Frågor till Högsta Förvaltningsdomstolen

Jag har idag skickat följande brev med frågor till Högsta Förvaltningsdomstolen HFD:

Till Högsta Förvaltningsdomstolen HFD

HFD har i dom 5339-13 och 5340-13 skapat ett nytt prejudikat vad gäller Offentlighetsprincipen i ett fall med olika domar i Kammarrätten i Stockholm och Göteborg, där HFD ger stöd åt Stockholm och går emot Göteborg.

HFD motiverar sin dom med följande huvudsakliga argumentation:

1. För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143).
2. Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten, att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. 
3. Såvitt framgår har inte heller i övrigt någon sådan åtgärd vidtagits.

Jag ställer nu följande frågor till HFD angående denna argumentation:

• Vilken lagtext i TF utgör grunden för 2?
• Om 2 är tolkning av gällande lagtext, vilken är denna lagtext? 
• Om 2 inte är tolkning av gällande lagtext, är då 2 att betrakta som ny lagtext? 
• Vad är innebörden av "någon åtgärd vidtas"? Kan det vara vad som helst? Om inte, vilka åtgärder avses? Är det öppet för fri tolkning av Kammarrätt?
• Vilken lagtext ligger till grund för uttrycket "Däremot"? Hur kan det som kommer före (huvudfallet i första stycket ) stå i motsats till det som kommer senare (alternativfallet i andra stycket)? 
• Vilken undersökning ligger till grund för 3? Vad menas med "Såvitt framgår"? 
• Är Kammarrätten i Göteborg nu bunden att döma enligt HFDs nya prejudikat, dvs ändra hållning i nästa fall av samma karaktär?

Jag önskar få tydliga svar på dessa frågor.

Hälsningar, Claes Johnson

Svaren kommer att meddelas när de inkommit. Här är HFDs svar.

Justitieministern och JO om HFDs Prejudikat som Urholkar Offentlighetsprincipen

Justitieminister Beatrice Ask svarar på detta mitt brev angående ett nytt prejudikat gällande Offentlighetsprincipen skapat av Högsta Förvaltningsdomstolen:

• Jag vill göra Dig som Justitieminister uppmärksam på domarna 5339-13 och 5340-13 nyligen avgivna av Högsta Förvaltningsdomstolen. I dessa domar skriver Högsta Förvaltningsdomstolen ny grundlag genom att ändra i Tryckfrihetsförordningen på ett sätt som jag beskriver i detalj under följande länk Eftersom det endast är Riksdagen som kan skriva ny grundlag, anmodar jag Justitieministern att noggrant granska dessa domar i ljuset av den analys som jag givit under nämnda länk, och avgöra om Högsta Förvaltningsdomstolen skrivit ny grundlag utan att därtill ha rätt, samt tillkännage resultatet av granskningen.

på följande sätt:

• Tack för ditt mejl till justitieminister Beatrice Ask. Jag har blivit ombedd att svara dig. Som du säkert känner till är både politiker och tjänstemän i Regeringskansliet förhindrade att lägga sig i domstolars och andra myndigheters beslut i enskilda ärenden. Det ankommer alltså inte på justitieministern att kommentera de domar du skriver om.
• Med vänlig hälsning Katarina Lindqvist Informationsenheten Justitiedepartementet.

På ett motsvarande brev till JO får jag svaret:

OK, vi ser att varken Justitieministern eller JO (Riksdagens jurist) tror sig kunna ha vare sig rätt eller skyldighet att ha någon synpunkt på ett prejudikat skapat av HFD. Nu gäller för JO:

• Riksdagens ombudsmän (JO) är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt.
• Rättslig granskning: Riksdagens ombudsmän (JO) granskar att myndigheterna behandlar medborgarna i enlighet med lagen.

Antag nu att HFD har skapat ett prejudikat som står i motsats till grundlagen, så att medborgarna inte längre behandlas enligt lag fastställd av Riksdagen. Är det då HFDs prejudikat elle grundlagen som gäller? Jag har ställt  frågan till Beatrice Ask och JO:

• Tack för svar som dock undviker kärnfrågan som är följande: Antag att HFD skapar ett prejudikat som står i direkt motsats till grundlagen. Vilket lag är det då som skall gälla, grundlagen eller HFDs prejudikat?  
• Kan HFD skriva ny grundlag medan Justitieministern och JO är förhindrade att säga något? 
• Är det inte Justitieministerns och JOs ansvar att agera om grundlagen skrivs om?
• Frågan är mycket viktig och kräver ett tydligt svar 

Alf Bohlin om Offentlighetsprincipen vs HFDs Prejudikat

Sveriges främste expert på Offentlighetsprincipen torde vara Alf Bohlin, som under våren kommer att granska HFDs nya prejudikat skapat i dom 5339-13 och 5340-13 (enligt tidigare poster).

I väntan på detta, låt oss se vad Bohlin skriver i Offentlighet och Sekretess i Myndighets Forskningsverksamhet, Riksarkivet 1997 sid 17-18:

• För sådana fall, då en handling varken expedieras eller hänför sig till visst hos myndigheten anhängigt äende har det i TF 2:7 1 st 2 p (sista ledet) givits en särskild regel, enligt vilken handlingen skall anses som upprättad, när den "justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts". 
• Vad som exakt innefattas i uttrycket "på annat sätt färdigställts" är däremot inte lika klart. Då det emellertid inte krävs något särskilt förfarande från myndighetens sida för att handlingen skall anses som färdigställd och därmed upprättad, torde det vara tilläckligt, att den t ex godkänts (sanktionerats) av därtill behörig befattningshavare eller omhändertagits för förvaring. 

Mot detta skall skall ställas HFDs nya prejudikat enligt 5339-13 och 5340-13:

• För att en handling skall vara färdigställd skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

Härvid ansluter HFDs nya villkor för färdigställande: det skall krävas att någon åtgärd vidtas (dvs av myndigheten), till Bohlin's tankegång: det torde vara tilläckligt att den t ex godkänts (sanktionerats) av därtill behörig befattningshavare. 

Men HFDs prejudikat har inget stöd i alternativet enligt Bohlin: eller omhändertagits för förvaring, och står i direkt motsats till Bohlin: Det krävs inte något särskilt förfarande från myndighetens sida för att handlingen skall anses som färdigställd. 

Efter vad jag kan utläsa, kommer Bohlin att få det svårt att hävda att HFDs prejudikat harmonierar med gällande Tryckfrihetsförordningen TF, fastställd av Riksdagen.

Det skall bli intressant att se hur Bohlin kommer att hantera denna delikata uppgift. Om det visar sig att HFD i sitt nya prejudikat skrivit om grundlag till sin motsats, utan att Riksdagen hörts, vad blir då konsekvensen för de justitieråd som utfört denna handling?   

Offentlighetsprincipen enligt OSEK vs HFDs Nya Prejudikat

Offentighets- och Sekretesskommitten (OSEK) skriver i sitt delbetänkande Offentlighetsprincipen 2001 först med direkt referens till gällande Tryckfrihetsförordning TF:

• Som redovisats ovan anges i 2 kap. 3 § TF att en handling är allmän om den förvaras hos myndigheten och är att anse som upprättad där.
• Genom ordet ”upprättad” har man i förevarande sammanhang velat markera, att handlingarna skall bli allmänna och därmed i princip tillgängliga för envar först då de föreligger i sitt definitiva skick. 
• Enligt 2 kap. 7 § första stycket anses en handling vara upprättad, när den har expedierats. 
• En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende till vilken den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten. 
• Om handlingen inte hänför sig till något visst ärende, anses den upprättad när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. 

Därefter framför OSEK som sin ståndpunkt:

• När det gäller det sistnämnda (färdigställts) torde det vara tillräckligt att handlingen sanktionerats av därtill behörig befattningshavare eller omhändertagits för förvaring (Bohlin, a.a. s. 155). 
• Av praxis kan bl.a. utläsas att det helt avgörande för om ett brev utgör en allmän handling är inte dess yttre form utan dess innehåll (Bohlin, Allmänna handlingar, s. 125 f.). 

Intressant är här uttrycket sanktionerats av därtill behörig befattningshavare. Är tanken här att hos myndigheten finns behörig befattningshavare (rektor?) med rätt att avgöra vilka handlingar som är  färdigställda eller icke färdigställda genom sanktionering, dvs utrustad med en stämpel märkt ICKE FÄRDIGSTÄLLD, som kan användas för att göra en handling otillgänglig för granskning?

Kanske är det tanken, men den balanseras i så fall av alternativet eller omhändertagits för förvaring. Men är inte detta alternativ överflödigt? Om inte handlingen omhändertagits för förvaring hur skulle den kunna vara möjlig att granska som allmän handling? 

Vidare av intresse är att OSEK anser att handlingens innehåll kan påverka möjligheten till granskning. Detta går hand i hand med sanktionering, där för myndigheten besvärande innehåll kan undanhållas granskning. Men detta skulle ju strida mot syftet med TF. 

Högsta Förvaltningsdomstolen HFD verkar dock ha inspirerats av sanktioneringsvarianten i sina domar 5339-13 och  5340-13 (se tidigare poster):

• För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling, krävs att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

Dock finns inget direkt stöd i TF för att färdigställande skulle kräva vare sig sanktionering av därtill behörig befattningshavare eller att någon åtgärd vidtas.  Det enda som finns i TF är på annat sätt färdigställd.  Vad menas här med på annat sätt? Är det lika med någon åtgärd vidtas? På vilket sätt kan en handling färdigställas? På många olika sätt naturligtvis. Det enda som väl kan sägas bestämt är att om en handling avses att omarbetas eller vidare bearbetas, så är den inte färdigställd. En handling som inte skall vidare bearbetas skulle då vara färdigställd, vilket ju är den språkliga meningen av färdigställd.

OSEK inleder 2.3 Motstående intressen med truismen: 

• Handlingsoffentligheten kan inte gälla utan undantag.

Nej såklart, men vad som utgör undantag avgör ju Offentlighetprincipens värde för medborgaren.

HFDs domar skapar ett prejudikat som allvarligt utholkar gällande TF, vilket innebär att ny grundlag skrivits. Vad HFD gjort är att stärka myndigheten på bekostnad av medborgaren. Frågan är bara om Riksdagen, som uttryck för folkets vilja, tycker detta är rätt? 

Vad säger t ex Alf Bohlin som Sveriges främste expert på Offentlighetsprincipen? Jag har skrivit och frågat och inväntar svar. Alf har svarat och säger sig avse att studera HFDs domar under våren. Skall bli intressant att resultatet av denna studie.

PS1 De västentliga motstående intressena äro:

1. Medborgares rätt till insyn.
2. Myndighets rätt att skydda sig från insyn.

Syftet med TF är att värna 1 under bivillkoret att 2 respekteras på rimligt vis. Vad HDF har gjort är att vända på detta och sätta 2 främst, vilket går emot syftet med TF.

PS2 HFD skriver i sina domar att handlingarna (epost i mitt fall) lästs av HFD genom att översiktligt referera innehållet såsom varande helt oförargligt. Det är intressant att ställa detta i relation till OSEKs ståndpunkt att Av det helt avgörande för om ett brev utgör en allmän handling är inte dess yttre form utan dess innehåll (Bohlin, Allmänna handlingar, s. 125 f.).  HFD har alltså läst eposten och kommit till slutsatsen att innehållet är av den karaktären att det inte är allmän handling. Om nu innehållet hade varit oförargligt trivialt i enlighet med HFDs referat, så är det svårt att förstå varför det inte skulle vara allmän handling. HFDs domar visar sålunda att eposten, som HFD läst och bedömt, den inte tål ljuset av granskning som allmän handling.

PS3 På min förfrågan meddelar HFD att HFD 131016 lånade in handlingarna från KTH förvarade i röda plastmappar. Att plastmapparna var röda är en intressant uppgift som kan beskriva innehållet.

PS4 Notera att i Regeringens Proposition 1975/76: 160, sid 143, uttrycker Föredraganden:

1. (TF) Det skall inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad.
2. (TF) Lagtexten bör inte använda formuleringen att en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.

Vi ser att OSEKs resonemang om att handlingen sanktionerats av därtill behörig befattningshavare står i direkt motsats vad som uttrycktes i TF 1975/76 och fortfarande torde gälla. Vi kan alltså följa en strid mellan olika meningar för eller emot myndighetens hegemoni.

Academic Rights Watch om Offentlighetsprincipen och KTH-gate3

Academic Rights Watch (ARW) har engagerat sig i min strävan att inte bli tystad av KTH med följande redovisning av mitt fall KTH-gate3 i sin Årsberättelse 2013:

Först några mycket viktiga allmänna synpunkter:

• Den akademiska friheten är central i det demokratiska samhället. Utan akademisk frihet stagnerar demokratin.
• Samtidigt är den akademiska friheten i Sverige idag utsatt för en påtaglig utmaning. Det största hotet kommer från New Public Management, en ideologi enligt vilken offentlig verksamhet ska styras som om den vore privat. Inom privat näringsverksamhet är yttrandefriheten begränsad och linjestyrning snarare än kollegialt styre dominerar. Den allmänna misstro mot professioner som genomsyrar NPM leder till ett behov att flytta kontrollen av akademisk verksamhet högre upp i beslutshierarkin. Ideologin står i direkt motsatsställning till den frihet, kollegialitet och öppenhet som är akademins livsluft. Trots detta styrs nu stora delar av det svenska högskoleväsendet i enlighet med NPM-principer.
• Ett beslut i Kammarrätten i Göteborg gav en anställd vid Lunds universitet rätt att ta del av ledningens interna e-post. (Tyvärr gjorde Kammarrätten i Stockholm senare den motsatta bedömningen i ett ärende som rörde intern e-post på KTH, ett beslut som sedan bekräftades av Högsta förvaltningsdomstolen. Mer om det nedan.)
• Vi ska nu titta på ett fenomen som kan ses som ytterligare en bricka i det spel som förvandlar högskolan till en linjestyrd organisation där kritiska intellektuella inte längre har någon plats. 
• Också offentlighetsprincipen förefaller hotad. I juni rapporterade vi om en dom i kammarrätten i Göteborg som gav en anställd vid Lunds universitet rätt att ta del av e-post där hennes namn nämndes. Detta trots att universitetet vägrat lämna ut de begärda handlingarna. 

Sedan mitt ärende som beskrivs på följande sätt:

• I augusti kunde vi emellertid berätta om en dom i kammarrätten i Stockholm, som i ett identiskt ärende kommit till en helt annan slutsats. 
• Bakgrunden till detta ärende är att en internationellt ledande professor vid KTH, som genom att kritisera de matematiska modellerna bakom teorin om global uppvärmning och ifrågasätta konventionell matematikundervisning kommit i konflikt med ledningen, misstänkte att denna medverkat till att hans framträdande i TV-programmet Gomorron Sverige i sista minuten stoppades. I de loggar professorn fått ut från KTH återfinns i e-postkorrspondens mellan chefer på KTH rubriker som ”Gomorron Sverige” och ”Gomorron Sverige VIKTIGT”. 
• KTH vägrade lämna ut eposten och kammarrätten i Stockholm gav KTH rätt. Den berörde professorn överklagade ärendet till högsta förvaltningsdomstolen och det är med bestörtning vi i dagarna tagit del av beskedet att också denna instans avslagit professorns begäran. 
• Därmed kan en stor del av den interna korrespondensen inom offentlig sektor – all intern epost som inte tillhör ett diariefört ärende – behandlas som hemligstämplad. Det rör sig sannolikt om flera miljoner epostmeddelanden per år och kanske hälften av all epost som skickas internt. 
• Förutom att vi själva och anmälaren uppmärksammat ärendet på våra respektive webbplatser har detta kunnat ske i skymundan och utan någon som helst offentlig debatt i vanliga medier. 

Jag har en debattartikel om allt detta på gång i GöteborgsPosten/webb, en artikel som refuserats av SvD som varande för svår för SvDs läsare och av DN utan något angivet skäl alls. Nu får vi se om GP vågar stå fast vid sitt löfte att publicera:

Debatt (GP)	Jan 17 (3 days ago)
to me

Hej,

Vi har väldigt mycket material i pipeline, men kan erbjuda publicering på vår webb med tydlig hänvisning i papperet. Funkar det?

Vänliga hälsningar

		Bengt Bendix Redaktör Debatt

PS1 Jo, artikeln kommer att publiceras i denna vecka.
PS2 Publiceras söndagen 26 januari. Watch out.

Öppna Göteborg och Offentlighetsprincipen

Jag har nu anmält mig som medlem i Öppna Göteborg genom att ha betalat medlemsavgiften på 200 kr och sagt mig vara intresserad av att delta i någon arbetsgrupp om Offentlighetsprincipen.

Kammarrätten i Göteborg Måste Snällt Följa Stockholm

Nedan finns svar från Kammarrätten i Göteborg på mitt brev med anmodan att granska Högsta  Förvaltningsdomstolens domar 5339-13 och 5340-1, som går emot dom 212-13 i Kammarrätten i Göteborg och istället som prejudikat fastställer domarna i Kammarrätten i Stockholm i mål 3141-13 och 3160-13. Svaret lyder:

• Kammarrätten i Göteborg har tagit emot nedanstående e-post från dig. Eftersom din e-post rör inte något pågående mål vid kammarrätten, och den åtgärd som anmodas inte ligger inom ramen för kammarrättens uppgifter, föranleder din skrivelse inte någon ytterligare åtgärd från kammarrättens sida.

Vi läser att Kammarrätten i Göteborg inte kan ha någon åsikt om prejudikatet skapat av Högsta Förvaltningsdomstolen HFD, vilket alltså är att betrakta som ny lag att följa men inte ifrågasätta. Vid direkt samtal med Mikael Ocklind vid Kammarrätten i Göteborg, undertecknare av dom 212-13 som nu  meddelats vara felaktig av HFD, framgår detta mycket klart: Kammarrätten kan inte uttrycka någon enda tanke angående HFDs argumentation och ställa den i relation till sin egen, utan har bara att gapa och ta emot och svälja. Även om domen av HFD vore grundlagstridig, så skulle inte Kammarrätten i Göteborg inte kunna säga något alls. Ja, det är väl så vårt demokratiska rättssystem är konstruerat. 

Hej,

Kammarrätten i Göteborg har tagit emot nedanstående e-post från dig. Eftersom din e-post rör inte något pågående mål vid kammarrätten, och den åtgärd som anmodas inte ligger inom ramen för kammarrättens uppgifter, föranleder din skrivelse inte någon ytterligare åtgärd från kammarrättens sida.

Med vänlig hälsning

Frida Andréasson
Administrativ fiskal, Administrativa avdelningen, Kammarrätten i Göteborg

031-732 75 69 • frida.andreasson@dom.se • Postadress: Box 1531, 401 50 Göteborg • Besöksadress: Stora Nygatan 21 • Fax: 031-732 76 00 •www.kammarratten.goteborg.se

Från: Claes Johnson [mailto:claesjohnson@gmail.com]
Skickat: den 1 januari 2014 19:33
Till: Registrator Kammarrätten i Göteborg - KGG
Ämne: Ändring av grundlag dom 212-13

Till Kammarrätten i Göteborg

Jag vill göra Kammarrätten i Göteborg uppmärksam på det faktum att Högsta Förvaltningsdomstolen i domarna 5339-13 och 5340-13 gått emot Kammarrättens i Göteborg dom 212-13.

Med anledning av dessa domar har jag skrivit följande brev till Justitieminister Beatrice Ask:

Till Justitieminister
Beatrice Ask

Jag vill göra Dig som Justitieminister uppmärksam på domarna 5339-13 och 5340-13 nyligen avgivna av Högsta Förvaltningsdomstolen. I dessa domar skriver Högsta Förvaltningsdomstolen ny grundlag genom att ändra i Tryckfrihetsförordningen på ett sätt som jag beskriver i detalj under följande länk:

http://claesjohnson.blogspot.se/2014/01/hogsta-forvaltningsdomstolen-skriver-ny.html

Eftersom det endast är Riksdagen som kan skriva ny grundlag, anmodar jag Justitieministern att noggrant granska dessa domar i ljuset av den analys som jag givit under nämnda länk, och avgöra om Högsta Förvaltningsdomstolen skrivit ny grundlag utan att därtill ha rätt, samt tillkännage resultatet av granskningen. 

Högaktningsfullt

Claes Johnson
prof i tillämpad matematik KTH

Jag anmodar även Kammarrätten i Göteborg att granska domarna och tillkännage resultatet av granskningen.

Hälsningar

Claes Johnson 

Truismen som Myndighetens Vapen mot Medborgaren

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) stödjer med sina domar 5339-13 och 5340-1  Kammarrrätten i Stockholm, som stödjer KTHs avslag av min begäran att ta del av viss e-post ärenderubricerad som SVT/GomorronSverige och MST/BodyandSoul med direkt anknytning till min person och verk, där KTHs avslag motiveras på följande sätt: 

• (A): De interna e-post meddelanden som efterfrågas är vare sig inkomna, expedierade eller på annat sätt upprättade, varför de inte är att betrakta som (upprättade och därmed) allmänna handlingar i den mening som avses i Tryckfrihetsförordningen.

Här har jag i parentes lagt till det led i argumenteringen under "varför" som är utelämnat. KTH motiverar alltså sitt avslag med argumentet:

• De interna e-post meddelanden som efterfrågas är inte på något sätt upprättade, varför de inte är att betrakta som upprättade.

Men detta är ju en innehållslös meningslös truism eller självklarhet: En handling som inte på något sätt är upprättad, är naturligtvis inte upprättad.

Notera att det KTH i princip korrekt med stöd av Tryckfrihetsförordningen skulle kunna ha hävdat, men inte gjorde, är:

• (B): De interna e-post meddelanden som efterfrågas är vare sig inkomna, expedierade eller på annat sätt färdigställda, varför de inte är att betrakta som upprättade och därmed allmänna handlingar i den mening som avses i Tryckfrihetsförordningen.

med "färdigställda" istället för "upprättade". Här har (B) en reell mening eftersom en allmän handling definieras som en handling som är antingen inkommen, expedierad eller färdigställd. Däremot är (A) en tom truism utan juridisk mening.  

Men KTH använde inte argumentet (B), utan den tomma truismen (A) och får därvid stöd av först Kammarrätten i Stockholm och sedan HFD.

HFD utvecklar sedan truismen vidare i sin huvudmotivering till sina domar:

• (C): För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling, skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

För att förstå att (C) också är en tom truism eller självklarhet, låt oss anta motsatsen, dvs låt oss betrakta ett fall där det inte finns någon åtgärd vidtagen som visar att en viss handling är färdigställd. Jag upprepar, vi betraktar ett fall där det inte finns någon åtgärd vidtagen överhuvudtaget som indikerar att handlingen är färdigställd. INTE NÅGON! Skulle det då vara rimligt att säga att handlingen är färdigställd? Svaret måste bli: Nej! Om det inte finns någon åtgärd alls vidtagen som visar att handlingen är färdigställd, så kanske den inte är det. Och där har vi truismen eller den självklara sanningen i C. Om motsatsen till C inte kan vara sann, så är C omöjlig att motsäga och alltså sann per definition. Men då är C en truism och en truism kan inte vara en lagregel.

Varför kan/bör då inte en truism vara en lagregel? Jo, därför att en lagregel kan misstolkas, varav följer att (onödiga) självklara sanningar (truismer) inte skall upphöjas till lagregler. Om så görs, är syftet förmodligen att öppna för misstolkning. Det var därför HFD införde C som ny lagregel i TF. Och det är finurligt uträknat: vem kan motsäga en truism? 

Juridiken med säte i Stockholm har alltså utvecklat truismen som juridiskt trick att begränsa medborgares rätt till insyn i myndigheters verksamhet, medan Kammarrätten i Göteborg (som i dom 212-13 dömt motsatt till Kammarrätten i Stockholm) inte använder detta knep. När jag talar med Kammarrätten i Göteborg, så förstår jag att det är Stockholm som bestämmer, och om Stockholm använder truismen som juridik så är det så, och provinsen har bara att rätta sig.

Frågan är hur många i vårt land som har förmågan att begripa vilket taskspel det är att upphöja truismen till juridisk sanning och sedan vrida den mot medborgaren. När inte ens HFD förstår detta, hur skall då någon av oss kunna göra det? Eller finns det möjligen någon enda professor i rättsvetenskap som är klurig nog att begripa? Vi får se.

Svårigheten är att förstå hur något som är sant per definition inte kan instiftas som lag, ens av Riksdagen. Ett exempel skulle kunna vara att till svensk grundlag lägga en lagregel som säger att 1+1 =2. Varför är då detta inte föreskrivet i lag? När det ju är sant.

Ny Offentlighetsprincip enligt Högsta Förvaltningsdomstolen

                                   En nöjd (och lättad) HFD efter att ha skrivit Ny Grundlag.

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i sina domar 5339-13 och 5340-1 (enligt tidigare poster)

som prejudikat formulerat följande tillägg till Offentlighetsprincipen enligt Tryckfrihetsförordningen (TF) uttryckt i Regeringens Proposition 175/76 160:

1. För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling, skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

Denna nya lagregel ger Myndigheten den exklusiva rätten att själv avgöra att en handling är färdigställd och således tillgänglig för granskning som allmän handling, eller att handlingen inte är färdigställd och således inte tillgänglig för granskning.  Myndigheten kan härvid själv välja innebörden av "någon åtgärd" och sedan välja att vidta denna åtgärd "som visar att handlingen är färdigställd", eller inte vidta denna åtgärd varvid handlingen görs otillgänglig för granskning. En mycket rationell ordning, och rationalitet är väl om något vad som karakteriserar svensk myndighetsutövning. Exempel på tillämpning av den nya lagregeln ges här.

Med den nya lagregeln 1. enligt HFD blir övriga lagregler i TF (18 paragrafer i kap 2) överflödiga, som tex följande enligt paragraf 9: 

• Utkast och koncept (t.ex. till en myndighets beslut) är inte allmänna handlingar.  

HFD har alltså med sitt nya prejudikat åstadkommit en avsevärd rationalisering av svensk grundlag genom att uttrycka Offentlighetsprincipen i en enda generalklausul 1. som ger Myndigheten rätten att själv avgöra vad som kan granskas offentligt, eller inte granskas, i form av allmän handling. Att 1. dessutom är en truism (självklar sanning), gör Offentlighetsprincipen i sin nya slimmade version i form av 1. till en tom gest, se PS9 nedan.

Notera speciellt tempus presens i generalklausulen 1. med "vidtas" istället för det kanske mer naturliga "vidtagits". En handling har alltså inte en gång för alla blivit färdigställd genom att en viss åtgärd, som myndigheten själva kunnat välja, "vidtagits"; för att en handling skall "vara färdigställd" verkar det istället krävas att åtgärden hela tiden "vidtas" för att så att säga upprätthålla att handlingen fortsätter att "vara färdigställd".  Detta är väl kanske inte så rationellt, men rationalitet kan ju inte vara det enda som räknas i en modern rättsstat som Sverige.

PS1 Om någon tror att denna post är ett aprilskämt, så är det fel. Verkligheten är roligare än dikten.

PS2 JK, statens dvs regeringens jurist, som på min uppmaning granskat domarna för att se om de bryter mot grundlagen, meddelar mig att JK inte funnit skäl att vidta någon åtgärd med anledning av vad jag anfört. Återigen ser vi hur begreppet "vidta någon åtgärd" kommer till användning. JK säger inte att domarna är konforma med svensk grundlag, utan bara att JK inte funnit skäl att "vidta någon åtgärd", som t ex att avsätta HFD, men det kanske inte ligger inom JKs befogenheter. Återstår att se vad Riksdagen säger genom Justitieministern, som också uppmanats att granska domarna för att avgöra om de bryter mot grundlag instiftad av Riksdagen.

PS3 (12 jan) Jag har nu skickat in en debattartikel till Brännpunkt SvD med ovanstående innehåll i sak. SvD tackar nej med motiveringen att artikeln är för svårläst, eller frågeställningen för svårbegriplig, för SvDs läsare. Har skickat in ny mer lättläst och lättbegriplig version som förhoppningsvis passar SvDs läsare bättre. Nähä, denna är också för svår säger debattredaktören, som kanske inte heller begripit vad det handlar om.

PS4 HFD gav i sina prejudicerande domar stöd till Kammarrätten i Stockholm, som i sin argumentering angav som exempel på "åtgärd vidtas som visar att handling är färdigställd" följande: "handlingen sätts in i en pärm". Argumenteringen, som gick ut på att visa att en viss handling inte var färdigställd, fullföljdes sedan med en sats av formen "det har inte framkommit att handlingen satts in i en pärm", dock utan att ange vilka undersökningar som gjorts för att fastställa detta. Det kunde alltså mycket väl ha varit så att "handlingen satts in i en pärm" men att frågan om så varit fallet inte ställts och således inget i den vägen "framkommit". Om trots allt domstolen skulle fråga myndigheten om "någon åtgärd vidta(git)s som visar att handlingen är färdigställd", så har alltså myndigheten genom det nya prejudikatet numer rätten att själv efter eget gottfinnande bestämma om detta är fallet, eller inte, och kan därför själv bestämma vilka handlingar som kan granskas offentligt. 

PS5 (13 jan) Den svenska Offentlighetsprincipen urholkas också av EU-lagstiftning, vilket Miljöpartiet/Peter Eriksson tycker är synd:

• Det här är ingen liten grej och jag är ganska säker på att Sverige inte blivit medlem i EU om regeringen inför folkomröstningen sagt att man tänkte försämra offentlighetsprincipen. Då var det en viktig sak för många, i dag verkar alldeles för få begripa vad som håller på att hända. Men Sverige kommer bli ett annorlunda land om den här lagförändringen går igenom, säger Peter Eriksson. 

Det kan vara så att HFDs nya grundlag är del av en anpassning av svensk lagstiftning till EU standard. Kanske är detta ofrånkomligt, men det är bara Riksdagen som får göra något sådant och då med öppna kort, så att det som håller på att hända kan begripas av fler än några få invigda.

PS6 Se också tidigare analys som visar att HFDs nya lagregel 1. inte är förenlig med existerande av Riksdagen instiftad grundlag.

PS7 Riksdagen beslutade 21 november 2013 om Ny sekretessregel för myndigheter vid internationellt samarbete (KU6):

• Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.
• Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.
• Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. 
• Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet (Peter Eriksson ordf), som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Jag har informerat Peter Eriksson (MP) om HFDs ny lagregel 1. och inväntar reaktion.

PS8 Peter Eriksson (MP) reserverade sig mot ovanstående beslut med orden:

• Den svenska offentlighetsprincipen är i ett internationellt perspektiv unik och måste värnas. 
• Den är en av vårt lands mest centrala grundläggande konstitutionella principer...
• Regeringen avviker med denna proposition från vad riksdagen har slagit fast. 
• Undantag från handlingsoffentligheten får bara göras om en myndighet, med stöd i lag, i varje enskilt fall kan konstatera att det föreligger en risk för skada. 
• Regeringens lagförslag innebär att svenska myndigheter inte längre behöver konstatera en konkret risk för att Sveriges förbindelser med en annan stat skadas. Det kan räcka med ett antagande om en framtida skada i det internationella samarbetet, vilket öppnar för en betydligt vidare tillämpning än dagens reglering. 
• Regeringens föreslagna bestämmelse innebär att Sverige de facto överlämnar beslutanderätten om vad som ska vara sekretessbelagt till andra stater. 
• Regeringen visar med bl.a. denna proposition att den ger upp och inte längre hävdar skyddet av de grundläggande svenska principerna i det internationella arbetet. 
• Skyddet för de principer som bär upp den fria åsiktsbildningen, såsom offentlighetsprincipen, meddelarskyddet och censurförbudet, får dock aldrig ges upp. 
• Riksdagen måste därför ge regeringen i uppdrag att i förhandlingsarbetet inom EU med särskilda insatser tydligt värna skyddet av offentlighetsprincipen och andra bärande delar av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 

Är det bara Peter Eriksson som värnar om vårt lands mest centrala grundläggande principer? I så fall skall jag rösta på honom i riksdagsvalet i höst.

PS9 Jag har i mitt möte med juridiken träffat på truismen som juridiskt argument. Den nya lagregeln 1. skulle kunna platsa i denna juridikens bakgård.  För att förstå att 1. är en truism som måste gälla per definition, låt oss anta motsatsen, dvs låt oss betrakta ett fall där det inte finns någon åtgärd vidtagen som visar att en viss handling är färdigställd. Jag upprepar, vi betraktar ett fall där det inte finns någon åtgärd vidtagen överhuvudtaget som indikerar att handlingen är färdigställd. INTE NÅGON! Skulle det då vara rimligt att säga att handlingen är färdigställd? Svaret måste bli: Nej! Om det inte finns någon åtgärd alls vidtagen som visar att handlingen är färdigställd, så kanske den inte är det. Och där har vi truismen eller den självklara sanningen i 1. Om motsatsen till 1. inte kan vara sann, så är 1. omöjlig att motsäga och alltså sann  per definition. Men då är 1. en truism och en truism kan inte vara en lagregel.

Varför kan/bör då inte en truism vara en lagregel? Jo, därför att en lagregel kan misstolkas, varav följer att (onödiga) självklara sanningar (truismer) inte skall upphöjas till lagregler. Om så görs, är syftet förmodligen att öppna för misstolkning. Det var därför HFD införde 1. som ny lagregel i TF. Och det är finurligt uträknat: vem kan motsäga en truism? Frågan är hur många i vårt land som har förmågan att begripa vilket taskspel detta är. Se vidare nästa post.

Rapport från Samtal med Högsta Förvaltningsdomstolen

Jag ringde idag upp Justitieråd Henrik Jermsten vid Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) för att ställa några frågor angående domarna 5339-13 och 5340-1 (enligt tidigare poster) som undertecknats av Jermsten tillsammans med 4 andra justitieråd. Här är en kort rapport från detta samtal:

Claes: Jag vill ställa ett par frågor angående HFDs senaste två domar angående Rätt att ta del av allmän handling, där mina överklaganden av Kammarrättens i Stockholm beslut att avslå min begäran att ta del av epost på KTH mellan befattningshavare på KTH angående min person och mitt verk, avslogs.

Henrik: Egentligen kan jag inget säga eftersom vi inom HFD fattar beslut kollegialt och jag inte kan uttala mig för kollegiet.

Claes: OK, jag vill i alla fall försöka att ställa två frågor och börjar med: Vad var skälet till att HFD gav prövningstillstånd i mitt fall.

Henrik: Det framgår av prövningstillståndet.

Claes: Nej det gör det inte. Där står bara att prövningstillstånd beviljats, men ingenting om varför.

Henrik: Jaså.

Claes: Var det för att ge ett prejudikat när Kammarrätterna i Stockholm och Göteborg dömt olika i liknande fall?

Henrik: HFD sysslar bara med att ge prejudikat.

Claes: Nästa fråga gäller HFDs huvudsakliga motivering som jag vill jämföra med vad som står i grundlagen. Låt mig börja med att läsa Regeringens Proposition  175/76 160: Där står på sid 143: "Lagtexten bör INTE använda formuleringen att en handling anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form".....(avbryts utan att ha läst färdigt)

Henrik: Du skall inte läsa lagen för mig! Dessutom var det bara något som Föredraganden framförde.

Claes: OK, ok, då läser jag istället HFDs huvudmotivering, som enligt min mening går emot vad Föredraganden explicit uttryckte: "För att en handling skall vara färdigställd skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd." Min fråga är vad som här menas med "någon åtgärd"?

Henrik: Jag förstår inte Din fråga.

Claes:  Min fråga är vad som menas med "någon åtgärd" i HFDs huvudmotivering?

Henrik: Det kan jag inte svara på. HFD skriver prejudikat som sedan får tolkas.

Claes: Hur skall då "någon åtgärd" tolkas? Kan det vara vad som helst?

Henrik: Det kan jag inte svara på.

Claes: Men kan man verkligen i det som motsvarar lagtext använda begreppet "någon åtgärd" utan att alls på något sätt ange vad innebörden är?

Henrik: Nej, det kan man nog inte.  Men nu har HFD gjort så och då är det så. Nu räcker det. Adjö.

Claes: Tack för samtalet.



PS Henrik Jermsten är Ordförande på HFD avdelning sedan 2012,  var rättssakkunnig och kansliråd i Justitiedepartementet 1996-1998, samt departementsråd och chef för Justitiedepartementets grundlagsenhet (L6) 1998-2006.

Den Nya Offentlighetsprincipen: Hantering av Reseräkningar

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i sina domar 5339-13 och 5340-1 (enligt tidigare poster) formulerat följande prejudikat :

• För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling, skall krävas att någon åtgärd vidta(git)s som visar att handlingen är färdigställd.

Ett exempel på tillämpning av denna nya grundlag i form av Ny Offentlighetsprincip är som följer:

Antag att någon vill ta reda på hur en Kommun har använt sina skattemedel, tex för att finansiera en viss studieresa till Sydeuropa för några av Kommunens befattningshavare, och därför som allmän handling begär att få ta del av reseräkningar. 

Om nu dessa reseräkningar inte skulle tåla att se dagens ljus, så skulle Kommunen med hänvisning till den Nya Offentlighetsprincipen, kunna hävda att reseräkningarna ännu inte blivit färdigställda, eftersom den åtgärd av Kommunen som skulle ha krävts för detta inte har vidtagits, och att reseräkningarna därför inte kan lämnas ut. Efter detta skulle Kommunen så kunna justera reseräkningarna så att de blir presentabla och därefter meddela att de nu färdigställts och sålunda kan lämnas ut på begäran. 

Med den Nya Offentlighetsprincipen skulle det således vara omöjligt för en Kommun att hantera skattemedel på ett enligt lagen icke korrekt sätt,  och det svenska rättssystemet skulle ha vunnit ännu en triumf som världens bästa.

Men vad säger Öppna Göteborg om den Nya Offentlighetsprincipen instiftad i Stockholm?  

  

Om Nya Bestämmelser Angående Allmänna Handlingars Offentlighet Prop 1975/76:160

Offentlighetsprincipen enligt Tryckfrihetsförordningen (TF) uttrycks i Regeringens Proposition  175/76 160:

• Enligt offentlighetsprincipen skall varje svensk medborgare liksom nu ha rätt att ta del av allmänna handlingar. 
• Begränsningar i denna rätt får göras bara om vissa särskilt viktiga skäl påkallar det, t. ex. hänsynen till rikets säkerhet eller enskildas personliga intressen. 
• I princip skall sådana begränsningar bara beslutas av riksdagen i en särskild lag. 
• Till främjande av ett fritt me­ningsutbyte och en allsidig upplys­ning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna hand­lingar.
• Rätten att laga del av allmänna handlingar får begränsas endast om del är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighets verksamhet för in­spektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller be­ivra brott, 5. det allmännas ekonomiska in­tresse, 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7. intresset att bevara djur- eller växtart.

I Propositionen sidan 143, uttrycker Föredraganden:

1. (TF) Det skall inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad.
2. (TF) Lagtexten bör inte använda formuleringen att en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) skriver i domar 5339-13 och 5340-13:

1. (HFD) För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143). 
2. (HFD) Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten, att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

2. (HFD) står i motsats till  2. (TF) och HFD skriver således ny grundlag, vilket egentligen endast Riksdagen kan göra, medan 1. i båda fallen är identiska. HFD inför således en begränsning med långtgående konsekvenser vad gäller rätten att ta del av allmänna handlingar, detta utan att vissa särskilt viktiga skäl påkallar det, t. ex. hänsynen till rikets säkerhet eller enskildas personliga intressen. Hur kommer Riksdagen, Justitieministern och JK att reagera på denna inskränkning av den svenska demokratien?

Notera att "någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd" uttrycker samma förhållande  som "genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form". Det kan därför inte råda någon tvekan om att HFD i sina domar har gått emot grundlagens "I princip skall sådana begränsningar bara beslutas av riksdagen i en särskild lag". 

Den nya grundlagen i form av 2. (HFD) ger myndigheten den nya rättigheten att själv efter eget val avgöra vilka handlingar som skall anses färdigställda och därmed vara tillgängliga för granskning. Detta innebär en väsentlig begränsning av rättigheten för svenska medborgare att ta del av handlingar förvarade hos myndighet, och ändrar därmed grunden för den svenska demokratin: Academic Rights Watch skriver att domen är ett svårt slag mot den svenska demokratin.

HFD har genom att ge prövningstillstånd valt att sätta detta nya prejudikat utgående från två liknande fall, där Kammarrätterna i Stockholm och Göteborg dömt olika. Vad har drivit HFD att skriva ny grundlag just nu? Om detta uppdagas, så kommer ju de 5 justitieråd som skrivit HFDs dom att sitta löst. Och att det inte skulle uppdagas är väl inte så vidare troligt?

PS1 Frågan är om HFDs dom är del av en planerad pågående omvandling av den traditionella kollegiala akademin baserad på vetenskaplig kompetens, till en linjeorganisation av näringslivsmodell där prefekten och inte längre professorn bestämmer vad som är sant och vad som skall göras? Att en sådan omvandling pågår vet jag av egen erfarenhet redovisad som bl a  KTH-gate, KTH-gate2 och KTH-gate3.

PS2 Notera att HFD i sina domar citerar 1. (TF), men mörkar  2.(TF) för att sedan i 2.(HDF) gå tvärtemot 2.(TF), under falsk förespegling att 2.(HDF) uttrycks i TF.

PS3 Läs rapport från samtal med HFD.

PS4 Att 2.(HFD) är ny lagtext framgår av följande paragraf i TF som inte skulle ha tjänat något syfte om TF redan hade innehållit 2.(HDF):

• Utkast och koncept (t.ex. till en myndighets beslut) och minnesanteckningar är inte allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering. 

Vem Skulle Bry Sig om Offentlighetsprincipen Avskaffades?

Regeringskansliet informerar svenska folket följande beträffande vår unika svenska Offentlighetsprincip:

• Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för vårt statsskick. I en av våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen, finns det bl.a. bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar.  
• En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där.
• Principen är att en handling som skapas hos en myndighet blir allmän när den har fått sin slutliga utformning. En handling anses upprättad när myndigheten expedierar (sänder iväg) den. En handling som inte expedieras är upprättad när det ärende den hör till är slutbehandlat hos myndigheten. Hör handlingen inte till något bestämt ärende, är den upprättad när den har justerats eller färdigställts på annat sätt. 
• För vissa typer av handlingar gäller andra regler om när de är upprättade. Till exempel är ett diarium, en journal eller en liknande handling, där man fortlöpande gör anteckningar, upprättad i och med att handlingen är färdig att användas. Domar och beslut med tillhörande protokoll är upprättade när domarna eller besluten avkunnats eller expedierats. Andra protokoll och liknande handlingar är i regel upprättade när myndigheten har justerat dem eller färdigställt dem på annat sätt. 
• Utkast och koncept (t.ex. till en myndighets beslut) och minnesanteckningar är inte allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering. 

Ingenstans finns stöd för den nya grundlag som nu skrivits av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i sina domar 5339-13 och 5340-1 (enligt tidigare poster) som formulerar följande prejudikat :

• För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

HFD har således skrivit ny grundlag som ger myndigheten den exklusiva rätten att avgöra vilka handlingar som är allmänna handlingar genom att vidgå eller icke vidgå att den åtgärd som krävs för att en handling skall anses vara färdigställd, som myndigheten själv kan välja, har utförts av myndigheten eller inte utförts.

Det HFD har gjort måste vara unikt i svensk rättshistoria.  HFD har skrivit ny grundlag, som gör Offentlighetsprincipen till ett skämt, medan Regeringsformen förskriver:

• För att en svensk grundlag skall ändras krävs att två likalydande beslut (vilande och slutligt) fattas av Riksdagen. Mellan de två besluten måste det dessutom ha hållits ett allmänt val.

Men frågan är om det finns några medborgare, politiker eller statsvetare som tycker att detta är grundlagsstridigt, eller åtminstone principiellt fel?   

Högsta Förvaltningsdomstolen Skriver Ny Grundlag

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i domar 5339-13 och 5340-13 avslagit min begäran att som allmän handling ta del av e-post mellan befattningshavare på KTH angående min person, rubricerade SVT/GomorronSverige samt MST/BodyandSoul, enligt tidigare poster.

Huvudfrågan är när en handling skall anses vara färdigställd och därmed upprättad och därmed allmän handling och därmed tillgänglig för granskning, vilket är själva kärnan i Offentlighetsprincipen.

I Kommentar till Tryckfrihetsförordningen (TF) (prop 1975/76 160, s 143) skriver föredraganden:

• Jag vill i sammanhanget påpeka att det självfallet inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad. 
• Jag anser av denna anledning att man inte i lagtexten bör använda den av OSK förordade formuleringen alt en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.

TF säger alltså mycket explicit:

• För att en handling skall anses vara färdigställd skall inte krävas något särskilt formellt förfarande.
• För att en handling skall anses vara upprättad skall inte krävas att den genom myndighetens beslut fått slutgiltig form. 

I sina domar skriver HFD:

• För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143). Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten, att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. 

  Om vi ställer HFD mot TF, så har vi alltså följande lagtexter:

1. För att en handling skall anses vara färdigställd skall inte krävas något särskilt formellt förfarande. (TF)
2. För att en handling skall vara upprättad skall inte krävas att den genom myndighetens beslut fått slutgiltig form.  (TF)
3. Det skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. (HFD)

Vi ser att 3. (HFD) är i direkt motsats till både 1. och 2. (TF). Härvid är "fått slutgiltig form" synonymt med "är färdigställd", "genom myndighetens beslut" motsvaras av "någon åtgärd vidtagits" och vidare kan  "upprättad"  i 2. anses innehålla även "färdigställd" i 3.

Notera att  föredraganden i prop 175/76 160, s 143 explicit avfärdar som olämplig lagtext det som 3. uttrycker. Föredraganden sätter alltså fingret på precis den springande punkten vad gäller Offentlighetsprincipen, för att den inte skall kunna sättas ur spel av myndighet eller domstol. 

Trots detta har alltså nu HFD skrivit ny grundlag genom att ändra lagtext i TF till sin motsats. Men kan HFD göra så? Det är ju Riksdagen som skriver grundlag. 

Vad kommer Riksdagen att säga när detta blir känt?

Vad innebär då den nya grundlagen? 

Jo, den ger högskolans Rektor en stämpel märkt FÄRDIGSTÄLLD att använda för att efter eget val stämpla vissa av högskolans handlingar för att därmed göra dem till tillgängliga för allmänheten som allmänna handlingar, varvid icke stämplade handlingar inte är allmänna handlingar och därför inte är tillgängliga.

Detta innebär att Rektor har den exklusiva rätten att avgöra vilka av högskolans handlingar som skall kunna granskas, av allmänheten inklusive akademin.

Som var ock en förstår innebär detta en avsevärd förenkling och rationalisering av högskolans styrning  och administration, med betydande vinster att räkna hem även inräknat priset för att Offentlighetsprincipen avskaffats.  Den enda haken är att det inte är Riksdagen som skrivit den nya grundlagen.

PS1 Det återstår nu att se om det finns några inom eller utom akademin, utöver Academic Rights Watch som bevakar mitt fall, som skulle anse att det vara anmärkningsvärt om Offentlighetsprincipen avskaffats, inte av Riksdagen, utan av HFD. Den nya grundlagen skriven av HFD berör inte bara min enkla person, vars öde väl inte är av vidare allmänt intresse, utan alla i Sverige som tror att det finns en Offentlighetsprincip avsedd att värna medborgarna mot myndigheters övergrepp och skapa garantier mot maktmissbruk.

PS2 HFD ställer i sin nya lagtext 3. andra stycket mot det första i TF 2 kap 7 §,  vilken i sin helhet lyder:

Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad,
1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing, 2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,
3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens utskott, kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande. Lag (2002:1049).

Vi läser att i TF i det andra stycket ger ett alternativ till huvudregeln i första stycket, som innebär att handlingar som diarium, dom och protokoll automatiskt anses vara upprättade utan hänvisning till huvudregeln. 

I sin lagtext 3. vänder HFD på denna logik och säger att en handling som inte faller under alternativregeln i andra stycket, dvs inte är diarium, dom eller protokoll, och därför inte är upprättad enligt alternativregeln, skall betraktas som icke upprättad såvitt inte myndigheten säger sig vidtagit åtgärd som visar att handlingen är färdigställd, tex stämplat handlingen som FÄRDIGSTÄLLD på samma sätt som en sekretessbelagd handling stämplas HEMLIG.

HFD placerar därmed en handling som inte faller under alternativregeln, utanför huvudregeln. Men detta är ju lagstridigt. Något som inte faller under alternativregeln måste falla under huvudregeln och inte utanför.

När man förstår vad HFD har gjort så måste man fråga sig hur mycket rättsröta det finns i vårt fina svenska system? Hur mycket Quick och Lambertz finns det egentligen?

PS3 Jag har skickat följande brev till Justitieminister Beatrice Ask, med likalydande brev till Justitiekanslern:

Till 
Justitieminister Beatrice Ask

Jag vill göra Dig som Justitieminister uppmärksam på domarna 5339-13 och 5340-13 nyligen avgivna av Högsta Förvaltningsdomstolen. I dessa domar skriver Högsta Förvaltningsdomstolen ny grundlag genom att ändra i Tryckfrihetsförordningen på ett sätt som jag beskriver i detalj under följande länk.

Eftersom det endast är Riksdagen som kan skriva ny grundlag, anmodar jag Justitieministern att noggrant granska dessa domar i ljuset av den analys som jag givit under nämnda länk, och avgöra om Högsta Förvaltningsdomstolen skrivit ny grundlag utan att därtill ha rätt, samt tillkännage resultatet av granskningen. 

Högaktningsfullt

Claes Johnson
prof i tillämpad matematik KTH

PS4 Notera nogsamt att HFD väljer att citera den först punkten i Kommentar till TF (prop 175/76 160, s 143) enligt ovan:

• Jag vill i sammanhanget påpeka att det självfallet inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad. 
• Jag anser av denna anledning att man inte i lagtexten bör använda den av OSK förordade formuleringen alt en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.

Men HFD väljer att mörka den andra punkten, eftersom det är precis den HFD väljer att gå emot. Vad har drivit de 5 justitieråd i HFD, som undertecknat domen, att så uppenbart trotsa grundlagen?

Högsta Förvaltningsdomstolens Dom: Ett Svårt Slag Mot Den Svenska Demokratin

Academic Rights Watch tog upp min överklagan till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) av Kammarrättens i Stockholm avslag på min begäran att ta del av e-post mellan makthavare på KTH om min person och mitt verk, i artikeln Mejlaffären på KTH: domen i Kammarrätten i Stockholm öppnar för skuggförvaltning, som avslutades med:

• Det vore ett svårt slag mot den svenska demokratin om domen i Stockholm står sig. 
• Men vi är tillräckligt luttrade för att inte ta någonting för givet när det gäller svenska rättsinstansers tillförlitlighet i ärenden där myndighetshierarkins bevarande står mot den enskilde individens rättigheter. 
• Vi kan inte utesluta att detta ärende hör just till den kategorin.

Nu har det hänt (se föregående post), det som inte skulle få hända, men som ändå hände och alltså är ett svårt slag mot den svenska demokratin: HFD har i sin dom stadfäst (utan möjlighet till överklagan) domen i Kammarrätten i Stockholm och därmed avgivit ett prejudikat som visar att Kammarrätten i Göteborg har dömt fel i ett parallellt fall och alltså har att ta rättelse.  

HFD har gjort detta genom att (helt sonika) ersätta Tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 7 §, första stycket:

• För att en handling ska anses vara färdigställd krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143).

med följande nya lagtext:

• Däremot krävs (för att en handling skall anses vara färdigställd) att någon åtgärd vidta(git)s som visar att handlingen är färdigställd.

Ja, nog är det ett svårt slag för den svenska demokratin när en lydelsen av en grundlag av HFD (helt sonika utan att höra Riksdagen) ersätts med sin negation. 

För att förstå vad HFD gjort, låt oss formulera motsvarande negationen till TF 1 kap  1 §:

• Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter.

som lyder:

• Däremot krävs för en svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att någon åtgärd vidta(git)s som visar att en svensk medborgares har rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter.

Detta vore också ett svårt slag mot den svenska demokratin, av samma natur som HFDs dom i mitt fall. När nu HFD öppnat möjligheten att skriva om TF, så varför stanna vid bara 2 kap 7 §? Det skulle säkert underlätta myndigheters arbete, som nog är svårt ändå även utan TF som extra pålaga?

Det vore väl mer rationellt att låta rektor bestämma vilka skrifter som en professor har rätt att utgiva,
som i mitt fall på KTH?

Eller låt oss formulera negationen till Yttrandfrihetsgrundlagens första punkt (kap 2 i Regeringsformen):

• Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

som skulle lyda

• Däremot krävs för att tillförsäkra yttrandefrihet gentemot det allmänna, att någon åtgärd vidta(git)s som visar att yttrandefrihet gentemot det allmänna är tillförsäkrad. 

Genom att dessutom ge det allmänna rätten att avgöra om någon (tillräcklig) åtgärd vidtagits, skulle på ett rationellt sätt det allmänna kunna bestämma vilka tankar, åsikter eller känslor som skulle kunna uttryckas, av någon av oss. Men vem bryr sig egentligen? 

Högsta Förvaltningsdomstolen Avskaffar Offentlighetsprincipen inom Högskolan (utan att fråga Riksdagen)

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD nedan) har nu i domar 5339-13 och 5340-13 avslagit min begäran att som allmän handling ta del av e-post mellan befattningshavare på KTH angående min person, rubricerade SVT/GomorronSverige samt MST/BodyandSoul.

HFDs argumentering utifrån TryckfrihetsFörordningen (TF) är densamma som användes av Kammarrätten i Stockholm i sitt avslag, och går därmed emot Kammarrätten i Göteborg.

HFDs prejudikat ger högskolan möjlighet att tillämpa offentlighetsprincipen helt efter eget godtycke. Högsta Förvaltningsdomstolen ger därmed sitt bidrag till den nya modell av linjestyrning hämtad från det privata näringslivet, som nu införs vid högskolan: Det är nu prefekten/rektor som bestämmer vad som är sant, och inte längre professorn. Det är nu prefekten/rektor som bestämmer om en handling skall lämnas ut som allmän handling, och inte TF.

HFD skapar detta prejudikat genom att, som vi skall se,  skriva om TF.

Huvudfrågan är när en handling skall anses vara färdigställd och därmed upprättad och därmed allmän handling och därmed tillgänglig för granskning, vilket är själva kärnan i offentlighetsprincipen.

HFD inleder sin argumentering med att citera TF:

• För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143). 

Så långt korrekt: För att en handling ska anses vara färdigställd krävs inte något särskilt formellt förfarande! 

Men direkt efter kommer HFDs huvudargument i form av följande tillägg, som inte finns i TF:  

• Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten (diarier, journaler och sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande är upprättade redan när de färdigställts för anteckning eller införing), att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. 

Högsta Förvaltningsdomstolen skriver alltså i sina domar:

1. För att en handling ska anses vara färdigställd krävs inte något särskilt formellt förfarande.  
2. Däremot(!) krävs att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. 

Härvid är 1. hämtad ur TF medan 2. är något HFD själv hittat på utan stöd i TF.

Av språkets logik följer att 1. (TF) och 2. (HFD) är direkt motstridiga, vilket understryks med ordet Däremot, och frågan är då om det är TF eller HFD som skall gälla?

Eftersom 2. står i direkt strid med lagtexten 1. (vilket markeras med Däremot) så kan inte 2. anses vara en tolkning av 1. som HFD skulle kunna göra i form av prejudikat. En tolkning av en lag kan inte direkt motsäga lagen. En tolkning kan inte inledas med Däremot.

Om nu 2. inte är en tolkning så måste 2. anses vara en ny lagtext som sätter tidigare lagtext 1. ur spel. Men 2. har inte den språkliga formen av lagtext eftersom begreppet "någon åtgärd" inte specificeras, och lagtexten därför kan användas efter godtycke. En lagtext kan t ex inte ha formen:

• För att X skall tilldömas skadestånd krävs att någon åtgärd vidtagits.

utan att "någon åtgärd" specificeras. 

För att fullfölja logiken grundad på sin nya lagtext 2. avslutar HFD med:

• Såvitt framgår har inte (heller i övrigt) någon sådan åtgärd vidtagits.

Här måste "såvitt framgår" syfta på någon form av hemlig (icke offentlig) information, som inte givits mig till del, från KTH med innebörden att inte "någon åtgärd vidtagits som visar att handlingen är färdigställd". 

HFDs dom ger KTH rätten att helt efter eget skön bestämma vilka handlingar som skall kunna granskas offentligt. Offentlighetsprincipen har därmed upphört att gälla vid KTH,  jämväl vid alla andra högskolor i landet. 

HFD uppnått detta genom att skriva om TF, för att rädda KTH från insyn i mitt speciella lilla fall, dock med den olyckliga konsekvensen att tankens och ordets frihet inskränkts för alla inom akademin. Det var inte detta jag ville uppnå med min överklagan till HFD.

Frågan är nu om "det finns någon" som reagerar på att offentlighetsprincipen, den heligaste av alla kor i den svenska hagen, har upphört att gälla? Academic Rights Watch har tidigare sagt:

• Det vore ett svårt slag för den svenska demokratin om domen i Stockholm står sig. Men vi är tillräckligt luttrade för att inte ta någonting för givet när det gäller svenska rättsinstansers tillförlitlighet i ärenden där myndighetshierarkins bevarande står mot den enskilde individens rättigheter. Vi kan inte utesluta att detta ärende hör just till den kategorin.

Här är några frågor som anmäler sig:

Fråga 1: TF är en grundlag och kan som sådan endast ändras av Riksdagen. Är det då möjligt för HFD att ändra TF?

Fråga 2:   HFD gav prövningstillstånd för mitt fall, något som bara görs om frågan är viktig och prejudikat måste sättas.  Det hade varit mycket enklare för HFD att inte ge prövningstillstånd, för vilket ingen motivering behövs, om HFD velat skydda KTH för insyn. Varför valde då HFD att ge prövningstillstånd och därmed tvingas att skriva om lagen för att skydda KTH?  Vill HFD sätta på pränt att offentlighetsprincipen nu har avskaffats? Men är det inte olämpligt att göra så utan att Riksdagen har hörts?

Eller var huvudskälet till att ge prövningstillstånd att avge prejudikat till stöd för Kammarrätten i Stockholm och emot Kammarrätten i Göteborg? Därför att HFD (i Stockholm) är nära kopplad till Kammarrätten i Stockholm? Och vad säger nu Kammarrätten i Göteborg? Skall den i fortsättningen följa TF eller HFD?

Fråga 3: För att bättre förstå vad HFD tagit sig till, låt oss titta på ett närliggande exempel TF, kap 2 paragraf 1:

• Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1976:954).

Vad HFD har gjort är att ersätta denna paragraf med följande:

• För att till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning varje svensk medborgare skall ha rätt att taga del av allmänna handlingar, krävs att någon åtgärd vidtagits som visar att en svensk medborgare har rätt att taga del av allmänna handlingar.

Har Lambertz blivit förflyttad till HFD? (PS Lambertz verkar vara flyttad till Lagrådet på 3 månader).

Fråga 4: TF anger explicit att utkast eller koncept avsedda för vidare bearbetning inte är att anse som färdigställd allmän handling, vilket ju ansluter sig till den språkliga meningen av "färdigställd" såsom "icke avsedd för vidare bearbetning" eller omvänt "icke färdigställd" såsom "avsedd för vidare bearbetning". Däremot ger TF inte en lista på alla möjliga fall av färdigställning, varför det inte går att avgöra att en handling inte är färdigställd genom att se att den inte finns med på en sådan lista. TF ger alltså en lista på handlingar som inte skall anses vara färdigställd allmän handling  (utkast och koncept), men TF ger ingen lista på handlingar som skall anses vara färdigställda, annat än i form av den språkliga negationen "handlingar som inte är avsedda för vidare bearbetning". Detta verkar HFD inte ha förstått. Lambertz igen?

Fråga 5: HFD framför följande truism avsedd som stöd för HFDs nya lagtext 2.:

• Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan enbart det förhållandet att ett e-postmeddelande skickats mellan tjänstemän inom en myndighet inte anses utgöra en sådan åtgärd som medför att handlingen är att anse som färdigställd i den mening som avses i 2 kap. 7 § första stycket TF.

HFD blandar härvid för det första ihop begreppet "färdigställd" med "upprättad" som avses i 2 kap. 7 § första stycket TF, som refereras till. För det andra är HFDs här framförda argument, att avskickande av e-post inte innebär färdigställande till allmän handling, ju en självklarhet (truism) som varken jag eller Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter; e-posten kan ju bestå av utkast eller koncept som inte utgör allmän handling genom det explicita undantag som TF anger. Enbart avsändande av ett utkast eller koncept gör det inte till allmän handling. Ingen ifrågasätter detta. Att HFD använder truismen som argumentationsteknik är uppseendeväckande. Kan det vara Lambertz ännu en gång?

Fråga 6: Hur skulle det då ha varit om HFD hade gjort tvärtom och tolkat lagen på samma sätt som Kammarrätten i Göteborg? Då skulle jag haft rätt att ta del av e-post mellan makthavare på KTH som  med min tidigare erfarenhet av censur och sabotage av mitt verk sanktionerad av KTH, måste ha handlat om hur min röst skulle tystas igen. Då skulle ordet tillåtits vara fritt, i enlighet med rikets grundlag, inte bara för mig på KTH utan för alla inom högskolan med tankar att uttrycka. Då hade HFD tolkat TF till fördel för medborgarnas och nackdel för myndigheten. Varför valde HFD att göra tvärtom? Och varför argumenterade HFD som Lambertz skulle ha gjort?

Fråga 7: Om e-posten är harmlös, varför vill då HFD hindra mig från att läsa den genom att ta till den extrema åtgärden att skriva om TF? Kan verkligen harmlös e-post vara så viktig?

Fråga 8: Notera att 2. i ljuset av 1. har formen:

• För att en handling ska anses vara färdigställd krävs att någon åtgärd vidta(git)s som visar att handlingen är färdigställd. 

För att en handling skall anses vara färdigställd krävs alltså att det finns "något" (dvs "någon ågärd") som visar att den är färdigställd. Återigen en truism: En handling kan väl inte anses vara färdigställd om det inte finns något överhuvudtaget som tyder på (visar) detta. Men en truism som sedan används för argumentera att en handling inte färdigställts eftersom den åtgärd (vars natur kan vara är känd eller okänd), som hade behövt vidtagas, inte har vidtagits "såvitt framgått".  

Här kan det alltså vara så att den kända åtgärden (tex insättning i en pärm som Kammarrätten i Stockholm anger som en möjlighet) faktiskt har vidtagits, men att detta "inte framgått" eftersom HFD inte frågat eftersom HFD inte måste göra sådant utredningsarbete. Eller så kan det handla om en icke specificerad åtgärd för vilken det "inte framgått" att den vidtagits, eftersom HFD av naturliga skäl helt enkelt inte kunnat fråga om den vidtagits eftersom den icke är specificerade, även om HFD så velat.

Som läsaren märker blir HFDs dom allt märkligare ju mer man studerar dess lagliga och språkliga form. Kanske så märklig att den övergår allt förstånd och därmed inte kan emotsägas?  Sådan argumentationsteknik är inte ovanlig inom ren matematik och teoretisk fysik, men inte får väl grundlagen vrängas med sådant trick?