Ännu Mer Undervisningstid i Matematik!

Riksdagen har sagt ja till Regeringens förslag att ytterligare utöka den totala undervisningstiden i matematik i grundskolan med 105 tim från 1020 tim till 1125 tim, detta efter att tiden ökades med 120 tim 2013. Den totala undervisningstiden i alla ämnen är 6785 tim vilket innebär att var sjätte skoldag, eller nästan en hel dag varje vecka, skall ägnas matematik under alla grundskolans 9 år. Lagrådsremissen bakom beslutet argumenterar på följande sätt :

1. Matematik är ett av tre ämnen som krävs för behörighet till samtliga nationella program i gymnasieskolan. 
2. Grundläggande kunskaper i matematik är också en förutsättning för att klara många högskoleutbildningar.
3. För de enskilda eleverna är det av stor vikt att de får de kunskaper i matematik de kommer att behöva i yrkeslivet eller för fortsatta studier. 
4. Att de har sådana kunskaper är viktigt även för samhället i stort.
5. Mycket tyder dock på att svenska elevers matematikkunskaper försämrats under 2000-talet.
6. Som redovisas i promemorian finns det internationell forskning som stöder sambandet mellan utökad undervisningstid och kunskapsresultat.
7. Någon förändring av kursplanen och kunskapskraven i matematik med anledning av utökningen av undervisningstiden är inte avsedd.

Logiken förefaller vara att om ytterligare tid ägnas åt en kursplan/undervisning med dokumenterat dåligt resultat, så kommer resultaten att förbättras. 

Vem kan ha hittat på ett så befängt förslag? Sverker Lundin ger i Who wants to be scientific , anyway? en förklaring: Matematik (eller vetenskap) har blivit modernitetens nya religion när den gamla nu har lagt sig att dö, en religion som ingen vuxen egentligen tror på och mycket få utövar, men en religion som det blivit klädsamt och politiskt korrekt att bekänna sig till i modernitetens tecken, men då bara i "interpassiv" form med försvarslösa skolelever som mottagare av predikan. 

I detta narrspel är finns det aldrig tillräckligt med ritualer för att uppvisa sin fasta tro, och timantalet i matematik kommer således att fortsätta att öka, medan resultaten fortsätter att sjunka och det bara  blir viktigare och viktigare både för de enskilda eleverna och samhället i stort att de kunskaper i matematik som behövs i skolan också lärs ut i skolan.

De nya 105 timmarna skall företrädesvis tillföras mellanstadiet, medan de 120 som tillfördes 2013 avsåg främst lågstadiet. Detta speglar en utbredd förställning att något fundamentalt har gått snett i den tidiga matematikundervisningen, oklart dock vad, och att om bara detta tidiga misstag, oklart vad, undviks eller snabbt rättas till genom extra timmar, så kommer allt att gå så mycket bättre. Men en ensidig jakt på att undvika det första misstaget, oklart vilket det är, kommer naturligtvis medföra att det inte blir mycket tid över till förkovran i senare årskurser, men det kanske inte gör så mycket...