Vem Skulle Bry Sig om Offentlighetsprincipen Avskaffades?

Regeringskansliet informerar svenska folket följande beträffande vår unika svenska Offentlighetsprincip:

• Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för vårt statsskick. I en av våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen, finns det bl.a. bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar.  
• En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där.
• Principen är att en handling som skapas hos en myndighet blir allmän när den har fått sin slutliga utformning. En handling anses upprättad när myndigheten expedierar (sänder iväg) den. En handling som inte expedieras är upprättad när det ärende den hör till är slutbehandlat hos myndigheten. Hör handlingen inte till något bestämt ärende, är den upprättad när den har justerats eller färdigställts på annat sätt. 
• För vissa typer av handlingar gäller andra regler om när de är upprättade. Till exempel är ett diarium, en journal eller en liknande handling, där man fortlöpande gör anteckningar, upprättad i och med att handlingen är färdig att användas. Domar och beslut med tillhörande protokoll är upprättade när domarna eller besluten avkunnats eller expedierats. Andra protokoll och liknande handlingar är i regel upprättade när myndigheten har justerat dem eller färdigställt dem på annat sätt. 
• Utkast och koncept (t.ex. till en myndighets beslut) och minnesanteckningar är inte allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering. 

Ingenstans finns stöd för den nya grundlag som nu skrivits av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i sina domar 5339-13 och 5340-1 (enligt tidigare poster) som formulerar följande prejudikat :

• För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

HFD har således skrivit ny grundlag som ger myndigheten den exklusiva rätten att avgöra vilka handlingar som är allmänna handlingar genom att vidgå eller icke vidgå att den åtgärd som krävs för att en handling skall anses vara färdigställd, som myndigheten själv kan välja, har utförts av myndigheten eller inte utförts.

Det HFD har gjort måste vara unikt i svensk rättshistoria.  HFD har skrivit ny grundlag, som gör Offentlighetsprincipen till ett skämt, medan Regeringsformen förskriver:

• För att en svensk grundlag skall ändras krävs att två likalydande beslut (vilande och slutligt) fattas av Riksdagen. Mellan de två besluten måste det dessutom ha hållits ett allmänt val.

Men frågan är om det finns några medborgare, politiker eller statsvetare som tycker att detta är grundlagsstridigt, eller åtminstone principiellt fel?