Breakthrough: DigiMat Wins Vinnova Grant

My mathematics education reform program DigiMat together with Johan Jansson now takes a great leap forward by winning a 1.7 milj Skr grant from Vinnova:

• DigiMat - create motivation and learning through digital mathematics

A first version of DigiMat will be presented in the Fall 2019 in the form of a web course for Swedish mathematics teachers, and pupils. DigiMat offers a concrete realisation of the new national curriculum combining mathematics with programming. Our vision is to bring the joy and power of digital mathematics to young minds.  Stay tuned1 and tuned2 and recall this intro.

DigiMat = Ny Start för Matematik-IT

Matematik-IT gör nu en nystart under namnet DigiMat med den nya web-editorn p5.js för JavaScript lanserad av Processing som ersättning/komplement till den tidigare använda plattformen Codea.

DigiMat kommer att lanseras som en ny matematikutbildning för skolan/högskolan relaterad till FEniCS Project som open source plattform för automatiserad matematisk simulering.

DigiMat är en konkret realisering av den nya läroplanen för grundskolan med programmering som en  integrerad del av matematikämnet. DigiMat är det digitala samhällets matematikutbildning.

Huvudprincipen i DigiMat är att alla matematiska objekt konstrueras/beräknas genom exekvering av datorprogram. DigiMat är konstruktiv matematik med datorberäkning som motor.

DigiMat utvecklas av internationellt ledande forskare vid högskolan enligt de principer som driver den främsta forskningsfronten framåt (edX 1 och edX 2).  DigitMat ger en sammanhållen utbildning över alla stadier från förskola till högskola förankrad i en topp-position och ger därmed nytt innehåll och mening åt matematikämnet, i dagens digitala samhälle.

DigiMat erbjuder:

• begriplig, meningsfull och intresseväckande matematik för alla elever
• flexibel bredd och djup efter olika elevers förutsättningar     
• high tech för elever med speciellt intresse för matematik och naturvetenskap
• plattform för spelutveckling för hackers.

Skollagen: Vetenskaplig Grund: Vem Bestämmer?

Skollagen Kap 1.5 säger att

• Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I mina försök att reformera skolmatematiken har jag nu kommit till den punkt där jag vill pröva följande argument:

• Med vetenskaplig grund måste menas den vetenskap som dagens ledande forskare representerar.
• Skolans utbildning ska alltså vila på den vetenskapliga grund som dagens ledande forskare representerar.

Och ställa följande naturliga fråga:

• Innebär det att dagens ledande forskare skall ges direkt inflytande på skolans utbildning?    

Min erfarenhet hittills är att jag som (världs)ledande forskare inom tillämpad matematik och beräkningsmatematik inte har givits någon möjlighet till någon form av inflytande vad gäller skolmatematiken i Sverige. Trots min uttryckliga vilja därtill.

Kan detta vara i enlighet med Skollagens bestämmelse?  Om det inte är jag som ledande forskare som ges tolkningsföreträde vad gäller den vetenskapliga grund som skolans utbildning skall vila på, vem är det då som skall stå för denna tolkning? Är det icke-ledande forskare som skall stå för tolkningen? Vilka icke-ledande i så fall? Vilka som helst som är icke-ledande? 

Synpunkter emottages! Såklart, man kan hävda att mitt resonemang faller eftersom jag faktiskt inte är någon ledande forskare, men då kanske det i så fall måste visas?

Matte-IT = Konkret Realisering av Ny Läroplan med Programmering

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund skriver med anledning av Skolverkets nya läroplaner med programmering som del av matematikundervisningen att följas senast ht18 (se också SVT-inslaget):

• Många matematiklärare saknar helt kunskap i programmering. 
• Sju av tio känner sig osäkra. Man kanske aldrig läst ämnet eller så behöver gamla kunskaper fräschas upp. 
• Många känner sig också osäkra på hur de ska lära ut ämnet.
• Det är jättesvårt att lära ut något man inte kan själv. 
• Ska eleverna få en bra utbildning måste vi ha välutbildade lärare som känner sig bekväma med det de ska lära ut. Här behövs ett nationellt ansvar. 
• Om vissa lärare får en bra fortbildning och andra inte får det så blir det ett likvärdighetsproblem för eleverna.

Mats Hansson, undervisningsråd på Skolverket, säger något helt annat:

• Skolverket menar att det finns styrdokument för vad som gäller, och ser inget problem med att kommunerna utbildar i egen regi. Det visar ju att de tar ansvar. 
• Jag är mer orolig för de kommuner som inte tagit tag i det. De måste se över sitt eget ansvar.
• Regeringen vill skjuta till tio extra miljoner nästa år för utbildningsbehovet. Skolverket menar att de gjort tillräckligt, och att det slutliga ansvaret för lärarnas utbildning vilar på varje huvudman.
• Vi tror att webbkurserna och de lärosäten som startar kurser täcker upp det behov som finns.

Åsa har kontakt med verkligheten och ser problemen, medan Mats gömmer sig bakom sitt skrivbord och lämnar matematikläraren åt sitt öde med en omöjlig uppgift och bara smulor som vidareutbildning.

Matte-IT erbjuder en lösning i form av en ny syntes av matematik + programmering, som gör matematiklärarens uppgift möjlig och ger eleven en meningsfull matematikundervisning i dagens IT-värld. 

Matte-IT kommer snart att lanseras som komplett läromedel för både lärares och elevers självstudier och förkovran, allt för att uppfylla den nya läroplanen med råge. 

Om Du är intresserad av våra barns framtid, ta en titt och ge gärna feed-back!

Ny Webb-Sida för Matematik-IT

En ny webb-sida för Matematik-IT har öppnats:

• Matte-IT

Den nya sidan är under uppbyggnad med mål att göra presentationen mer tillgänglig för både elever och lärare, när nu Matematik-IT kommer att lanseras för en bredare publik. Budskapet finnes sammanfattat i denna  bild (Homo Sapiens Sapiens Faber Ludens)

Digitala Läromedel Kan Höja Skolresultat

DN tar idag upp studien Digital Tools in Education utgiven av SNS:

• Nationalekonomen Carla Haelermans sammanfattar lärdomar från den internationella forskningslitteraturen om digitala lärverktyg i skolan. 
• Hon har också genomfört åtta olika experiment på högstadieskolor i Nederländerna för att ta reda på hur de digitala verktygen påverkar elevernas skolresultat. 
• Hennes studier visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning. 
• Störst nytta av digitala lärverktyg har lågpresterande elever. 
• Resultaten visar att det särskilt är möjligheterna till individanpassning av uppgifter som gör de digitala verktygen effektiva.

Detta visar att reformprogrammet Matematik-IT har vind i seglen. Matematik-IT fyller den nya läroplanen, med programmering som del av matematikundervisningen, med konkret innehåll. Och visst: Matematik-IT erbjuder helt nya möjligheter för lågpresterande elever att bli högpresterande, och för högpresterande att nå hur långt som helst.

Lärarna Måste Få Lära Sig Programmera

Lärarnas Riksförbund säger det självklara när nu programmering skall ingå som del av matematikundervisningen:

• Lärarna i matematik måste få lära sig att programmera.
• Hur ska lärarna kunna undervisa i ett ämne de inte behärskar?
• För att satsningen på programmering i skolan ska lyckas måste lärarna först utbildas, enligt Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.
• Det är framför allt matematiklärarna som kommer att få krav på sig att undervisa i programmering. Det innebär ett helt nytt område för många och därför behövs det utbildning.
• När Lärarnas Riksförbund frågar matematiklärare i grundskolan hur de känner inför det nya innehållet svarar mer än åtta av tio lärare att de känner sig osäkra på hur de ska undervisa.
• Det visar sig att nästan sju av tio matematiklärare i högstadiet och fyra av tio lärare i gymnasieskolan inte har någon utbildning alls i programmering. 
• Ytterst få lärare i matematik har läst programmering inom sin lärarutbildning. 
• Några har läst det inom andra högskoleutbildningar, några har lärt sig det genom andra kurser, men även de som har läst och har kunnat programmera upplever att de har föråldrade kunskaper i ämnet samt att de saknar metodiken, det vill säga hur man lär ut ämnet.
• Det behövs därför en statligt finansierad akademisk utbildning för lärarna som ska undervisa i programmering. Lärarna måste få utbildning dels i ämnet programmering, dels i hur man undervisar i programmering. Denna utbildning ska självklart skötas av universitet och högskolor, precis som den ordinarie lärarutbildningen gör.

Det är här mitt program Matematik-IT kommer in. Läs och begrunda.

Programmering i Matematikämnet: Så Lite Som Möjligt?

Regeringen beslutade 090317 att med start ht17 programmering skall ingå som en del av matematikundervisningen i grundskola och gymnasium, se tidigare bloggpost.

För att detta skall bli verklighet fordras utveckling av nya läromedel och fortbildning av lärare.

För detta ändamål säger sig Skolverket vilja tillföra några moduler på Lärportalen i stil med de moduler som utformats för Matematiklyftet av bl a NCM i Göteborg.

Kommer detta att räcka? Det beror på målsättningen, som kan vara allt från (1) så lite som möjligt till (2) lite mera till (3) så mycket som vore befogat med tanke på Regeringens uppdrag.

Här kan vi förvänta oss stor uppslutning för (1) eftersom det finns starka krafter som vill behålla matematikundervisningen i sin traditionella form utan störande inslag av programmering. Med (1) förenklas ju uppgiften vad gäller nya läromedel och fortbildning avsevärt, då nästan inget behöver göras.

Eftersom ingen aktion har varit märkbar efter Regeringens beslut i mars och ht17 snart är här, så verkar det vara så att skolvärlden ställer in sig på (1). Men det var inte (1) Regeringen avsåg.

Jag har förslagit NCM att jag skulle kunna bidra med Matematik-IT som är i linje med (3). Vi får se om NCM tycker det vore bra eller om det är (1) som gäller även på NCM.

Vad gäller att sätta ett tak på nivå (1) för alla, som mycket väl kan bli verklighet, kan man säga att det inte vore i linje med Regeringens intentioner.  Nog borde det väl kunna få finnas alternativ i linje med (2) och (3) för de skolor/lärare som vill mer än (1)? Eller skulle det störa en princip om likformig skola?

PS Varken Svenska Matematikersamfundet eller Nationalkommitten för Matematik har uttryckt någon mening vad gäller Regeringens beslut om att förändra matematikundervisningen i skolan. Detta är i linje med tidigare hållning att inte befatta sig med skolmatematik, och i fall (1) behöver ju inte heller något sägas.

Regeringen Beslutar om Programmering i Matematikämnet

Regeringen har idag beslutat om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan:

• Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.
• Programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik.
• Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017.

Nu återstår att fylla detta med konkret innehåll. Om det skall bli något annat än bara en tom åtbörd, fordras massiv vidareutbildning av särskilt lärare i matematik. 

Mitt bidrag för detta ändamål finns i form av Matematik-IT. 

Det finns starka konservativa krafter inom matematikutbildning från grundskola till universitet, som inte vill medverka till att bredda matematikämnet med programmering.  

Det finns starka krafter inom datalogi att ta hand om programmeringen i skolan enligt en princip av "datalogiskt tänkande".

Matematikämnet står därmed inför det vägskäl som präglat hela mitt akademiska liv: 

1. Förnya/utvidga traditionell analytisk matematik med programmering = Matematik-IT.
2. Bevara traditionell matematikutbildning och låt inte programmering störa bilden.

Regeringen har bestämt att 1. skall gälla, medan akademin lutar åt 2.  Vad är bäst för Sveriges elever? Digital kompetens med eller utan matematik? Matematik med eller utan programmering? Kampen går vidare...

Ny Läroplan med Programmering på Regeringens Bord

SVT Nyheter i Gävleborg meddelar att den nya läroplanen med programmering som nytt studieämne nu ligger på Regeringens bord för beslut och att flera skolor i Gävle och Sandviken redan rivstartat och infört ämnet.

Snart måste övriga skolor följa efter. Mitt bidrag för att möta behovet av nya läromedel är Matematik-IT, färdigt att provas!

Vilka Kunskaper i Matematik Kommer att Behövas i Yrkeslivet?

Huvudargumentet för att öka den redan omfattande undervisningstiden i matematik i den obligatoriska grundskolan, vilket Riksdagen beslutat enligt föregående bloggpost, formuleras på följande sätt:

1. För de enskilda eleverna är det av stor vikt att de får de kunskaper i matematik de kommer att behöva i yrkeslivet eller för fortsatta studier. 
2. Att de har sådana kunskaper är viktigt även för samhället i stort.

Eleverna skall alltså bibringas de kunskaper i matematik de kommer att behöva i yrkeslivet. Men detta  är ju en synnerligen kryptisk närmast logiskt cirkulär formulering.  

Men vilka kan då dessa kunskaper vara? Ett sätt att närma sig denna fråga är att kartlägga vilken matematik som idag de facto används inom olika yrkesgrupper, lämpligen genom en bred enkätundersökning hos dagens yrkesverksamma. Har en sådan undersökning gjorts, och vad var i så fall resultatet?

Ännu Mer Undervisningstid i Matematik!

Riksdagen har sagt ja till Regeringens förslag att ytterligare utöka den totala undervisningstiden i matematik i grundskolan med 105 tim från 1020 tim till 1125 tim, detta efter att tiden ökades med 120 tim 2013. Den totala undervisningstiden i alla ämnen är 6785 tim vilket innebär att var sjätte skoldag, eller nästan en hel dag varje vecka, skall ägnas matematik under alla grundskolans 9 år. Lagrådsremissen bakom beslutet argumenterar på följande sätt :

1. Matematik är ett av tre ämnen som krävs för behörighet till samtliga nationella program i gymnasieskolan. 
2. Grundläggande kunskaper i matematik är också en förutsättning för att klara många högskoleutbildningar.
3. För de enskilda eleverna är det av stor vikt att de får de kunskaper i matematik de kommer att behöva i yrkeslivet eller för fortsatta studier. 
4. Att de har sådana kunskaper är viktigt även för samhället i stort.
5. Mycket tyder dock på att svenska elevers matematikkunskaper försämrats under 2000-talet.
6. Som redovisas i promemorian finns det internationell forskning som stöder sambandet mellan utökad undervisningstid och kunskapsresultat.
7. Någon förändring av kursplanen och kunskapskraven i matematik med anledning av utökningen av undervisningstiden är inte avsedd.

Logiken förefaller vara att om ytterligare tid ägnas åt en kursplan/undervisning med dokumenterat dåligt resultat, så kommer resultaten att förbättras. 

Vem kan ha hittat på ett så befängt förslag? Sverker Lundin ger i Who wants to be scientific , anyway? en förklaring: Matematik (eller vetenskap) har blivit modernitetens nya religion när den gamla nu har lagt sig att dö, en religion som ingen vuxen egentligen tror på och mycket få utövar, men en religion som det blivit klädsamt och politiskt korrekt att bekänna sig till i modernitetens tecken, men då bara i "interpassiv" form med försvarslösa skolelever som mottagare av predikan. 

I detta narrspel är finns det aldrig tillräckligt med ritualer för att uppvisa sin fasta tro, och timantalet i matematik kommer således att fortsätta att öka, medan resultaten fortsätter att sjunka och det bara  blir viktigare och viktigare både för de enskilda eleverna och samhället i stort att de kunskaper i matematik som behövs i skolan också lärs ut i skolan.

De nya 105 timmarna skall företrädesvis tillföras mellanstadiet, medan de 120 som tillfördes 2013 avsåg främst lågstadiet. Detta speglar en utbredd förställning att något fundamentalt har gått snett i den tidiga matematikundervisningen, oklart dock vad, och att om bara detta tidiga misstag, oklart vad, undviks eller snabbt rättas till genom extra timmar, så kommer allt att gå så mycket bättre. Men en ensidig jakt på att undvika det första misstaget, oklart vilket det är, kommer naturligtvis medföra att det inte blir mycket tid över till förkovran i senare årskurser, men det kanske inte gör så mycket...

Samtal med Kodcentrum om Matematik-IT

Jag har idag haft ett konstruktivt och mycket trevligt samtal med Jessica Berglund och Lisa Söderlund på Kodcentrum om eventuellt samarbete vad gäller att sprida programmeringens evangelium till svenska elever och svensk skola.

Kodcentrum har hittills satsat på Scratch som introduktion till programmering och verkar ha behov av att kunna leverera vidareutbildning,  och kanske Matematik-IT därvid kan vara ett alternativ. Vi får se om Kodcentrum vill utnyttja denna möjlighet under nästa läsår. Chansen finns...

Vad gäller programmeringsplattform har jag alltså använt Codea (programmering på iPad för iPad), men det finns många alternativ, tex Corona för PC/Mac som använder samma språk som Codea (Lua). Codea kostar några kronor, medan Corona är gratis.

Sen finns det ju många andra möjligheter som Xcode, Swift, Python, JavaScript, Perl....Till slut måste man välja något specifikt språk/plattform, om man vill säga/göra något konkret med någon mening... på samma sätt som med kärleken, som är ju evig och det bara är föremålen som växlar...

PS Det finns en inställning som verkar ha många företrädare, att möta Regeringens uppdrag till Skolverket att införa programmering i skolan, inte med att helt sonika följa uppdragets direktiv och göra så, utan istället ersätta konkret programmering med betydligt mindre konkreta slagord som "digital kompetens" och "datalogiskt tänkande". Tanken är alltså att gå runt den heta gröten och inte ta del av den och istället konsumera ev urvattnade derivat av den goda och stärkande gröten.

Inte att lära sig programmera (det behöver man inte eftersom det finns så många programmerare), utan istället lära sig att det finns något som kallas programmering. Inte att de facto få lära sig multiplikationstabellen och att använda den, utan istället få lära sig att det räcker att veta att den finns och att några kan den (den behövs ju egentligen inte eftersom det finns så många mini-räknare).

Tanken borde istället vara att om man äter programmeringsgröten och smälter den, så får man bättre förmåga att utveckla både "digital kompetens" och "datalogiskt tänkande", om det nu är huvudsaken, än om man bara går runt gröten.

Det är bättre att kunna multiplikationstabellen och kunna använda den, än att inte kunna den och inte veta att använda den, även om det finns miniräknare. Varför? Därför att människan är en tänkande varelse och tänkande bygger på förståelse.

Läroplan för Svenska enligt Matematisk Modell

Så här skulle läroplanen för svenska i grundskolan se ut om den skrevs på liknande sätt som läroplanen för matematik:

Svenska språket har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Det utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska svenska språket som sådant. Språklig verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala, tekniska och digitala utvecklingen. Kunskaper i svenska språket ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska språket ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om svenska språket och svenska språkets användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för svenska språket och tilltro till sin förmåga att använda svenska språket i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med språkliga mönster, former och samband.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och språkliga situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av svenska språkets uttrycksformer.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande språkliga begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda programmeringsspråk för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra språkliga resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med språkets uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om svenska språket i vardagliga och språkliga sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i svenska språket har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över språkets betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se språkens sammanhang och relevans.

Genom undervisningen i ämnet svenska språket ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av svenska språket samt värdera valda strategier och metoder, 
• använda och analysera språkliga begrepp och samband mellan begrepp, 
• välja och använda lämpliga språkliga metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 
• föra och följa språkliga resonemang, och använda svenska språkets uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och
använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla språkliga modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om språkliga begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av språkliga uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika språkliga uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, språkliga uttryck, bilder,  grafer, och andra språkliga uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven språkliga resonemang genom att framföra och bemöta språkliga argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.


Kanske detta kan ge visst perspektiv på läroplanen i matematik?

Skolverkets Förslag till Programmering i Skolan

Så har då Skolverket presterat ett utkast till ny läroplaner för grundskolan på Regerings uppdrag att

• förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen.

Skolverket säger inledningsvis:

• I vårt utkast föreslår vi att i grundskolan föra in programmering främst i kursplanerna i matematik och teknik.

Vad gäller kursplanen i matematik och programmering säger Skolverket:

• Eleverna skall genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda programmering och andra digitala verktyg teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
• Centralt innehåll i åk 1-3: Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas. 
• I åk 4-6: Talsystem som använts i några kulturer genom historien och i 
nutid, till exempel den babyloniska samt det binära talsystemet och dess användning i digital teknik. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Stegvisa instruktioner i form av algoritmer som kan användas vid programmering. Hur algoritmer kan skapas och programmering kan användas för att undersöka problemställningar. Begreppen sekvens, alternativ och repetition vid programmering.
•  I åk 7-9: Hur algoritmer kan skapas och programmering kan användas för att lösa matematiska problem. Begreppen sekvens, alternativ, repetition och abstraktion vid programmering.

Detta är synnerligen torftigt och intetsägande och innebär att programmering i matematikämnet

kan inskränkas till ett minimum, som kan var hur litet som helst allt efter lärarens inställning och kunskaper i programmering. Skolverket har uppenbarligen tagit fasta på uppdraget att införa programmering som "ett inslag" i undervisningen, där "ett inslag" gärna kan få vara hur litet som helst.

Detta speglar situationen vid högskolan, där matematik, fortfarande idag hur otroligt det än kan låta, i allt väsentligt lärs ut på samma sätt som för 50 år sedan långt före den digitala revolutionen dvs med ett ytterst marginellt inslag av programmering. 

Det är förståeligt att samma krafter som upprätthåller en föråldrad matematikutbildning vid högskolan, strävar att göra detsamma inom skolan med skolan som en spegling av högskolan.   

Med det är inte bra för eleverna och inte bra för Sverige att utbildningen i matematik är omodern och därför har kollapsat till trivialitet,  men det är inte heller en stabil situation:

Den dag då iPaden är elevens främsta arbetsredskap från åk1 inkl riktig programmering, kommer den traditionella matematikundervisningen inte längre kunna bedrivas, eftersom så mycket mer meningsfull matematik då kan läras ut och begripas och användas, till båtnad för elev och land.  

Och den dagen är nu nära enligt Matematik-IT.

Skolverket säger sig vilja ha in synpunkter på sitt förslag, och detta är mina.

Happy Easter PS: My apps are now starting to appear on App Store under the cover NewMath! Take a look and see what 10 year old students are capable of doing, with the right tools! 

Digitaliseringskommissionens Kraftlösa Slutrapport

Digitaliseringskommissionen lämnade igår sin slutrapport Digitaliseringens Transformerande Kraft med följande huvudbudskap:

1. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. 
2. För att individer ska kunna arbeta på en digitaliserad arbets-marknad som kontinuerligt kommer kräva nya kunskaper och förmågor ställs nya krav på utbildningssystemen och formerna för fortbildning och kompetensutveckling.
3. Digitaliseringens möjligheter att skapa ett hållbart samhälle behöver tas tillvara.
4. Sveriges har en stark position i internationella jämförelser av länders it-användning och digitalisering.
5. Det offentliga måste vara proaktivt för att förverkliga digitaliseringens möjligheter. 
6. Som ledare är det angeläget att vara medveten och ha kompetens om på vilka sätt den egna verksamheten kan digitaliseras eller kommer att påverkas av andras digitalisering.
7. Digitaliseringskommissionen anser att den transformerande kraft som digitaliseringen innebär för samhället gör att det finns ett behov av att staten genom ett kontinuerligt och långsiktigt statligt engagemang utvecklar mjuka former av styrning för att främja digitaliseringen i samhället. 
8. Livslångt lärande, utbildning, kompetensutveckling och omskolning blir allt viktigare för individer, företag och samhälle. Som samhälle behöver vi också kompetens om och hur digitaliseringen kan användas för verksamhets utveckling, värdeskapande och innovationer för att ge fortsatt välstånd och tillväxt. 
9. För att kunna dra nytta av hela kompetensen i samhället behöver könsbalansen inom it-området bli jämnare.
10. Regeringen bör säkerställa en kontinuitet i nationellt främjande stöd till digitalisering. 
11. Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att göra en kartläggning av digitaliseringsförsvårande lagstiftning. 
12. Regeringen bör tillsätta en utredning som ser över om arbetsrätten och konsumentlagstiftningen behöver anpassas till nyttjande- och delningsekonomin. 
13. Ett incitamentsprogram bör inrättas för att öka könsbalansen på högre it-utbildningar. Studerande med underrepresenterat kön, mindre än 15 procent, som påbörjar och fullgör högre it-utbildningar får sina studiemedel för sex terminer, motsvarande kandidatnivå, avskrivna efter erlagd examen längst till dess att en köns-balans på 30/70 uppnås. 
14. Regeringen bör i överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomföra ett digitalt kompetenslyft för ledare i kommunal verksamhet. 
15. Regeringen bör inrätta ett samverkansråd som utvecklar it-utbildningar på högskolenivå. 

Sammantaget en soppa av Guds nåde: Hållbarhet, könsbalans, ledarskap, samverkansråd, statlig styrning, utredning...

Men ingenting om skolans roll för att förbereda dagens elever för dagens IT-samhälle. Ingenting om den enastående resurs som skolan utgör för detta ändamål. Ingenting om Regeringens uppdrag till Skolverket att införa programmering i grundskolan.  Ingenting som kopplar till Matematik-IT. 

Bara omkväden att Sverige är bäst i världen.

Det enda konkreta som framförs är att kvinnor skall få gratis studiemedel för it-studier. Ett barockt förslag utan reson och legalitet.

Svd Debatt: Matten Sållar Bort

På SvD Debatt skriver idag Daniel Smirat, Anna Manell och Peter Larsson under rubriken ”Matten sållar bort barn till lågutbildade” (med inspiration från en ny avhandling):

• Mate­matik är ett ämne laddat med negativa associationer om att det är svårt och tråkigt, ofta kopplat till att ett misslyckande kan lura runt hörnet. 
• Skola och omgivning gör sitt till för att förstärka detta, och den matematikintensiva ingenjörsbanan beskrivs ofta som tuff och olämplig för den som inte är duktig i matte.
• Räkneexempel och problemformuleringar speglar ofta en snäv verklighet vilket får till följd att barn som inte känner igen sig i den verkligheten får svårare att lösa talen och visa vilken förståelse och kunskap de har. 
• Till detta ska läggas att undervisningsmetoden inte sällan görs onödigt torftig med mycket ensamräkning där sammanhang och verklighetskoppling saknas. 
• Kreativa diskussioner och aktiv problemlösning tillsammans lyser med sin frånvaro.

Detta har jag predikat i 20 år, och mitt svar idag är Matematik-IT = ett nytt kärnämne, som ersättning för nuvarande traditionella skolmatematik, vilken inte längre är meningsfull för någon.

Samma budskap framförde jag till Peter Larsson, samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer, vid ett ett möte 2009 (se här och här), och kanske tiden nu är mogen för Sveriges Ingenjörer att stödja Matematik-IT. Jag skall i alla fall försöka en gång till...

Vad Är Det Nya, med Matematik-IT?

Vi upplever den fysiska världen genom sinnesintryck som förmedlar

• position i rum och tid
• rörelse = förändring av position/tidsenhet
• acceleration=förändring av hastighet/tidsenhet
• kvantitet
• förändring av kvantitet i rum och tid.

Med hjälp av matematik kan vi styra vår tillvaro i denna fysiska värld och även förstå den, mer eller mindre. Till vår hjälp har vi sedan den mänskliga civilisationens vagga haft:

• någon form av klocka som mäter tid,
• någon form av måttband som mäter avstånd i rummet,
• talen 1,2,3,.. som mäter kvantitet.

Nu har vi datorn som gör dessa hjälpmedel oändligt mycket mer kraftfulla och användbara än under tiden före dataåldern, då nuvarande skolmatematik utformades till form och innehåll.

Vi står alltså nu inför ett fundamentalt paradigmskifte för skolmatematik vad gäller både mål, mening, form och innehåll.

Matematik-IT visar ett i konkret form hur skolmatematiken kan se ut i dataåldern och några av de oändligt många nya möjligheter till lärande och växande  förståelse som nu finns, för alla elever. Steget från traditionell skolmatematik är mycket långt.

Mattekommissionen och Digitaliseringskommissionen om Matematik-IT: Icke Det!

Jag har förgäves försökt få ordförande i Digitaliseringskommissionen Jan Gulliksen att under säg 10 min lyssna på mitt förslag till nytt kärnämne Matematik-IT. Men Jan säger att han inte kan avsätta denna tid, då kommissionen skall lämna sitt slutbetänkande i december. Digitaliseringskommisionen kommer alltså att ha noll att säga om skolans roll att ge det uppväxande släktet digital kompetens.  Här måste något ha gått allvarligt snett i kommissionens arbete, eller så har skolan sågats som en gång för alla dysfunktionell vad gäller IT?

En annan kommission med anknytning till Matematik-IT, är Matematikkommissionen ledd av Peter Gudmundson, den rektor på KTH som sågade mitt försök att introducera Matematik-IT på KTH, som också gått in i väggen:

• Det blev inte mycket verkstad, säger Peter Gudmundsson.
• Mattekommissionen har legat vilande de senaste två åren, säger Samuel Skwarski, presstalesperson på Microsoft.
• Hans förklaring är att initiativet togs av bolagets förra vd, och att man nu har andra prioriteringar.
• Vi satsar i stället på ”kodning” och ”det digitala klassrummet”. Kodning är mer kreativt, säger han.

Industrin vill alltså ha "kodning" i det "digitala klassrummet" dvs Matematik-IT istället för traditionell matematik. Men det tänker inte Peter Gudmundson leverera, inte i skolan eller på KTH. Bättre då att lägga ner Mattekommissionen!

PS Det kandidatprogram i Simuleringsteknik som skulle varit KTHs möte med Matematik-IT stoppades av PG och startades istället på gammal skåpmat, och lades förstås ner efter några år av misslyckanden och uppgivna teknologer. En annan framgångsrik nedläggning av rektor PG.

DI: Svenska Barn Halkar Efter. Lösning: Matematik-IT

DI meddelar i artikeln Svenska Barn Halkar Efter:

• Skolverket har fått i uppdrag att utarbeta nationella it-strategier. Resultatet ska presenteras för regeringen under 2016. 
• Det är på tiden om vi ska komma ifatt de tolv EU-länder som redan har programmering inskrivet i läroplanen. Estland startade redan 2012. 
• I Storbritannien undervisas barnen från årskurs 3 i 3D-visualisering och CAD-teknik och i årskurs 7 ska man kunna minst två språk. Observera att då talar vi om programmeringsspråk. 
• I Finland finns programmering på schemat från och med i januari 2016.
• En bred teknikkunskap är avgörande om Sverige ska behålla sin konkurrenskraft som nation och för att vi ska fatta rätt samhälleliga beslut. Det är en demokratifråga och blir allt viktigare oavsett yrkesval. 
• Låt oss hoppas att Skolverkets nya it-strategi ger oss mer än ett rejält kunskapslyft som tar oss i kapp övriga nationer. 
• Den måste vara modig och låta tekniken ta lika stor plats som den har tagit i livet utanför skolan. Och snabbt, för resten av världen springer fort nu.

Det är mot denna bakgrund som jag utarbetat ett förslag till nytt kärnämne Matematik-IT, som jag nu testar vid Lugnets grundskola i Hammarby Sjöstad.

Jag har begärt att inför Skolverket presentera mitt förslag.

Se även Ny Teknik 29/10: Programmering in på schemat i ny skolstrategi.