Lena Andersson om Grundorsaken till Skolans Kris

Lena Andersson ger i dagens DN en insikstfull skarp analys av grundorsaken till den djupa kris inom svensk skola, som så så många omvittnar men så få vill förstå och ingen vet någon lösning på:    

• De dystra rapporterna från skolan ger upphov till frågan om inte felet sitter i det absurda mötet mellan auktoritärt och antiauktoritärt.
• Tanken borde åtminstone prövas att skolans tvång och likriktning är vad som hämmar just motivationen och insikten. 
• Fundamentet för skolan är auktoritärt, bokstavligen instängande. 
• Eftersom tvång och straff hör dåtiden till och övriga samhället går mot autonomi och frivilliga avtal gör skolans modernt sinnade personal vad den kan för att kompensera formernas hårdhet med mjukhet i innehållet.
• Skolans upplösthet möjliggörs av de antiauktoritära formerna, men orsakas inte av dem.
• Orsaken står snarare att finna i krocken mellan oförenligheterna tvång och löshet. 
• Genom psykologi­vetenskapen och erfarenheten vet vi att människor reagerar mycket dåligt på relationer av dubbelbindande natur, exempelvis föräldrar som säger ett och visar ett annat, och där det inte undgår barnet vad som sägs i mellanrummet och att det gör fel hur det än gör
• Varför skulle man inte reagera likadant på en psykologiskt dubbelbindande institution som upptar så många år av ett ungt liv?

Detta är vad jag själv försökt uttrycka men ingen velat lyssna på. Frågan är om någon vill lyssna på LA? 

Matematik är skolans hårdaste kärnämne där krocken har sitt tydligaste uttryck. Utbildningsminister Jan Björklund, som ingenting begriper av vad LA säger, satsar nu miljarder på att lära alla svenska elever bråkräkning i ett tvingande Matematiklyft, som alla inblandade redan vet kommer att misslyckas. 

I detta lyft ingår ingenting av den IT-Matematik som skulle kunna ge mening åt matematikämnet för många av de elever som nu är dömda att stämplas som icke godkända i för dem meningslös exercis, med vida konsekvenser för självbild och livsprojekt. 

Omodern Matematikundervisning Utan Ansvariga Matematiker

Matematikinstitutionerna vid KTH och Chalmers skickar varje år en ny larmrapport om ytterligare försämrade matematikkunskaper hos nyantagna teknologer och nu var det dags igen:

• Kraftigt ras i högskolestudenterns mattekunskaper.

Med larmrapporten friskriver sig högskolematematikerna från sitt ansvar att se till att landets matematikutbildning är modern och funktionell, genom att skylla på skolmatematiken:  

• De högskolelärare som SvD pratar med är överens om att studenternas svaga grundkunskaper gjort att utbildningsnivån vid högskolorna sänkts undan för undan.
• Visst har vi anpassat nivån, men det är inget folk vill tala högt om. 
• För svag matteundervisning i grundskola och gymnasium, i kombination med en för generös betygsättning, ligger bakom problemen.

Men skolmatematiken är en (förenklad) variant av högskolematematiken och anledningen att skolmatematiken inte längre fungerar är att högskolematematiken är omodern och inte motsvarar datorsamhällets nya möjligheter och behov.  

När jag försöker få högskolematematikerna att bära sitt ansvar och modernisera utbildningen möts jag av oförstående och uppgivenhet och mitt öppna brev till Svenska Matematikersamfundet och Nationalkommitten för Matematik leder ingenstans. Se också mitt inlägg i kommande maj-nummer av SMS-Bulletinen.

Till Per-Anders Ivert Redaktör för SMS-Bulletinen

Jag har skickat följande inlägg till Svenska Matematikersamfundets medlemsblad Bulletinen med anledning av redaktör Per-Anders Iverts inledande ord i februarinummret 2014.

Till SMS-Bulletinen

Redaktör Per-Anders Ivert inleder februarinummret av Bulletinen med: "Apropå reaktioner; det kommer sällan sådana, men jag uppmärksammades på en rolig reaktion på något jag skrev för några nummer sedan och som handlade om huruvida skolmatematiken behövs. En jeppe från Chalmers, en person som jag inte känner och tror att jag aldrig varit i kontakt med, skrev på sin blogg":

• Oktobernumret av Svenska Matematikersamfundets Bulletin tar upp frågan om skolmatematiken ”behövs”. 
• Ordförande Per- Anders Ivert inleder med Själv kan jag inte svara på vad som behövs och inte behövs. Det beror på vad man menar med ”behövs” och även på hur skolmatematiken ser ut.
• Ulf Persson följer upp med en betraktelse som inleds med: Det tycks vara ett faktum att en stor del av befolkningen avskyr matematik och finner skolmatematiken plågsam. 
• Ivert och Persson uttrycker den vilsenhet, och därav kommande ångest, som präglar matematikerns syn på sitt ämnes roll i skolan av idag: Yrkesmatematikern vet inte om skolmatematiken längre ”behövs” och då vet inte skolmatematikern och eleven det heller. 

Ivert fortsätter med:

• "När jag såg detta blev jag rätt förvånad. Jag trodde att mina citerade ord var fullkomligt okontroversiella, och jag förstod inte riktigt vad som motiverade sarkasmen ”ordförande”. Den här Chalmersliraren trodde nog inte att jag var ordförande för Samfundet, utan det ska väl föreställa någon anspelning på östasiatiska politiska strukturer". 
• "Vid en närmare läsning såg jag dock att Ulf Persson hade kritiserat den här bloggaren i sin text, vilket tydligen hade lett till en mental kortslutning hos bloggaren och associationerna hade börjat gå kors och tvärs. Om man vill fundera över min ”vilsenhet och ångest” så bjuder jag på en del underlag i detta nummer".

Iverts utläggning om "jeppe på Chalmers" och "Chalmerslirare" skall ses mot bakgrund av det öppna brev till Svenska Matematikersamfundet of Nationalkommitten för Matematik, som jag publicerade på min blogg 22 dec 2013, och där jag efterfrågade vilket ansvar Samfundet och Kommitten har för matematikundervisningen i landet, inklusive skolmatematiken och det pågående Matematiklyftet.

Trots ett flertal påminnelser har jag inte fått något svar varken från Samfundet (ordf Pär Kurlberg) eller Kommitten (Torbjörn Lundh) eller KVA-Matematik (Nils Dencker), och jag ställer denna fråga än en gång nu direkt till Dig Per-Anders Ivert: Om Du och Samfundet inte har drabbats av någon "vilsenhet och ångest" så måste Du kunna ge ett svar och publicera detta tillsammans med detta mitt inlägg i nästa nummer av Bulletinen.

Med anledning av Ulf Perssons inlägg under Ordet är mitt, kan man säga att det som räknas vad gäller kunskap är skillnad i kunskap: Det alla kan har ringa intresse. En skola som främst satsar på att ge alla en gemensam baskunskap, vad den än må vara, har svårt att motivera eleverna och är förödande både de många som inte uppnår de gemensamma målen och för de något färre som skulle kunna prestera mycket bättre. Sålänge Euklidisk geometri och latin var reserverade för liten del av eleverna, kunde motivation skapas och studiemål uppnås,  tämligen oberoende av intellektuell kapacitet och social bakgrund hos elever (och lärare). Matematiklyftet som skall lyfta alla, är ett tomt slag i luften till stora kostnader.

Epiteten om min person i Bulletinen har nu utvidgats från "Johnsonligan" till "jeppe på Chalmers" och "Chalmerslirare", det senare kanske inte längre så aktuellt då jag flyttade till KTH för 7 år sedan. Per-Anders ondgör sig över språklig förflackning, men där ingår uppenbarligen inte "jeppe", "lirare" och "mental kortslutning".

Claes Johnson
prof em i tillämpad matematik KTH

Kollegialt Lärande: Varför Skall Lärare Betalas för att Tala med Varandra?

            Om vi bara kan tala med varandra så kan nästan alla problem lösas, som tex klimatproblemet.

Skolverket meddelar trosvisst:

• Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.

Med denna nyckel skall enligt Skolverket följande fundamentala frågor besvaras:

• Vad händer egentligen i klassrummet? 
• Hur går undervisningen till? 
• Vad fungerar och vad fungerar inte? 

Skolverket identifierar först huvudproblemet:

• Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning.

Skolverket anger därefter vägen till lösning:

• När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. 

Detta är det kollegiala lärande, som utgör kärnan i Matematiklyftet och som enligt Skolverket skall kunna lyfta den svenska skolan ur sin djupa kris.

Huvudproblemet är alltså att lärare inte talar med varann och lösningen då naturligtvis att lärare börjar tala med varann. Enkel logik. Men hur skall Skolverket få till detta? Att lärare börjar tala med varann?

Jo, genom att betala, dvs genom att avsätta särskild arbetstid för detta ändamål. Matematiklyftet har avsatt 1.3 miljarder för att dessa samtal lärare emellan skall komma stånd. Sjävklart motiverar Skolverket det hela med aktuell forskning:

• Det brittiska institutet EPPI, som av många betraktas som världsledande när det gäller systematiska översikter på utbildningsområdet, har undersökt om individuell eller kollegial kontinuerlig fortbildning ger mest effekt. De kom fram till att kollegial fortbildning påverkar lärare och elever men det finns väldigt lite bevis för att individuell fortbildning gör det.

Men är Skolverkets analys korrekt? Talar inte lärare med varann? Varför i så fall? Är det ingen som vet vad som egentligen händer i ett klassrum? Är dörren verkligen stängd? Hur vet man att individuell fortbildning inte påverkar lärare? Osv osv...Måste en lärare få betalt inte bara för att tala till/med elever och föräldrar, utan även för att samtala med kollegor? Hör (be)tala och (sam)tala samman?

Och om nu matematiklärare börjar tala med varandra, eftersom de måste och får betalt därför, vad skall de då säga till varandra? Förslag emottages! Låt oss visa vägen genom att tala med varandra!

Statligt Påbud om Kollegialt Lärande Hindrar Läraryrkets Kunskapsutveckling

Matematiklyftet har nu dragit igång med en total budget av 2.6 miljarder med hälften att spenderas på kollegialt lärande baserat på material sammanställt av Skolverket under Lärportalen. Vad säger den pedagogiska sakkunskapen om denna gigantiska statliga satsning? Meningsfull eller meningslös?     

En av få sakkunniga som säger något är Ingrid Carlgren, prof i pedagogik vid Stockholms universitet, som i nättidningen Skola och Samhälle under rubriken Hur lärare ska få kunskap bestäms uppifrån, utgående från Utbildningsutskottets rapport Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?, konstaterar:

• Huvudsakligen är det två idéer som förs fram. 
• Den ena idén är att det behövs kunskapssammanställningar från olika områden som kan spridas och komma till användning i skolan. 
• Att det finns kunskap som bör föras ut till skolorna för implementering är ett antagande som inte analyseras eller problematiseras utan enbart konstateras.
• Den andra idén är att lärarna ska ägna sig åt ”kollegialt lärande”, vilket numera brukar föras fram med hänvisning till John Hatties meta-analyser. 
• Lärarna förväntas att i grupp analysera och reflektera över undervisningens uppläggning och resultat. 
• Fokus är på att få lärarna (som ju enligt Hatties är den viktigaste ’faktorn’ för skolframgång) att använda ny kunskap – framförallt gäller det metoder och verktyg. Lärarna ska få möjlighet att träna på de nya metoderna, ägna sig åt kollegialt utbyte och handledning samt lära sig inta ett kritiskt förhållningssätt.

Om kollegialt lärande, som utgör den bärande principen Matematiklyftet, säger Carlgren:

• Det finns slående likheter mellan den här rapporten och mycket av det som skrevs på 1970- och 80-talen – då inom pedagogiken men idag med statsvetenskapliga förtecken. 
• Samma top down (samtidigt som man talar om bottom up), samma positivistiska vetenskapssyn och tekniska rationalitet, samma brist på förståelse för läraryrkets karaktär. 
• Då, liksom nu, talade man om hur den generella kunskapen måste anpassas till lokala omständigheter och lärarnas eget tänkande. 
• Då, liksom nu var en utgångspunkt att relevant, forskningsgrundad kunskap för undervisningens utveckling finns, men att det är svårt att få lärare att använda den. 
• Då, liksom nu hanterades lärarna som objekt och inte som professionella yrkesutövare.
• Rapportens huvudbudskap är att det som är viktigt är att göra kunskapssammanställningar och se till att lärarna ägnar sig åt kollegialt lärande. 
• Vad är tanken med det? Att lärarna genom någon särskild implementeringsstrategi ska fås att upptäcka relevansen och användbarheten i annan slags forskning än de själva uppsöker?
• Lärarna vill inte i första hand ha kollegial handledning utan tid för att utveckla undervisning och ta till sig forskningens resultat. 
• Alla tycks överens om att det är ett problem med yrkets låga status och att den behöver höjas – samtidigt är det uppenbart att läraryrket inte tillerkänns samma behov av egen forskning och kontroll över kunskapsutvecklingen som andra professioner. 
• När forskningen ska komma till användning i skolan är det i form av olika paket där lärarna ska lära nytt och få träna på det nya. 
• Professionella yrkesutövare inom andra områden utsätts inte för åtgärdsprogram utan använder forskningen tillsammans med beprövad erfarenhet och sitt professionella omdöme i sin dagliga verksamhet.
• Dessa implementeringsinsatser som riktar sig till lärare innebär i sin förlängning ytterligare bördor, som kommer att hindra läraryrkets kunskapsutveckling. 

Matematiklyftet bygger på kollegialt lärande påbjudet av Staten, något som Carlgren alltså ifrågasätter.

Ännu märkligare är att den nya kunskap - metoder och verktyg - vars existens det kollegiala lärandet förutsätter för att överhuvudtaget behövas, helt lyser med sin frånvaro inom Matematiklyftet: Lärportalen består av en mängd disparata innehållslösa förnumstiga betraktelser som lärarkollektivet skall utgå från i sin kollektiva förkovran. Det bäddar för ett kollegialt lärande kring den tomma mängden där resultatet bara kan bli noll.  

Det nya inom matematik är IT och det kräver reform av matematikundervisnings form och innehåll mot nya mål inklusive fortbildning för lärare. Men inget av detta finns med i Matematiklyftet, som bara tittar bakåt mot 1950-talets realskola med bråkräkning styrd från katedern som höjdpunkt, allt under miljardrullning.

Det måste finnas fler än jag (och kanske Carlgren om jag rätt uppfattat), som tycker att detta är helt galet.

Svenska Matematikersamfundet och Nationalkommitten för Matematik har nu sagt att de till behandling skall ta upp mitt förslag om granskning av Matematiklyftet. Skall bli intressant att se om dessa expertorgan delar min uppfattning, mer eller mindre, och i så fall vilka åtgärder som kommer att vidtagas.  Dessa expertorgan representerar matematikerna vid våra universitet och högskolor och har därmed ansvar för matematikundervisning i våra skolor. I  detta ansvar måste rimligtvis ingå att granska Matematiklyftet för att se om detta innebär meningsfull eller meningslös miljardrullning. 

Öppet Brev om Matematiklyftet

Till
Svenska Matematikersamfundet
Nationalkommitten för Matematik

Angående Matematiklyftet

Skolverket har nu inlett Matematiklyftet med en total budget på 2.6 miljarder varav 1.3 miljarder för lärarfortbildning.

Matematiklyftets syfte anges vara att öka elevers måluppfyllelse i matematik enligt de mål som uttrycks i kurs- och ämnesplanerna för matematik.

Målen i Matematiklyftet anges vara att utveckla undervisnings- och fortbildningskulturen i matematik på skolorna genom kollegialt lärande:

• lärare utvecklar och befäster kunskap i matematikdidaktik i sin egen undervisning utifrån det kollegiala lärandet,
• matematikundervisningen utvecklas utifrån lokala behov,
• undervisningens utformning ger förutsättningar för alla elever att utvecklas mot de mål som anges i kurs- och ämnesplaner för matematik,
• kunskaper om undervisning och elevers lärande utgår från forskning och beprövad erfarenhet,
• rektor synliggör och följer upp matematikundervisningens kvalitet samt
• rektor och lärare fortsätter utveckla matematikundervisningen utifrån lokala behov.

Det kollegiala lärandet skall utgå från att antal matematikmoduler framställda på beställning av Skolverket från universitet och lärarhögskolor i landet, samlade under Lärarportalen (denna länk till Skolverket fungerade inte 22-23/12). Kollegialt lärande innebär att lärare får betalt för att sitta i grupp runt ett kaffebord och diskutera, och kostar mycket i både tid och pengar.  

Vad som menas med lokala behov är oklart. Om något är matematik universell och det är svårt att se varför matematiken i Kiruna skulle skilja sig från den i Malmö.

Jag anmodar Matematikersamfundet och Nationalkommitten att tillsätta arbetsgrupp(er) för att utvärdera det material för fortbildning av lärare som presenteras under Lärarportalen. 

Ansvaret för matematikundervisningen i våra skolor måste ytterst bäras av Sveriges universitetsmatematiker. Tyvärr har detta ansvar successivt eroderat och därmed skapat en nedåtgående spiral av trivialisering parad med resultatförsämring utan undre gräns. Spiralen nedåt har inte kunnat brytas eftersom utan ansvar endast cirkelgång är möjlig. Att fortbildningen har kollapsat till kollegialt lärande kan ses som en konsekvens av att universitetsmatematiker har lämnat lärarutbildning och fortbildning att sköta sig själva. 

Vad som krävs är att Sveriges universitetsmatematiker bär sitt ansvar och den första uppgiften i denna (nygamla) roll måste vara att ta ansvar för att Matematiklyftets stora pengar används på ett meningsfullt sätt. Det första steget härvid vore att tillsätta arbetsgrupper enligt mitt förslag.

Med Önskan om Ett Gott Nytt År för Matematikämnet 

Claes Johnson

PS1 Min uppfattning om Matematiklyftet finns redovisad här.

PS2 Universitetsmatematiker har att ge svar på fråga 1. Vad? och 2. Varför?, samt med hjälp av  didaktiker svar på fråga 3. Hur? Och svaret på fråga 1. och 2. är inte detsamma idag som igår.

Svar från Nils Dencker, ordf NationalKommitten 23/12:

Hej: Inget fel på ditt förslag, men jag har känslan av att man lyssnar mindre och mindre på universitetsmatematiker nu för tiden, vilket har demoraliserat många. Jag hoppas att du inte glömmer att skicka detta förslag till Torbjörn Lundh. God Jul och Gott Nytt År, Nils

Mitt svar till Nils 23/12:

Tack för svar Nils: Anledningen att ingen lyssnar är att matematiker inte säger något värt att lyssna till, annat än spridda utbrott om att lärare och elever är dåliga och läget så hopplöst att inget kan göras och bara blir värre för varje år.

Men detta är inte att rätt ta sitt ansvar. Så vad tänker Du nu göra för att visa att NK inte är så demoraliserat att inget ansvar kan bäras? Vänligen, Claes


Svar från Nils D 23/12:

Hej, jag hann inte läsa ditt förslag så noggrant igår, men förstår nu din frustration. Dock kan det nog finnas än värre förslag än att behöva dricka kaffe på arbetstid även det ser ut som ett stort slöseri av resurser.

Frågan om universitetsmatematikers inflytande på lärarutbildningen är rätt så komplicerad, det finns många aktörer som motarbetar varandra. Vi här i Lund var involverad i lärarutbildningen, tills Lärarhögskolan tackade för sig och drog sig ur samarbetet. Oenigheten gällde främst hur mycket tid man skulle ta av matematikstudierna för andra aktiviteter.

Men jag tycker att som ledamot av en kommitté så bör man ska hänskjuta frågan till ordföranden. Man inte tillsätta arbetsgrupper utan att ha diskuterat frågan i kommittén. Det finns inga administrativa resurser utan man måste förlita sig på frivilligt extraarbete, och folk ställer inte upp om man inte har diskuterat igenom frågan så att de känner sig delaktiga.

Vi måste också diskutera om hur meningsfullt det är att utvärdera ett program som redan är klart men som inte har hunnit starta. Man kan även tänka sig att skapa opinion mot ett program som de närmast involverade tycker har ett mycket begränsat värde och som tar resurser och energi från huvuduppgiften.
Många julhälsningar, Nils

Mitt svar till Nils 24/12:

Tack Nils för utförligare reaktion på mitt förslag att granska Matematiklyftet. Har jag uppfattat Dig rätt om jag säger att Du nu kommer att ta upp mitt förslag till diskussion i NK? 

Julhälsningar, Claes 

Svar från Torbjörn Lundh NK 26/12:

Hej Claes,
Tack för din fråga om lärarlyftet.Vi kommer att ta upp ditt förslag på vårt nästa möte. Redan idag försöker vi (med SKM och NCM) dra vårt strå till stacken - med nollbudget - genom bland annat Kängurutävlingen, Sonja Kovalevskydagarna och Kleindagarna.
Många hälsningar,
Torbjörn

Mitt svar till Torbjörn 27/12:

Tack för respons Torbjörn. Det är bra att Du vill ta upp en diskussion om Matematiklyftets mål, mening och genomförande. När jag granskar vad som görs, ser jag en meningslös cirkelgång av kollegialt lärande under miljardrullning. Jag hoppas att Nationalkommitten vill göra sin analys och handla därefter.

Svar från Pär Kurlberg ordf Matematikersamfundet 27/12:

Hej Claes, 

Tack för ditt brev om matematiklyftet. Jag skall ta upp ditt förslag
med styrelsen.
Gott Nytt År! Pär

  

Sanningen om Matematiklyftet?

                                        Självkritik utgör en viktig del av det kollegiala lärandet.

Matematiklyftet lett av Skolverket har nu startat med en total budget om 2.700.000.000 kr (2.7 miljarder kr):

• Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Den har sin utgångspunkt i kollegialt lärande där lärare, med stöd av matematikhandledare, tillsammans utvecklar undervisningen. 
• Syftet med Matematiklyftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet.
• Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen.
• En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.

Det kollegiala lärandet skall bygga på nytt kursmaterial som utvecklas av landets samlade universitet och högskolor på uppdrag av Skolverket och som samlas under  Lärarportalen för matematik.

För gymnasieskolan erbjuds summa 1 (en) st video som visar en vanlig lärare hur en superlärare eller matematikhandledare  (med 10.000 kr extra i månaden) genomför En lektion om division med tal i decimalform, där uppgiften är att på olika sätt räkna ut vad 6 dividerat med 0.1 kan vara. Egentligen en lektion för grundskolans högstadium, men  uppenbarligen lika relevant för gymnasiet:

• Du ska också se en lektionsfilm. Lektionen genomförs i en högstadieklass, men innehållet som behandlas är i detta sammanhang inte det väsentliga. När du ser filmen ska du göra stödanteckningar om sådant som du lägger märke till beträffande undervisningen. 

Videon har en längd av 15 minuter och 36 sekunder och är det enda konkreta material som Skolverket tillför som grund för det kollegiala lärandet av gymnasielärare i matematik, till en kostnad av 2.7 miljarder. 

Är detta ett meningslöst slöseri med skattebetalarnas pengar, eller är detta ett framsynt konstruktivt sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft, som även Löven ställer sig bakom? 

I det senare fallet skulle följande uppgift kunna rätt lösas av gymnasieelever efter det att Matematiklyftet nått sin fulla genomslagskraft: Vilken är kostnaden per sekund för lektionsvideon? (Svar: 2.880.000 kr)

Till läsaren av denna bloggpost:

• Du ska titta på (granska) lektionsfilmen. När du ser filmen ska du göra stödanteckningar om sådant som du lägger märke till beträffande undervisningen. Sen skall Du skriva en kommentar till denna bloggpost med följande utgångspunkter:
• Matematiklyftet kräver total hängivelse åt kollegialt lärande där lärare tillsammans diskuterar, analyserar och kritiskt granskar varandras arbete, företrädesvis kring ett gemensamt kaffebord, och där varje form av individuellt lärande skall anses som icke-kollegialt, och därmed om inte förbjudet så i varje fall inte något som Skolverket skulle kunna premiera med lönepåslag, eftersom individuellt lärande inte kan anses skapa goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.
• Självkritik framförd till den kollegiala gruppen har en viktig funktion för att lyfta problem, vilket är Matematiklyftets huvuduppgift, och därmed skapa goda förutsättningar för kollegialt lärande runt ett kaffebord och därmed stärka framgångsfaktorerna för kompetensutveckling och måluppfyllelse i en didaktisk fortbildning av strukturerat samarbete kring undervisningssituationer och didaktiska frågor för att tillägna sig kunskap, tillsammans och med stöd av matematikhandledare och givetvis även av rektorer som genomgått en speciell handledarutbildning i kollegialt lärande för rektorer och skolledare med syfte att utveckla undervisningen och kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget och därmed uppnå en förbättrad undervisning genom att lyfta upp svårigheter och stärka kvaliteten...      

PS1 Vad säger då Sveriges kår av matematiker representerade av Svenska Matematikersamfundet och Nationalkommitten för Matematik om miljardrullningen inom Matematiklyftet? Den frågan kommer jag att ställa i en kommande post i form av ett öppet brev till dessa organ.

PS2 Vad säger då Sveriges matematiklärare om att av Skolverket bli utsatta för en fortbildning som förfaller utgå från att matematiklärare är mindre vetande och kan serveras vilka trivialiteter som helst?  

Stefan Löfven: Matematik-Syndrom?

Trots flera påstötningar reagerar inte S på mitt förslag om uppföljning av mitt tidigare möte med Socialdemokraterna i Riksdagens Utbildningsutskott om av IT-Matematik för ett år sedan.

Kristina Persdotter, politisk S-sekreterare i Utbildningsutskottet, lovar att svara om S är intresserat av IT-Matematik eller inte, men svarar inget alls.

Nu är det ju så att IT-Matematik precis passar Stefan Löfvens satsning på modern utbildning och innovation, som är kärnan i den nya moderna S-politik som nu skall säljas.

Man frågar då fråga varför Löfven inte har begripit detta?  Kan det vara så att Löfven, i likhet med så många med erfarenhet från den traditionella skolan, lider av en mer eller mindre allvarlig form av det matematik-syndrom som gör att tanken lamslås när matematik och matematik-prov kommer på tal, så att säga?  Och om tanken är lamslagen kan man ju inte säga vare sig ja eller nej till en diskussion om IT-Matematik. Kan det vara så?

Björklunds Mattelyft verkar också lamslaget: Trots oändliga resurser för utveckling av material för omskolning av mattelärare har endast en liten 15 min video producerats hittills, som visar hur man skall lära elever efter 8 år av skolmatematik,  hur man utan miniräknare kan räkna ut vad 6 delat med 0.1 blir.

Efter att lagt upp denna post kommer så prompt ett svar från Kristina Persdotter:

Hej Claes,

Vi bjöd in dig och Trevor till ett möte som vi uppskattade mycket och vi tar med oss de lärdomarna i vårt fortsatta jobb. Socialdemokraterna är mycket intresserade av att undervisningen utvecklas och kvaliteten höjs, inte minst i matematik. Vi ser att det är lärare, skolledare och forskare som ska utveckla undervisningen, inte politiker och politiska partier, och därför har vi bland annat föreslagit betydligt större resurser till lärares kompetensutveckling och till att nytt institut för lärande som vi tror är rätt väg att gå för att höja kvaliteten på undervisningen och resultaten i skolan, se t ex Forskningsinstitut för lärande

Med vänlig hälsning,
Kristina Persdotter

OK, vad säger man då om detta? Uppenbarligen backar S från uppgiften att ansvara för att skolan är anpassad till det moderna IT-samhället. Björklund sätter ner foten med ett diktat att återgå till 1950-talets katederundervisning, medan S vill satsa 25 miljoner på ett Forskningsinstitut för Lärande, som förmodligen skall befolkas med samma lärare, skolledare och forskare som inkompetensförklarats genom samma S-förslag, som ju innebär att universitetsforskningen kringgås.

Varför är det så svårt att få till stånd en diskussion om matematikundervisningen i våra skolor, där inte alla är lamslagna av frågans oerhörda obegriplighet? Varför vågar Löfven inte tänka själv? Är det inte matematik-syndromet som spökar?  Och i så fall, är det bra för S? 

Debatt Ny Teknik: Ipad åt Alla

I Rwanda får nu alla elever en laptop från 9 års ålder.

Min debattartikel om Matematik-IT som nytt kärnämne i skolan har nu publicerats i Ny Teknik.

Som vanligt tiger de som har ansvar för att skolmatematiken idag är en katastrof, professorer,

lärarutbildare och pedagoger, med Jan Björklund överst.

Som vanligt finns det många kommentatorer som inte har förstått att IT och matematik hör ihop.

Men det finns också positiva röster, som vittnar om att iPad i förskolan funkar bra.

Matematik-IT med Ipad åt Alla kommer att bli ett effektivt konkurrensmedel i jakten på elever där friskolorna nu kommer att ta täten och kommunala skolor snart måste följa.

Proppen är Jan Björklund, och hoppet går till Mikael Damberg: En lysande chans för S att komma ur sin förlamning med en framtidsinriktad skolpolitik.

Möte med S: Matematikutbildning för IT-Samhället

PM inför Möte med Socialdemokraterna i Riksdagens Utbildningsutskott 30/11

S har inbjudit mig till möte om matematikutbildning med följande utgångspunkt:

• Socialdemokraterna stödjer en investering i matematik men vi vet ännu inte hur regeringen vill lägga upp programmet och kommer självklart ha synpunkter på hur så bör ske.
• Vad gäller en modernisering av skolan för att passa it-samhället så har vi har under flera års tid kritiserat regeringen för att inte ta informationsteknologin på allvar, vi vet att detta skulle kunna ha stor betydelse för t ex undervisningen i matematik.
• Vi skulle gärna ta del mer av hur du tycker att matematikundervisningen och it i skolan bör utvecklas.

Inför mötet hoppas jag att Mikael Damberg/S vill ta del av:

• Changing Education Paradigms (Sir Ken Robinson)
• Skolan Dödar Motivationen (svensk gymnasist)
• How to Fix Math Education (New York Times 24/9 2011)

mina nya debattinlägg på Newsmill och Teknikdebatt (med äldre här):

• Katederundervisning Förbereder Inte för IT-Samhället
• Mattelyftet: Ge Alla Barn en iPad
• Juholt Kan Vinna Valet med Krav på Framtidsinriktad Skola
• Mattelyft Utan IT Faller Platt

rapport från mitt möte med Utbildningsdepartmentet Nov 09, inlägg på min blogg om Matematik-IT och Mathematics Education, artiklar på Google Knol om Mathematics/Science Education, samt följande debattartikel som kommer att publiceras i Ny Teknik:

Om ett par år kommer alla elever att ha en egen laptop eller iPad från skolstart, som ett naturligt uttryck för att skolan är en del av IT-samhället med alla dess möjligheter till aktivt lärande i nya former.

Detta ställer nya krav på skolan och lärarutbildningen måste nu reformeras så att alla elever kan ges en god förberedelse för liv och arbete i IT-samhället. Detta gäller alla ämnen men särskilt i IT-intensiva tekniska ämnen av avgörande betydelse för Sveriges konkurrenskraft.

Detta har oppositionen med sin utbildningspolitiske talesman Mikael Damberg (S) förstått, som framgår av hans artikel på SKLs Blogg om eSamhället. Men det har inte utbildningsminister Jan Björklund, som i sitt nya initiativ Mattelyftet beordrat Skolverket att utarbeta en plan för att omskola alla mattelärare till mer av "traditionell katederundervisning", till en kostnad av 2.6 miljarder.

Björklund motiverar sitt direkta statliga ingripande med en minskning enligt PISA från 510 år 2000 till 494 år 2009, dvs en minskning med 3%. Björklund beskriver minskningen om 3% som så alarmerande att staten "inte stillatigande kan titta på" utan måste diktera undervisningen, som i ett totalitärt samhälle.

Skolverket tar i sin plan dock avstånd från "en dominerande traditionell skol- och undervisningskultur", dvs Björklunds "katederundervisning". Resultatet är en statlig förvaltning i kramp, en lärarutbildning i paralys och en skola utan framtidshopp. Björklunds miljarder skulle kunna användes för att leda skolan in i IT-samhället, inte minst genom en reformerad skolmatematik eftersom datorn är en matematikmaskin, men stora resurser kommer nu istället att förödas på meningslös revision utan IT.

Björklund kör över hela svenska folket, inklusive elever, föräldrar, lärare, lärareutbildare, fack och statlig förvaltning, med ett meningslöst kostsamt statligt diktat, men kritiken av Mattelyftet har hittills varit svag och splittrad. Skolverket försöker lamt att obstruera men alla lärarutbildare med ansvar för skolans undervisning säger ingeting. Det är inte lätt att säga nej till 2.6 miljarder, även om ändamålet är tveksamt och PISA-resultaten bara kommer att fortsätta att sjunka.

Men skattebetalarna vill inte att miljarder förslösas på ett meningslöst illa genomtänkt statligt diktat. Detta ger oppositionen en lysande möjlighet att ta initiativet i skolpolitiken med en offensiv framtidsinriktad skolpolitik där resurser istället används för leda skolan in i IT-samhället.

Mikael Damberg förstår vad Björklund inte förstår, och det skall bli mycket intressant att se vad ett kommande möte med Damberg kan leda till. Jag har förgäves sökt få tala med Björklund men hans dörr är stängd. På en direkt fråga om de växande digitala klyftorna och bristen på moderna datorer i svenska skolor från Damberg svarar Björklund att "det är inget som han ligger sömnlös över". Nej, Björklund sover tungt och drömlöst och det är inte bra för svensk skola.

Min blogg ger mer information om matematik och matematikundervisning i IT-samhället. När alla barn om ett par år kommer att ha en laptop eller iPad i skolväskan kommer skolans arbete att förändras. Vi är snart där och måste förbereda oss.

Sammanfattning:

• Skolan måste reformeras för att passa det nya IT-samhället:
• 3-åringar skickliga på att använda iPad: spel, film, TV, Youtube
• alla elever använder mobil, dator, iPad: facebook, spel, musik, powerpoint
• IT = ord, bild, ljud, siffror, diagram... i digital form: ettor och nollor
• IT bygger på matematik: logik, geometri, algebra, Calculus, beräkning
• Matematikämnet ger grunden för IT i skolan
• Matematikämnet förändras med IT: Från formler till beräkningsalgoritmer
• IT-Matematik: logik, programmering, beräkning, simulering
• Genomgripande reform av mål, innehåll och form från åk 1
• Nya läroplaner, nya läromedel
• Ny lärarutbildning i matematik med IT
• Prototyp: Body and Soul, Mathematical Simulation Technology.

Datorspel som ny pedagogisk metod:

Body and Soul använder datorspel på två sätt:

1. Använda färdiga datorspel för att lära sig läsa-skriva-räkna
2. Göra egna datorspel som tillämpning av matematik-programmering.

Datorspel ger feed-back, kan stimulera flera sinnen, fånga intresse och skapa motivation.

Formell kunskap vs reell kunskap:

Den gamla real/gymnasieskolan (Björklunds) gav formell kunskap för få i hierarki:

• latin, matematik, grammatik, svåra ord, skriva på tyska

Dagens skola skall ge reell kunskap för många i jämlikhet:

• tala och skriva: svenska, engelska,...
• använda dator för kalkyl, ekonomi, simulering,...
• lära sig hur man kan lära sig olika saker
• lära sig att man kan förstå och skapa mening.

Mål för S-Matematik:

• ge alla redskap för att klara sig i IT-samhället: ord, bild, matematik, simulering
• kombination av manuell/praktisk och språklig/teoretisk kunskap
• matematik grunden för IT
• logik, orsak-verkan, korrekthet
• ABF tradition i modern tappning: ge arbetaren IT-redskap
• att kunna styra sitt liv
• att kunna uttrycka sig
• att kunna förstå text, bild, diagram, formler
• att förstå logik
• att kunna styra datorn: tex bildbehandling i Photoshop
• textbehandling
• att kunna göra film, presentation, analys, datorspel i vid mening.

Viktiga S-aspekter:

• individualiserad undervisning
• interaktivt lärande: feed-back
• läraren frigörs från rutinuppgifter
• elevers särskilda behov kan tillfredställas
• fler elever kan engageras
• utbredd matematikskräck kan motverkas
• matematik en ges annan mening än prestige och gradering.

Möjlighet för S att vinna nästa val:

Björklund tittar defensivt bakåt mot 1950-talets realskola för de få och ger därmed S en enastående möjlighet att ta initiativet med en offensiv skolpolitik för de många för dagens och morgondagens samhälle. S söker ett vinnande valprogram. (S)kolfrågan kan vara svaret.

Media:

• Epstein P1 24/11: Den bästa undervisningen för eleverna.

Juholt SVD 26/11:

• Vi vill bryta den ökade segregationen i skolan och bygga Sverige starkt med en kunskapsbaserad ekonomi.
• Att skapa ett utbildningssystem där samtliga elever når målen i grundskolan och alla har en fullständig gymnasieexamen före 25 års ålder.
• 5 miljarder extra till stadsbudgeten fokuserat på skola och utbildning.

Om CJ:

• prof i tillämpad matematik Chalmers 1981-2007, KTH 2007-
• 100 artiklar, 10 böcker, 15 studenter
• på ICI Highly Cited lista av världens mest citerade forskare
• Humboldt Research Prize
• reform av ingenjörsmatematik: Body&Soul.

Möte med S: Matematikutbildning för IT-Samhället

PM inför Möte med Socialdemokraterna i Riksdagens Utbildningsutskott 30/11

S har inbjudit mig till möte om matematikutbildning med följande utgångspunkt:

• Socialdemokraterna stödjer en investering i matematik men vi vet ännu inte hur regeringen vill lägga upp programmet och kommer självklart ha synpunkter på hur så bör ske.
• Vad gäller en modernisering av skolan för att passa it-samhället så har vi har under flera års tid kritiserat regeringen för att inte ta informationsteknologin på allvar, vi vet att detta skulle kunna ha stor betydelse för t ex undervisningen i matematik.
• Vi skulle gärna ta del mer av hur du tycker att matematikundervisningen och it i skolan bör utvecklas.

Inför mötet hoppas jag att Mikael Damberg/S vill ta del av:

• Changing Education Paradigms (Sir Ken Robinson)
• Skolan Dödar Motivationen (svensk gymnasielev)
• How to Fix Math Education (New York Times 24/9 2011)

mina debattinlägg på Newsmill och Teknikdebatt:

• Katederundervisning Förbereder Inte för IT-Samhället
• Mattelyftet: Ge Alla Barn en iPad
• Juholt Kan Vinna Valet med Krav på Framtidsinriktad Skola
• Mattelyft Utan IT Faller Platt

inlägg på min blogg om Matematik-IT och Mathematics Education, artiklar på Google Knol

om Mathematics/Science Education, samt följande debattartikel som kommer att publiceras i Ny Teknik:

Om ett par år kommer alla elever att ha en egen laptop eller iPad från skolstart, som ett naturligt uttryck för att skolan är en del av IT-samhället med alla dess möjligheter till aktivt lärande i nya former.

Detta ställer nya krav på skolan och lärarutbildningen måste nu reformeras så att alla elever kan ges en god förberedelse för liv och arbete i IT-samhället. Detta gäller alla ämnen men särskilt i IT-intensiva tekniska ämnen av avgörande betydelse för Sveriges konkurrenskraft.

Detta har oppositionen med sin utbildningspolitiske talesman Mikael Damberg (S) förstått, som framgår av hans artikel på SKLs Blogg om eSamhället. Men det har inte utbildningsminister Jan Björklund, som i sitt nya initiativ Mattelyftet beordrat Skolverket att utarbeta en plan för att omskola alla mattelärare till mer av "traditionell katederundervisning", till en kostnad av 2.6 miljarder.

Björklund motiverar sitt direkta statliga ingripande med en minskning enligt PISA från 510 år 2000 till 494 år 2009, dvs en minskning med 3%. Björklund beskriver minskningen om 3% som så alarmerande att staten "inte stillatigande kan titta på" utan måste diktera undervisningen, som i ett totalitärt samhälle.

Skolverket tar i sin plan dock avstånd från "en dominerande traditionell skol- och undervisningskultur", dvs Björklunds "katederundervisning". Resultatet är en statlig förvaltning i kramp, en lärarutbildning i paraplys och en skola utan framtidshopp. Björklunds miljarder skulle kunna användes för att leda skolan in i IT-samhället, inte minst genom en reformerad skolmatematik eftersom datorn är en matematikmaskin, men stora resurser kommer nu istället att förödas på meningslös revision utan IT.

Björklund kör över hela svenska folket, inklusive elever, föräldrar, lärare, lärareutbildare, fack och statlig förvaltning, med ett meningslöst kostsamt statligt diktat, men kritiken av Mattelyftet har hittills varit svag och splittrad. Skolverket försöker lamt att obstruera men alla lärarutbildare med ansvar för skolans undervisning säger ingeting. Det är inte lätt att säga nej till 2.6 miljarder, även om ändamålet är tveksamt och PISA-resultaten bara kommer att fortsätta att sjunka.

Men skattebetalarna vill inte att miljarder förslösas på ett meningslöst illa genomtänkt statligt diktat. Detta ger oppositionen en lysande möjlighet att ta initiativet i skolpolitiken med en offensiv framtidsinriktad skolpolitik där resurser istället används för leda skolan in i IT-samhället.

Mikael Damberg förstår vad Björklund inte förstår, och det skall bli mycket intressant att se vad ett kommande möte med Damberg kan leda till. Jag har förgäves sökt få tala med Björklund men hans dörr är stängd. På en direkt fråga om de växande digitala klyftorna och bristen på moderna datorer i svenska skolor från Damberg svarar Björklund att "det är inget som han ligger sömnlös över". Nej, Björklund sover tungt och drömlöst och det är inte bra för svensk skola.

Min blogg ger mer information om matematik och matematikundervisning i IT-samhället. När alla barn om ett par år kommer att ha en laptop eller iPad i skolväskan kommer skolans arbete att förändras. Vi är snart där och måste förbereda oss.

Sammanfattning:

• Skolan måste reformeras för att passa det nya IT-samhället
• IT = ord, bild, ljud, siffror, diagram... i digital form: ettor och nollor
• IT bygger på matematik: logik, geometri, algebra, Calculus, beräkning
• Matematikämnet ger grunden för IT i skolan
• Matematikämnet förändras med IT: Från formler till beräkningsalgoritmer
• IT-Matematik: logik, programmering, beräkning, simulering
• Genomgripande reform av mål, innehåll och form från åk 1
• Nya läroplaner, nya läromedel
• Ny lärarutbildning i matematik med IT
• Prototyp: Body and Soul, Mathematical Simulation Technology

Mål för S-Matematik:

• ge alla redskap för att klara sig i IT-samhället: ord, bild, matematik, simulering
• kombination av manuell/praktisk och språklig/teoretisk kunskap
• matematik grunden för IT
• logik, orsak-verkan, korrekthet
• ABF tradition i modern tappning: ge arbetaren IT-redskap
• att kunna styra sitt liv
• att kunna uttrycka sig
• att kunna förstå text, bild, diagram, formler
• att förstå logik
• att kunna styra datorn: bildbehandling Photoshop
• textbehandling
• att kunna göra film, presentation, analys.

Viktiga S-aspekter:

• individualiserad undervisning
• interaktivt lärande: feed-back
• läraren frigörs från rutinuppgifter
• elevers särskilda behov kan tillfredställas
• fler elever kan engageras
• utbredd matematikskräck kan motverkas
• matematik en ges annan mening än prestige och gradering.

Möjlighet för S att vinna nästa val:

Björklund tittar defensivt bakåt mot 1950-talets realskola för de få och ger därmed S en enastående möjlighet att ta initiativet med en offensiv skolpolitik för de många för dagens och morgondagens samhälle. S söker ett vinnande valprogram. (S)kolfrågan kan vara svaret.

S och Skolan i eSamhället 1

Efter att Björklund markerat att han inte vill höra på någon enda av mina många synpunkter på Mattelyftet, vände jag mig till S och har nu fått följande svar från Mikael Damberg, vice ordf i Utbildningsutskottet:

• Hej, Jag har fått mailet men inte hunnit hantera frågan än. Men frågan om regeringens mattesatsning (och skolverkets förslag) finns i vår planering. Vi kommer att återkomma till dig för ett möte för att diskutera detta inom kort.

Finns förutsättningar för ett konstruktivt möte? Låt se vad Mikael Damberg skriver på SKls Blogg om eSamhället:

• Det är inte mycket vi kan säga säkert om framtiden, men två saker vet vi när vi försöker förbereda oss inför den – den kommer att vara mer digital, och förmågan att lära mer kommer alltid att vara viktig.
• Vi behöver metoder som förbereder för arbete och medborgarskap i ett kunskapsintensivt och högteknologiskt samhälle. Det som har gjort Sverige till ett framgångsrikt välfärdssamhälle är starkt kopplat till höga ambitioner på utbildningsområdet.
• Den digitala klyftan mellan de som har och de som inte har riskerar att övergå i en klyfta mellan de som kan och de som inte kan.
• Morgondagens människa kommer med all sannolikhet att vara än mer beroende av informations- och kommunikationsteknologi, såväl i vardagslivet som i arbetet.
• Både näringsliv och offentlig förvaltning kommer att förändras med den nya tekniken.
• Nationer som investerar klokt i den nya teknikens potential kommer med stor sannolikhet att stå starkare än andra länder.
• EU-kommissionen har också listat just digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för framtiden.
• Sverige är ett av världens mest teknikutvecklade länder. Däremot har Sverige halkat efter när det gäller utvecklandet av lärandet med stöd av digital teknik, att utveckla lärararbetet med IKT och att utveckla skolan med samma verktyg – flera av våra grannländer jobbar systematiskt med frågan.
• Vi socialdemokrater har i riksdagen föreslagit att Sverige borde utarbeta en nationell strategi för digital kompetens i skolan.
• Vi är öppna för diskussion och inspel, men vi har tills vidare föreslagit följande utgångspunkter för en sådan strategi:alla elever och lärare ska ha tillgång till digitala hjälpmedelen nationell organisation bör inventera skolornas resurser, uppmuntra samarbeten mellan olika kommunala och fristående skolor och vara till stöd vid gemensamma investeringarsärskilda lärandemål för elevernas digitala kompetens ska upprättas.
• IKT är ett verktyg för att nå kunskap, men att behärska IKT är också en viktig kunskap i sig.satsa på kompetensutveckling för befintliga lärare och skapa tillgång till särskilda IT-pedagoger till stöd för lärarna.upprätta ett samarbete mellan staten, läromedelsproducenter och IT-branschen för att göra fler läromedel digitala.
• På en direkt fråga om de växande digitala klyftorna och bristen på moderna datorer i svenska skolor svarade skolminister Björklund det är inget som han ligger sömnlös över.
• Jag önskar verkligen inte skolministern dålig nattsömn. Men jag vill att Sverige ska ha en regering och en skolpolitik som är fokuserad på framtidens kunskaper i stället för att drivas av längtan tillbaka till gårdagens skola.

Allt Damberg skriver är vad jag själv säger. Det verkar alltså finns goda förutsättningar till konstruktiv samverkan med S. Skall bli mycket intressant att se vad som kan göras konkret. S har en unik chans att ta initiativet i skolpolitiken eftersom Björklund så komplett låst sig

i meningslös kostsam revisionism.

Skolverket Sågar Björklund: Mattelyftet Meningslöst

Björklunds Mattelyft till en kostnad av 2.6 miljarder: bluff eller verklighet?

Skolverket sågar i sitt Förslag till Fortbildning av Mattelärare Björklunds Mattelyft om 2.6 miljarder för återgång till katederundervisning:

• Skolverket poängterar även behovet att ute på skolorna initiera och understödja självgående grupper vilka fortlöpande formulerar sina kompetensutvecklingsbehov så att inte insatsen blir tillfällig och undergrävs av en dominerande traditionell skol- och undervisningskultur.

Björklund skall nu spendera 1 miljard av de 2.6 på fortbildning i Skolverkets regi där lärarna skall läras katederundervisning, samtidigt som Skolverket anser att denna omskolning undergräver vad skolans självgående grupper med stöd av Skolverket söker åstadkomma. En total kollaps till noll: På Skolverkets hemsida finns inte heller ett ord om Mattelyftet.

Detta vet Björklund. Björklund vet att han förstör stora resurser till ingen nytta. Men Björklund tror att svenska folket kommer att tacka honom för Mattelyftet eftersom dom inte förstår matematik och kan luras till vad som helst. Men så korkat är inte svenska folket, inkl Göran Greider och Marcus Birro.

När den sanna innebörden av Björklunds Mattelyft avslöjas, så kommer Björklund och Alliansen att få betala ett högt pris för sin svindel med skattepengar och den unga generationens utbildning. Och jag är inte ensam om denna insikt.

Men om detta vill inte Björklund höra talas, utan stänger bara sin dörr och drar ned gardinen.

Inte så begåvat. Björklund behöver omskolas, men vill inte.

Skolverkets Fortbildning av Matematiklärare = 0

Skolverket har på uppdrag av regeringen utarbetat ett förslag till didaktisk fortbildning för alla matematiklärare avseende metod, innehåll och genomförande. Skolverket redovisar först en Utredning med följande huvudpunkter:

• Utredningen ger en bild av att matematikundervisningen ofta präglas av för mycket individuell, enskild räkning och därmed inte ger eleverna möjlighet att utveckla samtliga kunskaper och förmågor som finns uttryckta i styrdokumenten.
• Många elever gör systematiska fel i beräkningsprocedurer som det är nödvändigt att upptäcka tidigt och bearbeta, bl.a. i aritmetik, algebra och geometri.
• Utredningen visar också på betydelsen av skickliga lärare som en förutsättning för elevers positiva kunskapsutveckling och på ett behov av att lärare mer strukturerat och kontinuerligt erbjuds möjlighet att samtala om undervisning och didaktik.
• Genomgången pekar också starkt på betydelsen av att rektor tar aktiv del i processerna för att utveckla och förbättra matematikundervisningen på skolorna.
• Det levande mötet och växelspelet mellan människor som lär av varandra är avgörande för fortbildningens dynamik och framgång över tid...
• ...så att inte insatsen blir tillfällig och undergrävs av en dominerande traditionell skol- och undervisningskultur.
• Fortbildning för lärare bör ta sin utgångspunkt i det kollegiala samtalet... lyfts bl.a. den kommunikativa samspelsfunktionen kring lärarnas undervisning fram som central.
• ...vikten av en understödjande ledning och organisation som främjar en utveckling där arbetsprocesser skapas som leder till goda resultat.

Skolverket avger på grundval av denna sin analys följande Förslag:

• bygger på kollegialt lärande med stöd av resurspersoner
• ...ta sin utgångspunkt i lärarnas vilja att utveckla undervisningens kvalitet snarare än att fokusera på de svenska elevernas försämrade matematikresultat.
• Man bör också betona att denna fortbildning sätter fokus på matematikämnet.
• En didaktisk fortbildning sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras i klassrummet, dvs. vad läraren ska tänka på vid planering och genomförande av undervisningen, dess mål och medel samt sambanden mellan dem.
• Läraren måste behärska såväl ämnesinnehåll som didaktik i det som ska undervisas och innehållet i fortbildningen bör därför bestå av såväl didaktiska resurser som mer ämnesinriktade – matematiska.
• ...föreslår Skolverket att ett webbaserat fortbildningsprogram tas fram där innehållet är indelat i moduler.
• Arbetet med innehållet i modulerna blir ett stöd och en inspiration för en gradvis förändring i lärarens sätt att planera klassrumsaktiviteter och genomföra undervisningen.
• ...arbetet med modulerna förutsätter en aktiv och ansvarsfull attityd av alla lärare.
• ...vikten av att överlåta ansvaret på lärare, som experter på sin egen undervisning.
• Här kan det handla om undervisning med laborativa eller andra praktiska inslag som utomhuspedagogik eller användning av digitala verktyg, som interaktiva skrivtavlor och datorer.
• ...utgångspunkten är metoder och verktyg för att lärare kontinuerligt och över tid ska kunna synliggöra, förändra, utveckla och förstärka sin egen undervisning i syfte att erbjuda alla elever den effektivaste och mest ändamålsenliga undervisningen.

Vad säga om Skolverkets analys och förslag? Ur mängden av tomma fraser kan följande mantra vaskas fram:

• för mycket enskilt arbete där elever gör systematiska fel
• traditionell skol- och undervisningskultur skall motarbetas
• gradvis förändring av lärarens arbete
• fortbildning via kollegialt lärande.

Detta är inte vad Björklund hade tänkt sig när han från Skolverket sökte stöd till sitt Mattelyft med återgång till traditionell "katederundervisning". Skolverket sågar alltså Björklund, men talar inte om vad "förändringen" av lärarens arbete skall gå ut på annat än att den skall ge den "effektivaste" undervisningen.

Slutsatsen är att det hade varit bättre för både Björklund och svenska folket om Skolverket inte funnits.

Är Juholt Redo att Lyfta Skolan?

Björklunds vision av morgondagens nya skola är en återgång till den gamla skola, som jag själv genomlevde på 1950-talet. Den bestod av en 7-årig praktisk folkskola från vilken fåtalet, de som bäst lyckats lära sig att räkna och stava rätt, efter 4 år utskiljdes för att i realskola, gymnasium och universitet ytterligare skolas i teoretiska ämnen med matematik som högsta standard.

Uppdelningen i teori och praktik var tydlig och speglade 1950-talets industrisamhälle: Fåtalet med teoretiska kunskaper kunde med symboler i form av bokstäver och siffror kommendera flertalet att utföra allt det praktiska arbete som det framväxande välståndet krävde.

Industrisamhället övergår nu i ett IT-samhälle och både teori och praktik förändras. Arbetsförmedlingen lär nu ut den komplexa teorin att skriva ett övertygande CV till den som söker ett rent praktiskt arbete (för det lär inte skolan ut). Chefer vidareutbildas i datorns praktik (för det lär inte skolan heller ut).Teori och praktik flyter samman därför att IT består av symboler som bearbetas av datorns mikroprocessor enligt instruktioner förmedlade av fingrar på tangentbord och touch-screen styrda av mänsklig tanke. Att ge kommando och utföra kommando blir en och samma sak, när datorn utför jobbet.

IT-samhället upplöser industrisamhällets hierarki med praktik styrd av teori och ger flertalet ett liv fyllt av både teori och praktik. Skolans uppgift är att leda den unga generation in i detta samhälle genom att ge redskap för både teori och praktik.

Men Björklunds skola är inte IT-samhällets skola. Björklunds skola är den gamla realskolan uppblåst till en skola för alla. Björklund kommenderar med Mattelyftet skolan tillbaka till "katederundervisning" med huvudmål att säkerställa att flertalet efter 9 års skolgång kan multiplikationstabellen och den därpå grundade divisionsalgoritmen för heltal. I Björklunds skola är det fortfarande de få som kan multiplikationstabellens teori som skall premieras, medan de som snabbt kan lära sig nya datorspels praktik inte skall hjälpas till meningsfull omsättning av sina talanger.

Björklunds nya skola förmedlar inte de kunskaper som IT-samhällets medborgare behöver, därför att alla resurser förslösas på meningslös revisionism. Björklund lämnar därmed fältet helt öppet för oppositionen att ta över skolpolitiken enligt följande:

• Låt skolan introducera till IT-samhället.
• Ge alla barn en Ipad vid skolstart (som i Rwanda och i USA).
• Ge alla kunskap att hantera sina liv i IT-samhället.
• Låt IT hjäpa resurssvaga elever och stimulera resursstarka.
• Ge alla kunskap att hantera ord, bild, film, siffror och symboler med hjälp av datorns beräkningskraft.
• Ge alla en reell kapacitet att tolka informationsflödet av ord, tabeller, bilder, grafer och siffror.
• Kombinera säga och göra, kommendera och utföra.
• Låt inte formell teori ha högsta status. Uppvärdera reell praktik.

Eftersom Björklund nu för andra gången hittar en ursäkt att inte låna sitt öra ens en minut, kommer jag att kontakta Håkan Juholt och föreslå en valvinnande ny skolpolitik enligt ovan med tex följande punchlines:

• Juholt: En skola för flertalet för framtiden med både teori och praktik.
• Björklund: En skola för fåtalet för dåtiden fylld av teori.

Juholt kan själv hitta formuleringar som kopplar Björklunds skola till det gamla privilegiesamhället och sin egen skola till ett nytt mer jämställt samhälle fyllt av social demokrati med teori och praktik i samklang:

• Katederundervisning är envägs kommunikation med passiva elever som inte lär sig.
• IT är tvåvägs kommunikation med aktiva elever som lär sig.
• IT-learning is learning-by-doing.

Jag återkommer med Juholts reaktion på mitt förslag. Mona förstod inte, men det gör säkert Håkan.

Björklund Har inte Tid

Här är svaret på mitt Öppna Brev till Jan Björklund med begäran om möte:

Hej Claes,

Jan Björklund tackar för ditt brev. Han har bett mig, som medarbetare i den politiska staben, att svara på det. Jan Björklund har tyvärr inte tid för ett möte för tillfället.

Att vända den negativa trenden när det gäller svenska elevers kunskaper i matematik är givetvis inte en enkel sak. Genom höjning av matematiklärarnas kompetens, införande av mer undervisningstid och tidiga satsningar på matematiken i lågstadiet, tar vi emellertid tydliga steg i den riktningen.


Med vänliga hälsningar

Emma Söderberg Majanen
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet
08-405 18 50
emma.soderberg-majanen@education.ministry.se

Jag svarar:

Hej Emma:

Tack för svar. Du skriver att Jan Björklund inte har tid för ett möte för tillfället?

När kommer då Jan Björklund att ha tid för ett möte med mig? Frågan är av stor vikt och jag kan omöjligen tänka mig att JB inte vill träffa mig i min egenskap av professor i matematik med stort engagemang och lång erfarenhet av matematikutbildning.

Vänligen

Claes

Nu träder Karin Frostell (politisk assistent hos JB) in med följande skärpning av tidigare uppgift om att JB inte har tid för tillfället:

Tack för Ditt mail med förfrågan om möte med Jan Björklund om matematikutbildning. Dessvärre är Jans kalender så hårt uppbokad att han inte har möjlighet till ett möte.
Bästa hälsningar

Karin

Öppet Brev till Björklund: Hur Lösa Skolmatematikens Kris

Följande brev skickades 11/9 kl 20.00:

Jan Björklund

Utbildningsminister

Du har bestämt att spendera 2.6 miljarder av allmänna medel på ett Mattelyft, med 1 miljard för mattelärares omskolning till det Du kallar "katederundervisning", där läraren "förklarar, berättar, instruerar och repeterar i helklass". Du anger som skäl till Dina åtgärder att mätningar visar att svenska elevers prestationer har en nedåtgående trend, en utveckling Du önskar vända med Ditt Mattelyft.

Ditt mål är hedervärt, men Dina åtgärder kommer inte att ha någon effekt eftersom de inte utgår från de verkliga orsakerna till skolmatematikens kris.

Jag önskar få ett direkt möte med Dig, där jag kan upplysa Dig om krisens verkliga orsaker och framlägga adekvata åtgärder. Jag ger en ingång i artiklar i ämnet Matematik på Newsmill, som jag ber Dig ta del av.

Vänliga hälsningar

Claes Johnson

prof i tillämpad matematik KTH

Mattelyftet: Ge Alla Barn en Ipad! Som i Rwanda.

Denna artikel har också publicerats på Newsmill.

Alla barn i Rwanda i åldern 9-12 (1.3 miljoner) kommer nästa år att gratis förses med en laptop via OLPC One Laptop Per Child, som ett väsentligt medel för den snabba ekonomiska och sociala utveckling som Rwanda nu genomgår efter sammanbrottet på 90-talet.

I svenska skolan kan barn med särskilda behov som dysleksi, dyskalkuli, ADHD, Aspberger et cet, få en laptop eller en Ipad efter särskild prövning av berörd myndighet efter vederbörlig ansökan. En vanlig svensk elev vill ogärna ta med sin Ipad till skolan då det anses stigmatiserande att använda ett sådant redskap. Jag vet, för jag har barnbarn som skickligt använder sin Ipad, hemma.

Björklund satsar 2.6 miljarder på ett mattelyft med 1 miljard för lärares omskolning till den "katederundervisning" som staten nu stipulerar, men inte en enda krona till datorer för vare sig lärare eller elever. Detta trots att datorn, IT-samhällets redskap, är en matematikmaskin.

Är detta vettigt? Ingen säger något, varken matematiker, lärarutbildare, lärare, elever eller företrädare för vetenskap, teknik, industri, inte ens oppositionspolitiker. Björklund har talat från sin kateder och alla tiger och lyder och lider.

Vad skulle hända om alla svenska barn fick en laptop eller Ipad när de börjar skolan? Det skulle kosta några hundra miljoner, en bråkdel av 2.6 miljarder. I själva verket skulle det bli en nettovinst på flera hundra miljoner eftersom kostnaden för e-boken är mycket mindre än pappersboken.

Eleverna skulle slippa att som nu dela böcker, och skulle kunna bevara boken och dess kunskap genom livet, och inte tvingas lämna ifrån sig boken och därmed glömma det mesta efter genomgången kurs. Vilken revolution!

Skulle detta kunna vara den injektion som svenska skolan så väl behöver? I alla läsämnen och särskilt i kärnämnena svenska och matematik. Skulle detta kunna fånga det naturliga intresse att lära sig nya saker som barn har, men som nuvarande skola så effektivt dödar?

Jag tror det. Jag tror mig veta detta efter att studerat och jobbat med frågan länge och ingående.

När Ipaden kom för 1.5 år sedan var det ingen som visste vad den skulle användas till. Nu finns det 100.000 Ipad appar och IT-världen är på väg mot en ny boom. Samma sak skulle hända i skolans värld med Ipaden som effektivt läromedel för alla barn.

Vad säger Björklund? Jag skall fråga honom och återkomma.

Jag skall be Björklund läsa följande Mission Statement av OLPC:

• To create educational opportunities for the world's poorest children by providing each child with a rugged, low-cost, low-power, connected laptop with content and software designed for collaborative, joyful, self-empowered learning.
• When children have access to this type of tool they get engaged in their own education. They learn, share, create, and collaborate.
• They become connected to each other, to the world and to a brighter future.

Jag skall fråga Björklund om detta kan gälla även svenska elever?

Björklunds Matematiska Statskupp

Gustaf III utförde sin statskupp 19 augusti 1772. Björklund sin 6 sept 2011.

Björklund presenterar sin nya statliga satsning Mattelyftet om 2.6 miljarder på följande sätt (tid 7.32):

• Detta är också skall jag säga, för er som nu inte är skolreportrar, det här är ju något nytt att svenska staten går in och genom en sån här satsning också påverkar didaktiken inne i klassrummet.
• Detta är av så stort nationellt intresse...och när vi nu har så stora tunga utvärderingar som visar att den didaktiska pedagogiska metoden som används med eget arbete har slagit så fel kan vi inte stillatigande titta på utan det är därför vi gör denna satsning.
• 1 miljard för fortbildning för att utveckla undervisningen. I klartext, mer katederundervisning:
• Lärare skall förklara, berätta, instruera och repetera i helklass och dessutom leda diskussion och samtal i helklass för att säkerställa att eleverna förstår det matematiska tänkandet och matematiska begreppen
• Mindre av eget arbete mer av katederundervisning.
• Sanningen är att katederundervisning är väl beprövad och väl fungerande.

Björklund gör en statskupp över huvudet på alla matematiker, vetenskapsmän, ingenjörer, lärare och pedagoger, elever, föräldrar och samhällsmedborgare, enligt en egen hemsnickrade modell som han beskriver som "katederundervisning", som inte säger något om mål, innehåll och form av undervisningen annat än att läraren predikar inför "helklass".

Alla som stått i en kateder eller suttit av en föreläsning, vet hur dåligt fungerande katederundervisning är. Denna erfarenhet har gått Björklund förbi.

Det märkliga är att ingen reagerar på Björklunds kupp, denna meningslösa förstörelse av mänskliga och materiella resurser.

Universitetsmatematiker har inget ansvar för skolans matematik och tiger samfällt. Skolans matematiker är omyndigförklarade och får och kan inget säga. Politiker förstår inte matte, utom Björklund, och inga andra heller. Bara Björklund talar, till en "helklass" av svenska folket som tiger och fogar sig.

Och varför säga något när det regnar skattepengar som fri resurs att slösa bort?

Men varför inte använda några hundra miljoner av alla dessa 2.6 miljarder på ett vettigt sätt? En bra början vore att som i Rwanda ge varje barn som börjar skolan en laptop eller Ipad. Då skulle Sverige kunna hålla jämna steg med Rwanda som nu utvecklas snabbt.

Rwanda var tidigare hänvisat till katederundervisning, eftersom det enda som fanns var en kateder, och fattigdomen var stor, likväl som i katederns tid i Sverige på 1800-talet.

PS "Helklass" ger ju associationer till Nordkorea där alla likriktas genom enkelriktad indoktrinering. Hur kan en liberal omfatta en sådan ide?

Lyft Ner Björklund från Katedern

Jan Björklund presenterar ett Mattelyft på 2.6 miljarder 2012-15 med 1 miljard helt nya fräscha pengar till lärares omskolning. Jag kommenterar på Newsmill tillsammans med Göran Greider. Som vanligt tiger ansvariga matematiker och lärarna vet inte vad dom skall säga. Men när det regnar skattepengar så är det kanske dumt att säga något.

Björklund har funnit att matematikämnets didaktik radikalt måste förändras via ett direkt resolut ingripande från statsmakterna genom återinförande av katederundervisning, enligt följande av Björklund prisade 1800-tals modell:

• läraren pratar och eleven lyssnar
• läraren skriver på tavlan och eleven tittar
• läraren räknar och eleven räknar med
• läraren tänker och eleven följer med så gott det går
• eleven skall inte arbeta själv för då blir det bara fel, fel, fel
• katederundervisning istället för eget arbete.

För att det inte skall bli fel när läraren visar på tavlan så skall läraren utbildas att tänka rätt enligt samma katederundervisning förmedlad av lärarutbildare som för blivande lärare visar på tavlan hur räkning skall utföras enligt statligt direktiv.

Men dessa lärarutbildare finns inte. Dom dog alla ut under första halvan av 1900-talet. Detta har uppenbarligen Björklund inte tänkt på, kanske för att hans egna arbete bara har blivit fel, fel, fel.

Så nu får Björklund sätta sig i katedern och utbilda en hord av nya lärarutbildare som kan förmedla Björklunds nya didaktiska metod till det väntade folket som så gärna vill ha det välstånd som Björklund tror är ett resultat av katederundervisning.

Björklund ställer så frågan: När ger denna satsning effekt? Det vet vi inte. Det tar tid. Nya didaktiska metoder tar tid att slå igenom. Säger Björklund och kliver ner från katedern...

Men Björklund borde själv sätta sig på skolbänken och försöka förstå att det som karakteriserar dagen IT-samhälle är att människor utför eget arbete via datorn, när dom tänker, skriver, räknar, kommunicerar, planerar, organiserar, skapar, roar sig,...allt ytterst med hjälp av en IT-matematik som Björklund inte lärt sig.

När jag försöker säga detta till Björklund från min kateder, så sluter Björklund bara öronen och vill inte lyssna, inte ens om jag skriker. Tänk om det gick att fortbilda Björklund och få honom att öppna öronen.

Då skulle vi kunna reformera matematikutbildningen på ett meningsfullt sätt och inte som nu bara vräka ut stora pengar till ingen som helst nytta. Tänk om Björkund ville kliva ner från katedern och sätta sig på skolbänken istället, och lära sig något om IT-matematik. Tänk om...