Som ett verktyg inom olika vetenskaper har matematiken en unik ställning och den har också ett estetiskt egenvärde. Att uppleva matematisk skön­het kan innebära att urskilja ett matematiskt mönster, eller att uppleva ett samband mellan till synes olika begrepp, utan att omedelbart fundera över om det kan användas praktiskt. ("uppleva matematisk skönhet"? "estetiskt egenvärde"? "utan att omeldebart fundera över om det kan användas praktiskt"?) 

Matematiken är således mångfacetterad genom att den förutom att vara ett nyttoverktyg också utgör ett språk, ett kulturarv, en konstform och en vetenskap. (både "konstform" och "vetenskap"?)

Kursplanen i matematik tecknar bilden av ett kommunikativt ämne med fokus
på användningen av matematik
i olika sammanhang och situationer. ("kommunikativt ämne"?)

Den lyfter fram matematik som en kreativ och problemlösande verksamhet och utgår från den tillfredsställelse och glädje som ligger i att förstå och kunna lösa problem. ("lyfter fram"? "tillfredställelse och glädje" för hur många?)

Genom under­visningen ges eleverna möjlighet att utveckla verktyg för att kunna beskriva och
tolka situationer och förlopp samt formulera och lösa problem. (bara "ges möjlighet",  "utveckla verktyg", "tolka situationer"?)

 I undervisningen får eleverna också möjlighet att värdera valda strategier och metoder för att kunna dra slutsatser av resultaten och fatta beslut. (bara "få möjlighet"?)

Undervisningen ska också ge eleverna möjlig­heter att utveckla kunskaper som gör det möjligt för dem att använda matematik som ett verktyg i vidare studier. (bara "ge möjligheter som gör det möjligt"?)

Undervisningen i matematik lyfter också fram den tekniska utvecklingen där digitala verktyg och programmering får en allt större betydelse både för förståelse av matematik, men också för att utföra beräkningar, samla och analysera data samt för att undersöka problemställningar. (bara "lyfter också fram", "undersöka problemställningar"? )

Sammanfattande kommentar: 

Skolverkets försök till förklaring av nya kursplanen i matematik "lyfter fram" aspekter som "kulturarv", "konstform", "skönhet", "estetiskt egenvärde", "kommunikativt ämne", "tillfredställelse", "glädje" som elever skall "ges möjlighet" att "uppleva", samt på slutet "också den tekniska utvecklingen där digitala verktyg får en allt större betydelse" och då främst för "förståelse av matematik". 

Det är uppenbart att den person vid Skolverket som skrivit detta inte har en någon egentlig kunskap om matematikens roll i det nya digitala samhället, utan bara fabulerar. Nog borde väl svenska elever och medborgare kunna begära att Skolverket har bättre kompetens än så?

Låt oss jämföra med en beskrivning av en kursplan för svenska språket i termer som:
  • En våra äldsta vetenskaper.
  • Genom historien har de gjorts många försök att förklara vad svenska språket är.
  • Platon hävdade på sin tid att alla kända och okända svenska ord existerar i en parallell idévärld.
  • Andra har istället menat att svenska språket helt och hållet är konstruerat av människan utifrån olika praktiska behov.  
  • Som ett verktyg inom olika vetenskaper har svenska språket en unik ställning och det har också ett estetiskt egenvärde. Att uppleva svenskspråklig skön­het kan innebära att urskilja ett språkligt mönster, eller att uppleva ett samband mellan till synes olika begrepp, utan att omedelbart fundera över om det kan användas praktiskt. 
  • Svenska språket är således mångfacetterat genom att det förutom att vara ett nyttoverktyg också utgör ett kulturarv, en konstform och en vetenskap.
  • Kursplanen i svenska tecknar bilden av ett kommunikativt ämne med fokus på användningen av svenska språket i olika sammanhang och situationer. 
  • Den lyfter fram svenska språket som en kreativ och problemlösande verksamhet och utgår från den tillfredsställelse och glädje som ligger i att förstå och kunna lösa problem.
  • Genom under­visningen ges eleverna möjlighet att utveckla verktyg för att kunna beskriva och tolka situationer och förlopp samt formulera och lösa problem. 
  • I undervisningen får eleverna också möjlighet att värdera valda strategier och metoder för att kunna dra slutsatser av resultaten och fatta beslut. 
  • Undervisningen ska också ge eleverna möjlig­heter att utveckla kunskaper som gör det möjligt för dem att använda svenska språket som ett verktyg i vidare studier.
  • Undervisningen i svenska lyfter också fram den tekniska utvecklingen där digitala verktyg och programmering får en allt större betydelse både för förståelse av svenska språket, men också för att utföra språkliga resonemang, samla och analysera data samt för att undersöka problemställningar. 
Läs och begrunda! Jämför med den officiella kursplanen för svenska nedan. Pröva med att ersätta svenska med matematik och jämför med kursplanen för matematik. Varför ser det så olika ut?

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.

lördag 6 juni 2020

Följdfrågor till Skolverket

Till Skolverket
Generaldirektör Peter Fredriksson
Pernilla Sundström Fast
Torun Rudin
Peter Sandberg


Skolinspektionens utvärdering 2019

http://claesjohnson.blogspot.com/2020/06/skolinspektionen-nya-laroplanen-i.html

visar att den nya läroplanen 2017 med programmering som ny del av matematikämnet, inte uppfylls.

Jag önskar svar på följande frågor:
  1. Vilka åtgärder har Skolverket vidtagit för att komma tillrätta med detta missförhållande?
  2. Vilka resultat har dessa åtgärder levererat?
  3. Vilka åtgärder planerar Skolverket att genomföra?
Vänliga hälsningar
Claes Johnson
prof em i tillämpad matematik KTH

Skolinspektionen: Nya Läroplanen i Matematik Uppfylls Inte

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Digitala verktyg i undervisningen Matematik och teknik i årskurs 7-9 visar att den nya läroplanen 2017 för grundskolan med programmering som del av matmatikkämnet, inte uppfylls (alls):
  • Området programmering omfattas inte i sin helhet i undervisningen på de flesta skolor i granskningen.
  • I granskningen framkommer att undervisningen på många skolor ännu inte lever upp till läroplanens skrivningar om att använda digitala verktyg i matematik och teknik.
  • Digitala verktyg används inte på ett medvetet ämnesdidaktiskt sätt i matematik och teknik.
  • Digitala verktyg använt sällan kopplat till det specifika ämnesinnehållet i matematik och teknik.
  • Det finns krav på att elever ska använda digitala verktyg i ämnena matematik och teknik. Granskningen visar att det på mer än tre fjärdedelar av de granskade skolorna inte sker.
Med andra ord: En total katastrof. För att rädda något ur spillrorna avslutar Skolinspektionen med:
  • Skolinspektionen menar dock inte att det finns ett egenvärde i att digitala verktyg (alltid) ska användas.  
Det är mot detta mörker som DigiMat har att kämpa i sin mission att lyfta matematikundervisningen och fylla den nya läroplanen med innehåll. DigiMat lanseras nu på bred front för en internationell scen och våra försök att få Skolverket att medverka till att lyfta svensk skola fortsätter.  Det finns många krafter som inte vill se förändring, eller bara ser omöjligheter, men ett lyft är vad eleverna och svenska folket har rätt att begära.

Den nya läroplanen är initierad av politiker som känner den digitala världens förändringstryck, medan matematiker/lärarutbildare sätter klackarna i marken för att bevara skolmatematiken i sin gamla predigitala form. Så lämnas lärarna åt sitt öde i ett sjunkande skepp. Men...