Peter Fredriksson "Har Inte Möjlighet" till Möte

Så här svarar Skolverkets Upplysningstjänst på min önskan om möte med Skolverkets GeneralDirektör Peter Fredriksson om skolmatematikens kris framställd i 2 Öppna Brev (tidigare poster):

Hej!

Tack för din fråga om möte med Peter Fredriksson.

Jag har fått i uppdrag att svara för Peters räkning. Han har läst ditt mejl, men har inte möjlighet att ha ett möte med dig.

Med vänlig hälsning
Elin Tornebjer-Jägervall
Skolverkets upplysningstjänst

Här är mitt svar: 

Till Peter Fredriksson

Det kan inte vara möjligt att Du som Generaldirektör för Skolverket “inte har möjlighet” att vid ett direkt möte lyssna på vad jag har att säga om orsaken till skolmatematikens kris,
och hur krisen kan lösas genom att följa upp den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet med fortbildning av lärare. Jag är den matematikprofessor i Sverige som
visat i särklass störst engagemang i ord och handling vad gäller reform av matematikundervisning i datorns tidevarv. Det är inte möjligt att Du “inte har möjlighet” att möta mig.

Jag kommer nu att skriva en serie debattartiklar som tar upp detta ämne och då specifikt Skolverkets roll vad gäller att permanenta krisen genom att direkt motarbeta möjlig fortbildning för att ge mening och innehåll åt den nya kursplanen. Här kan Du läsa en debattartikel i Ny Teknik från 2009 som säger vad jag säger idag och nu med ännu större emfas.

Jag ber Dig enträget tänka efter om, när det kommer till kritan, Du skulle kunna “ha möjlighet" till möte med mig om skolmatematikens kris och möjliga lösning.  Det är Ditt ansvar. Det är inte bra för Sverige med en skolmatematik i konstant kris. Du har ansvar.

Vänligen
Claes Johnson
prof em i tillämpad matematik KTH

Ny Teknik 2009: Matteprofessorn: IT-matematik lösning på mattekrisen

Jag har tänkt att skriva en ny debattartikel skolmatematikens permanenta kris med en analys av krisens ursprung och möjliga lösning. Jag börjar med att erinra om min debattartikel i Ny Teknik från 2009.

Det jag då kallade IT-Matematik eller Matematik-IT är idag DigiMat.

Läs och begrunda som förberedelse för att läsa den nya artikeln. Frågan är viktig.

  

Matematiklärarens Omöjliga Uppgift

Skolmatematiken befinner sig i kris:

• Kursplanen är tunn och väsentligen utformad före datorns tidevarv.
• Lärarutbildningen i matematik är grund och väsentligen utformad före datorns tidevarv. 
• Många elever finner undervisningen meningslös och innehållet krångligt.
• Många elever finner undervisningen innehållslös och tappar intresse.
• Ingen säger sig vara nöjd med resultaten.
• Ingen ser någon lösning ut ur krisen. Särskilt inte Skolverket.
• Skulden läggs på lärare. 
• Krisen förefaller evig och besynnerligen resistent mot varje försök till lösning: Varken Ny Matematik med mängdlära eller Mattelyft har haft någon effekt.

Hur kan man förstå att denna kris uppkommit och kan en sådan förståelse visa väg ut ur krisen? 

Kan det vara så att matematikläraren har givits en omöjlig uppgift, och att det är därför som krisen är permanent?

Kan det vara så att en kursplan och lärarutbildning utformad före datorns inte kan fungera i ett nytt digitalt samhälle, där matematiken funnit en ny roll i en syntes av matematik+programmering = det digitala samhällets motor?  Att matematikläraren givits en omöjlig uppgift?

Skulle det kunna vara så att en ny kursplan/lärarutbildning för en ny skolmatematik i form av matematik+programmering formad för det digitala samhällets krav, är en väg ut ur krisen? 

Att detta skulle göra matematiklärarens uppgift inte bara möjlig utan också inspirerande med mål att ge alla elever en meningsfull skolmatematik, med innehåll som öppnar dörrar till ett digitalt samhälle byggt på matematik+programmering?  

Målet med DigiMat är att ge ett positivt svar på dessa frågor: Ja, det är möjligt att ge matematikläraren en meningsfull lösbar uppgift om kursplanen och lärarutbildningen utformades efter det digitala samhällets behov = matematik + programmering.

När jag presenterar denna möjlighet för Skolverket, möts jag av en komplett oförmåga att förstå både krisens ursprung och dess möjliga lösning. Skolverket låter krisen fortsätta och framhärdar så med att ge läraren en omöjlig uppgift och svenska elever en dålig start i livet.

Finns det någon som vill ge Skolverket en puff till en bättre framtid för lärare och elever/blivande medborgare i det digitala samhället?  

Vad säger elever, föräldrar, lärare och lärarorganisationer, politiker och organisationer, näringsliv samt sist men inte minst Kung Carl XVI Gustaf med sina särskilda erfarenheter av svensk skolmatematik? 

Skolinspektionen: Läroplan för Grundskolan Uppfylls Inte. Någon som bryr sig?

Detta är ett tillägg till mina Öppna Brev 1+2 till Anna Ekström och Peter Fredriksson.

Skolinspektionen säger i sin Granskning Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9 (okt 2019) som Viktigaste Iakttagelser sid 4:

• I granskningen framkommer att undervisningen på många skolor ännu inte lever upp till läroplanens skrivningar om att använda digitala verktyg i matematik och teknik. 
• Rektorer behöver i större utsträckning leda arbetet kring användningen av digitala verktyg inom skolan och huvudmännen behöver se till att förutsättningar för skolor finns för att lärare och rektorer ska kunna utföra sitt arbete. 
• I granskningen framkommer att digitala verktyg på mer än hälften av skolorna inte används på ett medvetet ämnesdidaktiskt sätt i matematik och teknik. 
• I vissa avseenden finns krav på att elever ska använda digitala verktyg i ämnena matematik och teknik. Granskningen visar att det på mer än tre fjärdedelar av de granskade skolorna inte sker... 
• osv osv

Det handlar alltså om i vad mån den nya läroplanen (2018) för grundskolan med programmering som del av matematikämnet, uppfylls. 

Skolinspektionen säger att läroplanen inte uppfylls i merparten av landets skolor. Kommunikationen med Skolverket i tidigare poster visar att detta dock inte utgör något bekymmer för Skolverket. 

Skolverket har skrivit ny läroplan. Skolinspektionen säger att läroplanen inte uppfylls. Ingen reagerar.

Ingen behöver reagera. Det statliga maskineriet fungerar. Varje del gör vad den skall göra och allt är lugnt.

Men finns det då ingen ansvarig som säger att om Skolinspektionen säger att skolan inte gör vad den skall göra, så måste någon åtgärd vidtas, tex Generaldirektören Peter Fredriksson eller Utbildningsminister Anna Ekström. Ännu har dessa personer inte reagerat inte ens vid tilltal. Kanske de inte har med saken att göra? Kanske de inte har något eget ansvar eftersom ansvaret som alltid delas med alla Sveriges rektorer och skolledare, och lärare och föräldrar och elever, och professorer i MatematikDidaktik?

Eller behövs det ytterligare en Myndighet utöver Skolverket och Skolinspektionen, en ny 

• Statlig SkolÖversynsMyndighet 

med uppgift att handskas med den problematik som uppstår när Skolinspektionen säger att Skolverkets Läroplan inte uppfylls. Eller så är det ingen problematik och då behövs inte denna nya myndighet.

Vad säger läsare av denna blogg? Eller Skolverket? Eller Anna Ekström och Peter Fredriksson?   

Öppet Brev 2 till Anna Ekström och Peter Fredriksson

Till

Anna Ekström Utbildningsminister

Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket 

Mitt Öppna Brev till Er båda har (ännu) inte besvarats och något möte har inte avtalats. Jag förbereder en serie debattartiklar i huvudmedia och behöver Era svar för att visa myndigheters agerande i en för svensk skola avgörande fråga. 

Motorn i det digitala samhället är syntesen av matematik+programmering. Detta faktum har på något sätt nått fram till Skolverket som infört en ny (2018-20)  kursplan för grundskolan med programmering som del av matematikämnet (medan detta fortfarande saknas i kursplanen för gymnasiet). Kursplanen för grundskolan är synnerligen vag:

• Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella (åk 4-6) och olika (åk 7-9) programmeringsmiljöer.

Ingenting om att det digitala samhället bygger på en syntes av matematik+programmering. Ingenting om programmering i gymnasiet. 

För att hjälpa lärare att omsätta den nya vaga kursplanen i klassrummet har Skolverket inrättat 2 kurser (se bifogat brev)

• Om Programmering (16 tim) som 25.000 lärare sedan 2018 "tagit del av".
• Att Programmera (36 tim) som 1500 lärare sedan 2019 "tagit del av". 

medan kurser vid andra lärosäten uppges ha haft 2400 "registrerade" deltagare. Planerad fortbildning VT 2021 har ställts in pga av för få anmälda.

Om det nu finns ca 100.000 lärare i matematik/teknik/naturvetenskap i landet, som skulle behöva fortbilda sig i matematik+programmering (som motorn i det digitala samhället), så har alltså 25% "tagit del av" några timmar om programmering (lite om Scratch, Micro:bit, Python), men mindre än 4% har kunnat något fortbilda sig i att programmera (Scratch 8 timmar, Micro:bit 12 timmar och Python 12 timmar i kursen Att Programmera uppenbarligen med överlapp till Om Programmering). 

Detta innebär att den nya läroplanen bara är en tom gest,  för att möta tryck från det digitala samhället om behov av skolutbildning i matematik+programmering (det digitala samhällets motor), ingenting som kräver fortbildning av lärare. Allt är lugnt!

Skolverket kan nu fortsätta med sin gamla vanliga skolmatematik (formad före datorns tid) utan programmering, i trygg förvissning om att det inte gör något att den är omodern eftersom ändå varje form av svensk skolmatematik kommer att ha låg kvalitet och låga resultat.

När jag till Skolverket säger att detta inte är någon naturlag, att det finns ett fritt tillgängligt världsunikt högkvalitativt utbildningsprogram skapat av högsta akademiska kompetens under namnet  DigiMat, som fyller den nya kursplanen med meningsfullt innehåll i matematik+programmering, så möts jag av misstroende och kalla handen. Skolverket säger blankt NEJ till varje diskussion om vad DigiMat kan erbjuda och speciellt NEJ till att på något sätt medverka till att inbjudan till DigiMat kan nå ut till skolledare och lärare. 

När jag inbjuder till DigiMat via seminarium vid NCM och samtliga web-fora för matematiklärare är det endast en (1) lärare som visar intresse, men tyvärr vill inte denna enda lärare inte genomgå någon fortbildning. Alla lärare har uppenbarligen nåtts av Skolverkets signaler att den nya kursplanen är så tom att ingen fortbildning behövs. 100% av alla lärare har nåtts av detta betryggande budskap. Allt är lugnt! Fortsätt som förut! Även om kvaliteten är låg och resultaten dåliga.

Detta är inte rimligt. Det är inte vad svenska elever, lärare, föräldrar, näringsliv och samhälle är betjänta av.

Det finns stort behov av fortbildning i matematik+programmering och den fortbildning som Skolverket erbjuder är tunn och når inte ens ut. DigiMat erbjuder högkvalitativ fortbildning gratis på nätet och skulle kunna hjälpa många lärare till meningsfull matematikundervisning. 

Men Skolverket säger NEJ! Skolverket motverkar därmed sin egen huvuduppgift att stödja svensk skola inklusive svensk skolmatematik. 

Så kan det inte få fortsätta om det finns någon ansvarig ledning som vill att Skolverket skall fylla sin uppgift, istället för att motverka densamma.

Jag upprepar min begäran om möte för att närmare diskutera vilka initiativ som nu behövs av ansvariga.

Hälsningar

Claes Johnson

prof em i tillämpad matematik KTH

Bilaga

Hej Claes!

 

Tack för din fråga om fortbildningar. 

 

Vi noterat att du till viss del har du fått svar på dessa frågor i  tidigare mejl. 

 

1. Hur många lärare har genomgått fortbildning i matematik+programmering i regi av (a) Skolverket/NCM, (b) Annan part?

Vi kan enbart redovisa vad vi själva har erbjudit, inte NCM eller annan part. Så här svarade vi tidigare. 

 

Just vad avser programmering erbjuds flera olika former av stöd för lärares kompetensutveckling som huvudmän och enskilda lärare kan ta del av. Här kan du läsa mer om de olika stöden: https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/utbildningar-i-programmering-for-larare

Skolverkets kompetensutvecklingsstöd finns i fyra olika former: 

1. Webbkurser 

2. Moduler 

3. Kurser på lärosäten 

4. Workshopserier 

 

Nedan hittar du information om hur många lärare som deltagit i våra olika stöd samt dess omfattning: 

1. Webbkurser. Skolverket har två webbkurser om programmering. Dessa heter ”Om programmering” och ”Att programmera”. Du hittar dem på vår utbildningsplattform https://utbildningar.skolverket.se/

*”Om programmering” har funnits sedan 2018 och 25 000 unika användare har tagit del av den insatsen. 

*”Att programmera” har funnits sedan 2019 och 1500 unika användare har tagit del av den insatsen. 

2. Moduler. Skolverket har många moduler för kollegialt lärande som riktar sig till matematik/tekniklärare. Dessa hittar du på https://larportalen.skolverket.se/

Där hittar du också moduler om digitalisering. 

Det finns ingen statistik på antalet lärare som genomför våra moduler. 

3.  Kurser på lärosäten. Kurser har genomförts på flera lärosäten runt om i Sverige sedan 2017. Det har varit totalt varit 2400 deltagare registrerade på kurserna sedan start 2017. Här nedan ser du namnet på kurserna, dess omfattning samt när i tid de har genomförts/kommer att genomföras.

4. Workshopserier. Till hösten startar ”Att programmera med workshops”. Hösten 2020 gick 333 deltagare Att programmera med workshops. Den omfattar inga högskolepoäng. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/att-programmera-med-workshops

 

 

2. Vilket innehåll och omfattning har denna fortbildning haft? 

Se svaret på förra frågan. Omfattning finns även om han följer länkarna. Info på hemsidan borde räcka. (Claes har redan fått ramkursplanerna till programmeringskurserna. )

 

3. Vilket behov av fortsatt fortbildning finns?

Vi kan hänvisa till 

Skolinspektionens granskning. 

”Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9” https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/digitala-verktyg-i-undervisningen/

Samt

”Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/digital-kompetens-i-forskola-skola-och-vuxenutbildning”

 

 

3. Vilka åtgärder planerar Skolverket/NCM för att tillfredsställa detta behov?

Vi fortsätter med våra satsningar, se svaret under fråga 1. (NCM har vi ingen aning om)

 

  

Vid fortsatt kontakt kan du svara på detta mejl och behålla ärendenumret i ämnesraden. Du kan också ringa Skolverkets upplysningstjänst på 08-527 332 00. 

 

Med vänlig hälsning

Elin Tornebjer-Jägervall

Skolverkets upplysningstjänst

 

 

Öppet Brev 1 till Anna Ekström och Peter Fredriksson

Till 

Anna Ekström Utbildningsminister

Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket

Jag heter Claes Johnson och är högt meriterad prof em i tillämpad matematik KTH med långt engagemang för reform av matematikutbildning för det digitala samhället i form av BodyandSoul http://www.bodysoulmath.org för högskolan under min tid vid Chalmers (1981-2007) med vidareutveckling i form av DigiMat https://mathsimulationtechnology.wordpress.com för skolan tillsammans med bitr prof Johan Jansson KTH.

Jag skriver till Er båda i ett viktigt ärende: svensk skola, svensk skolmatematik och fortbildning av lärare, i dagens digitala samhälle.

Svensk skolmatematik befinner sig i konstant kris sedan många år. Resultaten i TIMSS19 är synnerligen mediokra. Skolmatematiken har stelnat i en form som inte engagerar vare sig elever eller lärare. Uppgivenheten är utbredd och tron på att ett lyft är möjligt saknas.   

Mitt huvudbudskap sedan länge är att skolmatematiken behöver reformeras för det digitala samhället, vilket kommit till uttryck i den nya läroplanen med programmering som del av matematikämnet. DigiMat är ett världsunikt högkvalitativt utvecklat program för att möta detta nya krav, som skulle kunna lyfta svensk skolmatematik till Singapores nivå. 

Jag har inbjudit till DigiMat fortbildning https://mathsimulationtechnology.wordpress.com/fortbildning-for-larare/ via seminarium vid Nationellt Center för Matematikutbildning 19/11 2020 med video 

http://ncm.gu.se/media/ncm/sem/digimat.mp4 samt genom massivt utskick på samtliga web-fora för matematiklärare. 

Av landets kanske 100.000 lärare i matematik/teknik/naturvetenskap i behov av fortbildning för att uppfylla den nya läroplanen med matematik+programmering, är det endast en (1) lärare som hör av sig och visar intresse för fortbildning. En (1) lärare av 100.000 lärare visar något intresse för fortbildning. Hur kan detta förstås?

När jag presenterar DigiMat för Skolverket och begär stöd till rekrytering av lärare till fortbildning i matematik+programmering för att fylla den nya läroplanen med mening och innehåll, så möts jag av kalla handen, vilket framgår av bifogade svar på min begäran om stöd: 

• Skolverket kan inte vara behjälplig med rekrytering.
• NCM har inga resurser att bistå med rekrytering.

Vi talar här om statligt massivt finansierade institutioner med uppgift att serva svensk skolmatematik,  som påstår sig inte kunna/vilja ge minsta incitament för lärare att fortbilda sig genom ett högkvalitativt världsunikt utbildningsprogram. 

Denna policy hos Skolverket/NCM har uppenbarligen nått ut till alla lärare i landet: Endast en (1) lärare säger sig vara intresserad av fortbildning. 

En sådan policy är inte vad svensk skola är betjänt av: Det enda sättet att lyfta svensk skolmatematik är adekvat fortbildning för lärare. DigMat erbjuder detta men Skolverket/NCM motverkar genom att inte vilja ge skolledare och lärare incitament till fortbildning.  

En sådan policy är direkt destruktiv och måste ändras. Svensk skolmatematik kan lyftas med rätt policy. 

Jag begär möte med Anna Ekström och Peter Eriksson för att i mer detalj framlägga mitt ärende.

För att policyn skall kunna ändras måste högsta ledningen gripa in och bära sitt ansvar. 

Claes Johnson

prof em i tillämpad matematik KTH    

PS Hur skall vi se på mitt test som indikerar att svenska lärare inte visar nämnvärt intresse för fortbildning i matematik+programmering enligt DigiMat? Beror det på att lärare redan är fullt upptagna med andra kurser i samma ämne.  Det verkar inte så. Planerade kurser måste ställas in då alltför få anmält sig. Mitt test visar förmodligen den bistra sanningen att Skolverket lyckats förmedla en policy att fortbildning inte behövs, vilket torde innebära att den nya läroplanen med matematik+programmering i själva verket är samma gamla läroplan utan programmering som del av matematikämnet. Men tanken med den nya läroplanen var ju att den bättre skulle motsvara det digitala samhällets krav, en god tanke som uppenbarligen malts ner till noll genom Skolverkets försorg. Bra för Sverige? Vad tycker Anna och Peter? DS 

Bilaga:

1. Svar från Skolverket:

Hej Claes!

 

Vi tagit emot ditt önskemål om att få stöd av oss att rekrytera lärare till DigiMat fortbildning. 

Vi kan inte vara behjälpliga med detta, annat än att tipsa om de nätverk och forum där matematikintresserade lärare finns. 

 

Dessa är:

Sveriges Matematiklärarförening: https://www.facebook.com/groups/204584746242954

LMNT: http://lmnt.org/om-lmnt/

Programmering för matematiklärare: 

https://www.facebook.com/groups/progfml

 

Matematikundervisning: https://www.facebook.com/groups/matematikundervisning/

SITSNET: “: https://www.facebook.com/groups/137631509758774/

 

Vi vill också vara tydliga med att anledningen till att vi inte kan ge stöd i rekryteringen har inte något med utbildningen i sig eller dig som person/din roll. Skolverket får ständigt uppmaningar från olika håll att hjälpa till att engagera lärare till konferenser, fortbildningar, utbildningar och olika nätverk. Som myndighet ska Skolverket vara likvärdiga, sakliga och opartiska. Det går därför inte att ensidigt bistå med rekrytering av lärare till en extern fortbildning. Då skulle vi behöva göra samma till alla som kommer med en förfrågan och den möjligheten har vi inte.

 

Om det inte redan sagts kan vi ju också berätta att Skolverket arbetar med fortbildningsinsatser för programmering på annat håll, och har gjort det åtminstone sedan 2017. 

 

Vid fortsatt kontakt kan du svara på detta mejl och behålla ärendenumret i ämnesraden. Du kan också ringa Skolverkets upplysningstjänst på 08-527 332 00. 

 

Med vänlig hälsning

Elin Tornebjer-Jägervall

Skolverkets upplysningstjänst

2. Svar från NCM

Hej Claes,

Det enkla svaret är att vi inte har resurser att bistå med hjälp till ert projekt, och det ligger inte inom vårt uppdrag att stötta den här typen av projekt. Vi sprider gärna idéer och information från olika håll, och vi har gjort det för DigiMat bland annat genom det seminarium vi anordnade. 

Våra resurser är mycket begränsade och det finns många initiativ som är i samma läge som ert. Därför kan vi tyvärr inte ta den aktiva roll som du förväntar dig. Jag tycker att er bas på KTH och det kontaktnät som det innebär i en folktät region av landet måste gå att använda för att nå lärare och skala upp verksamheten. Men jag ska inte lägga mig i det.

Det är en tuff marknad för kompetensutveckling och stor konkurrens, och inte minst när det gäller programmering för matematiklärare. Det finns många initiativ, och Skolverket och universiteten är själva aktörer på området. Vi har ingen möjlighet att ge oss in på den marknaden, men vi sprider gärna information om olika initiativ. Där har vi redan gjort en del för er, och vi kanske kan göra mer. En artikel i Nämnaren där lärare beskriver sitt arbete med DigiMat skulle vara välkommen till exempel.

Vänliga hälsningar

Peter

Hopplös Svensk Skolmatematik. Varför?

Svensk skolmatematik får en synnerligen medioker placering i TIMSS19.
Lärarutbildningen är tunn och läraren lämnas åt sitt öde med en läroplan
som dödar elevernas intresse och motivation.

Ingen är nöjd, men uppgivenheten är utbredd, inom myndigheter och lärarkår.

I detta mörker erbjuder DigiMat https://mathsimulationtechnology.wordpress.com
en ljusning i form av en ny världsunik högkvalitativ skolmatematik för det digitala
samhället, som fyller den nya läroplanen för matematik+programmering med konkret innehåll.

DigiMat har inbjudit till kostnadsfri DigiMat fortbildning bl a genom NCM-web-seminarium 19/11.

När jag ber om stöd av Skolverket och NCM för att rekrytera lärare möts jag av kalla handen.

Effekten blir är att ingen lärare vågar uttrycka intresse för vad DigiMat kan erbjuda för att fylla läroplanen med meningsfullt innehåll. Inte en enda lärare skickar ens en enda liten förfrågan om DigiMat. Noll. Detta är inte ett tecken på hälsosamt klimat. Tvärtom, vilket ger en förfärande bild av svensk skolmatematik av idag:

• Skolverket/NCM vill inte stödja världsunik högkvalitativ lärarutbildning, som skulle kunna lyfta svensk skola.
• Matematiklärare förväntas inte vilja fortbilda sig.
• Mer precist: Det verkar som om det utgått ett påbud från Skolverket till landets matematiklärare att inte söka utveckla sin undervisning för att ge Sveriges unga en bättre start i livet. Ett påbud som hörsammats till punkt och pricka.  

Men varför vill inte Skolverket/NCM lyfta svensk skolmatematik? Vem har bestämt att Sverige inte skall sträva efter en högkvalitativ skolmatematik med god placering i TIMSS? Varför finns det inte en enda matematiklärare som vill veta hur undervisning i matematik+programmering för det digitala samhället, kan utformas?

Jag har skickat frågorna till Skolverket/NCM och kommer att presentera svaren.