söndag 21 juni 2020

Mathematics of Swedish Corona Strategy

Consider the follow record as of June 20 by Folkhälsomyndigheten in charge of Corona in Sweden: 

We see a total of 2333 Corona patients in intensive care and a total of 5053 dead in Corona, in Sweden, with a display of numbers in each 10-year age category in middle an right columns. If we add the number in intensive care to the number of dead in each age category from 50-59 to 90+, we get roughly the same total number, seemingly as an expression of some mathematical law of conservation. This is not so surprising: With intensive care lives may be saved, while without intensive care death may follow. It is reported that 70% of patients in intensive care survived.

In the group 50-59 there are few dead and many in intensive care, while for 80-89 and 90+ the numbers are opposite with very few in intensive care and many dead. But how can it be that the distribution is so different from 50-59 to 80+? It appears that older people have been discriminated from intensive care by some active decision process on the sole basis of age without consideration of physical condition. Is it so?  

 Compare with DN June 22: Patients have been prioritised away
     

söndag 14 juni 2020

Svar från Skolverket 2

Här är svar från Skolverket på mina frågor, som jag kommenterar nedan:

Hej Claes! 

 

Tack för dina frågor. Nedan finner du dina frågor och våra svar på dessa.

 

1.Tack för svar. Du undviker att svara på Fråga 2 och hänvisar till Skolinspektionen som har tillsynsansvar.

Men nog borde väl Skolverket också ha en uppfattning i denna fråga? 

 

Implementeringen av styrdokumentsförändringar tar tid, i synnerhet när nytt innehåll introduceras. Skolverket följer utvecklingen.

 

2. Vilken utvärdering har Skolinspektionen genomfört vad gäller den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet? 

Finns resultat av utvärdering dokumenterat? Kan jag få tillgång?

 

Vi ser i ditt mejl den 6 juni att du redan har hittat till Skolinspektionens granskning.

”Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9”:www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/digitala-verktyg-i-undervisningen/

 

3. Följdfråga till Skolverket: Hur många lärare i matematik/teknik har deltagit i fortbildning i matematik+programmering 

och vilken omfattning (tex i poäng) har denna utbildning haft?

 

Vi vill tydliggöra att det är huvudmännen och rektorerna som ansvarar för kompetensutveckling av lärare inom sin verksamhet. Skolverket kan stödja sådana insatser utifrån exempelvis de uppdrag Skolverket får av regeringen. Dessa uppdrag från regeringen ändras över tidwww.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/ansvar---vem-gor-vad

 

Just vad avser programmering erbjuds flera olika former av stöd för lärares kompetensutveckling som huvudmän och enskilda lärare kan ta del av. Här kan du läsa mer om de olika stöden: www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/utbildningar-i-programmering-for-larare

Skolverkets kompetensutvecklingsstöd finns i fyra olika former:

1. Webbkurser

2. Moduler

3. Kurser på lärosäten

4. Workshopserier

 

Nedan hittar du information om hur många lärare som deltagit i våra olika stöd samt dess omfattning:

1. Webbkurser. Skolverket har två webbkurser om programmering. Dessa heter ”Om programmering” och ”Att programmera”.  Du hittar dem på vår utbildningsplattform:https://utbildningar.skolverket.se/

*”Om programmering” har funnits sedan 2018 och 25 000 unika användare har tagit del av den insatsen.”Att programmera” har funnits sedan 2019 och 1500 unika användare har tagit del av den insatsen.

 

2. Moduler. Skolverket har många moduler för kollegialt lärande som riktar sig till matematik/tekniklärare. Dessa hittar du på https://larportalen.skolverket.se/

Där hittar du också moduler om digitalisering.

Det finns ingen statistik på antalet lärare som genomför våra moduler.


Mina Kommentarer:

Vad gäller frågan om läroplaners uppfyllande och lärarers kompetensutveckling tydliggör Skolverket att: 
  • Det är huvudmännen och rektorerna som ansvarar för kompetensutveckling av lärare inom sin verksamhet. 
  • Skolverket kan stödja sådana insatser utifrån exempelvis de uppdrag Skolverket får av regeringen.
Ansvaret för kompetensutveckling när en ny läroplan införs av Regeringen via Skolverket, ligger alltså på huvudmän och rektorer och Skolverket kan stödja om Regeringen givit sådant uppdrag. Detta gäller speciellt den nya läroplanen med programmering som nytt huvudmoment i matematikundervisningen.

Rektorn vid varje skola skall alltså se till att skolans lärare kompetensutvecklas så att den nya läroplanen kan uppfyllas. Hur skall rektorn gå tillväga? Jo, Skolverket söker bistå med (5 eller 2.5 poängs-) modulen "Att programmera". Men utfallet är magert: Av Sveriges 50-100 tusen lärare i matematik/teknik har endast 1500 lärare tagit del av modulen. 

Och där verkar vi stå idag. Men Skolverket vet på råd:
  • Implementeringen av styrdokumentsförändringar tar tid, i synnerhet när nytt innehåll introduceras.   
Det är uppenbart att DigiMat har en mission att fylla. Pilottest sker nu i Lidingö kommun. Behovet av kompetensutveckling vad gäller matematik+programmering är stort. 

DigiMat är vad varje rektor frågar efter. Skolverket följer utvecklingen...DigiMat leder utvecklingen...
Fortsättning följer...

Låt oss erinra oss historien:
  1. Pythagoras 500 BC inleder den mänskliga kulturens digitalisering: Allt är tal: 1, 2, 3,...
  2. Descartes inför 1637 analytisk geometri representerad av tal. Ersätter Euklides geometri som form (med passare och linjal), som bromsat utvecklingen under 2000 år.
  3.  Leibniz vidareutvecklar analytisk geometri till Calculus som beskrivning av en föränderlig (digital) värld vilket inleder den teknisk/vetenskapliga revolutionen. 
  4.  Turing, von Neumann: Datamaskinen 1930-: Allt är operationer på binära tal: 0, 1, 10, 11, 100, 101, 110,...representerad e av elektriska kretsar.
  5. Sveriges Regering 2017: Skolmatematiken skall digitaliseras för att Sverige skall kunna behålla sin konkurrenskraft.
  6. DigiMat 2020: Reform av skolmatematiken enligt Pythagoras-Descartes-Leibniz-vonNeumann-Sveriges Regering. Stay tuned...


söndag 7 juni 2020

Skolverkets Syn på Matematik

Skolverket inleder sina kommentarer till den nya kursplanen i matematik 2017 med följande programförklaring som visar Skolverkets syn på matematik: (med mina korta kommentarer i parentes):

Matematik är en av våra allra äldsta vetenskaper och genom historien har det
gjorts många försök att förklara vad matematik är. (kryptisk inledning)

Platon hävdade på sin tid att alla kända och okända matematiska objekt existerar i en parallell idévärld. ("alla kända och okända"? "parallell värld"? "Hävdade" verkligen Platon detta?) 

Andra har istället menat att matematiken helt och hållet är konstruerad av människan utifrån olika praktiska behov. (vilken vettig person har sagt så?)

Som ett verktyg inom olika vetenskaper har matematiken en unik ställning och den har också ett estetiskt egenvärde. Att uppleva matematisk skön­het kan innebära att urskilja ett matematiskt mönster, eller att uppleva ett samband mellan till synes olika begrepp, utan att omedelbart fundera över om det kan användas praktiskt. ("uppleva matematisk skönhet"? "estetiskt egenvärde"? "utan att omeldebart fundera över om det kan användas praktiskt"?) 

Matematiken är således mångfacetterad genom att den förutom att vara ett nyttoverktyg också utgör ett språk, ett kulturarv, en konstform och en vetenskap. (både "konstform" och "vetenskap"?)

Kursplanen i matematik tecknar bilden av ett kommunikativt ämne med fokus
på användningen av matematik
i olika sammanhang och situationer. ("kommunikativt ämne"?)

Den lyfter fram matematik som en kreativ och problemlösande verksamhet och utgår från den tillfredsställelse och glädje som ligger i att förstå och kunna lösa problem. ("lyfter fram"? "tillfredställelse och glädje" för hur många?)

Genom under­visningen ges eleverna möjlighet att utveckla verktyg för att kunna beskriva och
tolka situationer och förlopp samt formulera och lösa problem. (bara "ges möjlighet",  "utveckla verktyg", "tolka situationer"?)

 I undervisningen får eleverna också möjlighet att värdera valda strategier och metoder för att kunna dra slutsatser av resultaten och fatta beslut. (bara "få möjlighet"?)

Undervisningen ska också ge eleverna möjlig­heter att utveckla kunskaper som gör det möjligt för dem att använda matematik som ett verktyg i vidare studier. (bara "ge möjligheter som gör det möjligt"?)

Undervisningen i matematik lyfter också fram den tekniska utvecklingen där digitala verktyg och programmering får en allt större betydelse både för förståelse av matematik, men också för att utföra beräkningar, samla och analysera data samt för att undersöka problemställningar. (bara "lyfter också fram", "undersöka problemställningar"? )

Sammanfattande kommentar: 

Skolverkets försök till förklaring av nya kursplanen i matematik "lyfter fram" aspekter som "kulturarv", "konstform", "skönhet", "estetiskt egenvärde", "kommunikativt ämne", "tillfredställelse", "glädje" som elever skall "ges möjlighet" att "uppleva", samt på slutet "också den tekniska utvecklingen där digitala verktyg får en allt större betydelse" och då främst för "förståelse av matematik". 

Det är uppenbart att den person vid Skolverket som skrivit detta inte har en någon egentlig kunskap om matematikens roll i det nya digitala samhället, utan bara fabulerar. Nog borde väl svenska elever och medborgare kunna begära att Skolverket har bättre kompetens än så?

Låt oss jämföra med en beskrivning av en kursplan för svenska språket i termer som:
  • En våra äldsta vetenskaper.
  • Genom historien har de gjorts många försök att förklara vad svenska språket är.
  • Platon hävdade på sin tid att alla kända och okända svenska ord existerar i en parallell idévärld.
  • Andra har istället menat att svenska språket helt och hållet är konstruerat av människan utifrån olika praktiska behov.  
  • Som ett verktyg inom olika vetenskaper har svenska språket en unik ställning och det har också ett estetiskt egenvärde. Att uppleva svenskspråklig skön­het kan innebära att urskilja ett språkligt mönster, eller att uppleva ett samband mellan till synes olika begrepp, utan att omedelbart fundera över om det kan användas praktiskt. 
  • Svenska språket är således mångfacetterat genom att det förutom att vara ett nyttoverktyg också utgör ett kulturarv, en konstform och en vetenskap.
  • Kursplanen i svenska tecknar bilden av ett kommunikativt ämne med fokus på användningen av svenska språket i olika sammanhang och situationer. 
  • Den lyfter fram svenska språket som en kreativ och problemlösande verksamhet och utgår från den tillfredsställelse och glädje som ligger i att förstå och kunna lösa problem.
  • Genom under­visningen ges eleverna möjlighet att utveckla verktyg för att kunna beskriva och tolka situationer och förlopp samt formulera och lösa problem. 
  • I undervisningen får eleverna också möjlighet att värdera valda strategier och metoder för att kunna dra slutsatser av resultaten och fatta beslut. 
  • Undervisningen ska också ge eleverna möjlig­heter att utveckla kunskaper som gör det möjligt för dem att använda svenska språket som ett verktyg i vidare studier.
  • Undervisningen i svenska lyfter också fram den tekniska utvecklingen där digitala verktyg och programmering får en allt större betydelse både för förståelse av svenska språket, men också för att utföra språkliga resonemang, samla och analysera data samt för att undersöka problemställningar. 
Läs och begrunda! Jämför med den officiella kursplanen för svenska nedan. Pröva med att ersätta svenska med matematik och jämför med kursplanen för matematik. Varför ser det så olika ut?

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.

lördag 6 juni 2020

Följdfrågor till Skolverket

Till Skolverket
Generaldirektör Peter Fredriksson
Pernilla Sundström Fast
Torun Rudin
Peter Sandberg


Skolinspektionens utvärdering 2019

http://claesjohnson.blogspot.com/2020/06/skolinspektionen-nya-laroplanen-i.html

visar att den nya läroplanen 2017 med programmering som ny del av matematikämnet, inte uppfylls.

Jag önskar svar på följande frågor:
  1. Vilka åtgärder har Skolverket vidtagit för att komma tillrätta med detta missförhållande?
  2. Vilka resultat har dessa åtgärder levererat?
  3. Vilka åtgärder planerar Skolverket att genomföra?
Vänliga hälsningar
Claes Johnson
prof em i tillämpad matematik KTH

Skolinspektionen: Nya Läroplanen i Matematik Uppfylls Inte

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Digitala verktyg i undervisningen Matematik och teknik i årskurs 7-9 visar att den nya läroplanen 2017 för grundskolan med programmering som del av matmatikkämnet, inte uppfylls (alls):
  • Området programmering omfattas inte i sin helhet i undervisningen på de flesta skolor i granskningen.
  • I granskningen framkommer att undervisningen på många skolor ännu inte lever upp till läroplanens skrivningar om att använda digitala verktyg i matematik och teknik.
  • Digitala verktyg används inte på ett medvetet ämnesdidaktiskt sätt i matematik och teknik.
  • Digitala verktyg använt sällan kopplat till det specifika ämnesinnehållet i matematik och teknik.
  • Det finns krav på att elever ska använda digitala verktyg i ämnena matematik och teknik. Granskningen visar att det på mer än tre fjärdedelar av de granskade skolorna inte sker.
Med andra ord: En total katastrof. För att rädda något ur spillrorna avslutar Skolinspektionen med:
  • Skolinspektionen menar dock inte att det finns ett egenvärde i att digitala verktyg (alltid) ska användas.  
Det är mot detta mörker som DigiMat har att kämpa i sin mission att lyfta matematikundervisningen och fylla den nya läroplanen med innehåll. DigiMat lanseras nu på bred front för en internationell scen och våra försök att få Skolverket att medverka till att lyfta svensk skola fortsätter.  Det finns många krafter som inte vill se förändring, eller bara ser omöjligheter, men ett lyft är vad eleverna och svenska folket har rätt att begära.

Den nya läroplanen är initierad av politiker som känner den digitala världens förändringstryck, medan matematiker/lärarutbildare sätter klackarna i marken för att bevara skolmatematiken i sin gamla predigitala form. Så lämnas lärarna åt sitt öde i ett sjunkande skepp. Men...

fredag 5 juni 2020

Svar från Skolverket

Här är svaret på mina frågor till Skolverket:

Hej Claes! 

Tack för dina frågor. Jag ber om ursäkt att svar har dröjt.

1. Vilka befattningshavare vid Skolverket har huvudansvar för matematikämnet?

Enhetschef för Läroplaner för grundskoleenheten är Pernilla Sundström Fast. Enhetschef för Läroplaner för gymnasieenheten är Torun Rudin.

2. Hur väl uppfylls den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet i den svenska skolan idag?

Den myndighet som har tillsynsansvar över skolväsendet och därmed undervisningens kvalitet är Skolinspektionen, inte Skolverket.

För grundskolans del finns ett material som Skolverket tagit fram för att förtydliga hur digitaliseringen i grundskolan har formulerats i läroplan och kursplaner, i detta kommentarmaterial ingår även skrivningar kring programmering, https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/fa-syn-pa-digitaliseringen-pa-grundskoleniva, även i kommentarmaterialet för kursplanen i matematik lyfts programmering som ett innehållhttps://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-matematik-reviderad-2017 I dessa texter redogör Skolverket för de ändringar som genomfördes kring digitalisering och programmering 2017.

3. Vilken fortbildning har Skolverket levererat (planerar att leverera) i programmering som del av matematikämnet i egen regi eller i samarbete?

I samband med programmeringsrevideringen 2017/18 genomförde Skolverket nationella konferenser som verksamheterna kunde anmäla sig till.

I Skolverkets fortbilningsstödsverktyg Lärportalen finns moduler inom vilka det ingår hur verksamheterna kan jobba med programmering i matematiken. Modulerna heter ”Matematikundervisning med digitala verktyg I och II”. Dessa moduler finns även inriktade mot Vuxenutbildningen.

Skolverket har gett flera Lärosäten i uppdrag att genomföra fortbildningar för lärare i programmering. Dessa fortbildningar fortsätter framgent. För mer information om dessa utbildningar se denna länk: https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/utbildningar-i-programmering-for-larare

Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Peter Sandberg

Min kommentar

Skolverket undviker att svara på Fråga 2 om hur väl den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet uppfylls i skolan idag, och hänvisar istället till Skolinspektionen som anges ha  tillsynsansvar vad gäller undervisningens kvalitet. Men nog borde väl Skolverket kunna ha någon uppfattning om densamma? Nåväl, jag skall föra frågan vidare till Skolinspektionen. 

Jag kommer också fråga Skolverket hur många lärare som genomgått fortbildning i matematik + programmering.