Ny Grundlag av Högsta Förvaltningsdomstolen Godkänd av Lambertz

Högsta Förvaltningsdomstolen har i sina domar 5339-13 och 5340-13 (enligt tidigare poster)

som prejudikat formulerat följande tillägg till Offentlighetsprincipen enligt Tryckfrihetsförordningen (TF) uttryckt i Regeringens Proposition 175/76 160:

• För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling, krävs att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

Exempel på tillämpning av den nya lagregeln ges här.

Låt oss utsätta den nya lagregeln för en matematisk-logisk-semantisk-juridisk analys. Vi ser att lagregeln har formen (L) där

       (L) = För att X skall vara Y, krävs att någon åtgärd vidtas som visar att X är Y.

Här är  X = en handling och Y = färdigställd.  För att testa naturen av utsagan (L), låt oss ersätta X och Y med följande möjligheter:

• X = herr Nilsson,  Y = skyldig till mord
• X = fru Nilsson,  Y = skadeståndsberättigad
• X = dom i Högsta Förvaltningsdomstolen, Y = grundlagsstridig
• X = unge herr Nilsson, Y = myndig
• X = herr Nilsson, Y = försörjningspliktig
• X = Carl XVI Gustaf, Y = Sveriges Konung
• X = Göran Lambertz, Y = Justitieråd 
• osv

När vi provar lite olika X och Y finner vi att det är någonting skumt med (L) som lagregel betraktat. Det konstiga med (L) kan sammanfattas på följande sätt:

1. (L) är cirkulär och därför meningslös: För att X skall vara Y, så krävs att X är Y. 
2. Satsen någon åtgärd vidtas, saknar all specifikation och saknar alltså mening.

Ett sätt att se på (L) är alltså att säga att (L) som lagregel är meningslös och tom, och så får inte lag skrivas (obefogad tautologi). Men det är inte så det är tänkt: Tanken är istället att i praktiken ge (L) en högst påtaglig mening genom att ge Myndigheten den nya rätten att själv kunna avgöra om en handling är färdigställd genom att själv välja den reella innebörden av det icke definierade någon åtgärd vidtas. Myndigheten ges därmed rätten att själv välja vilka handlingar som skall anses vara färdigställda och därmed vara tillgängliga för granskning av allmänheten. Bra för myndigheten men dåligt för sanningsökande medborgare.

Tänk så här: Antag att Carl XVI Gustaf i sin roll som Sveriges Konung vore utlämnad till en lagtext i Regeringsformen som stipulerar: För att X skall vara Konung av Sverige krävs att någon åtgärd vidtas som visar att X är Konung av Sverige, och att innebörden i någon åtgärd vidtas skulle vara helt öppen både till innehåll och angående vem som skulle vidta åtgärden när den väl specificerats. Hur säker skulle då Carl XVI Gustaf kunna vara när han går till sängs att han är kung även då han vaknar upp?  

Högsta Förvaltningsdomstolen har alltså nedlåtit sig till ett bondtrick av grövsta sort, synbarligen i full förvissning om att i vårt land finns det ingen, lagkunnig eller ej, som kan eller vågar genomskåda ett sådant fult trick. 

Inte ens Lambertz, som medlem av Lagrådet med uppgift att yttra sig över nya lagförslag, har kunnat se annat än att formuleringen av (L) ur juridiskt synvinkel är exemplarisk.

Inte ens i mina dystraste stunder trodde jag att lagen kunde bli så korrupt.

PS1 För att försäkra mig om att jag rätt uppfattat situationen har jag skickat följande brev:

Till Lagrådet

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i sina domar 5339-13 och 5340-1 som prejudikat formulerat följande tillägg till Tryckfrihetsförordningen (TF):

(HFD-prejudikat): För att en handling skall vara färdigställd, krävs att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

Jag anmodar Lagrådet att granska detta tillägg och speciellt jämföra med vad som anges i Regeringens Proposition 175/76 160, sid 143:

(TF-lag): Det skall inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad. Lagtexten bör inte använda formuleringen att en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.

En språklig analys indikerar att (HFD-prejudikat) och (TF-lag) är motsägande.

Jag frågar nu Lagrådet om (HFD-prejudikat) och (TF-lag) är motsägande också i laglig mening, och om så är fallet vilken regel som skall gälla?

Hälsningar,  Claes Johnson

PS2 Min debattartikel Offentlighetsprincipen Urholkas kommer i GP imorgon, efter det att den refuserats av SvD såsom varande för svår för SvDs läsare, och av DN utan något skäl alls.

PS3 Högsta Förvaltningsdomstolens domar kommenterades på Dagens Juridik 9 januari 2014, dock utan någon kritisk analys och bara som konstaterande av fait accompli:

• Kammarrätten konstaterade att meddelandena i fråga, som saknade anknytning till ett visst ärende, skulle anses upprättade endast om de färdigställts av KTH genom något formellt förfarande från myndighetens sida.
• Att e-posten skickats inom myndigheten uppfyllde inte detta krav och något ytterligare handlande hade inte företagits av myndigheten.
• Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, gör nu motsvarande bedömning.

Anmärkningsvärt är att Dagens Juridik nu tror att det det krävs något formellt förfarande från myndighetens sida för att en handling skall vara färdigställd, vilket står i direkt motsats till Regeringens prop 1975/76:160, sid 143.

Notera att Dagens Juridik uttrycker det som är underförstått i HFDs dom att någon åtgärd vidtas, men inte skrivs ut eftersom det skulle se illa ut, nämligen att åtgärden skall vidtas av myndigheten.  Vidare påstår Dagens Juridik att denna någon åtgärd inte hade företagits av myndigheten, medan HFD skriver att det inte framkommit att så skett, utan att ha ställt fråga eller undersökt om så varit fallet.

Det är anmärkningsvärt att Dagens Juridik så reservationslöst köper HFDs omskrivning av grundlagen, utan minsta tillstymmelse till kritisk rapportering. Istället broderar Dagens Juridik ut HFDs motivering och stödjer den med egna tillägg. Var finns egentligen den granskande oberoende pressen i vårt land?

PS4 HFD och Kammarrätten i Stockholm och KTH skulle kunna ha hävdat att eposten ifråga bestod av utkast eller koncept, vilket i TF räknas som icke färdigställd handling. Då hade inte HFD behövt skriva om grundlagen. Men så gjorde inte KTH och då kunde inte heller HFD göra det.