Klimatförsäkring: Begåvat eller Korkat?

I DNs huvudledare skriver Peter Wolodarski idag utan att med ett ord nämna Climategate, precis som om det i likhet med Harrisburg inte hade hänt eftersom det var så osannolikt:

• FN:s klimatpanel säger att temperaturen i slutet av detta århundrade kan ha stigit med upp till 6.4 grader = en potentiell katastrof. 
  
• Eftersom osäkerheten är så stor och det finns tydliga varningssignaler, är det värt att teckna en försäkring för att minska risken att något farligt händer längre fram.
• Problemet uppstår när de ska enas om vem som ska betala för försäkringen och hur ambitiös den ska vara. Oenigheten om hur mycket utsläppen ska minska och hur notan ska delas är för stor. Det är inte ens säkert att USA under Barack Obamas ledning kan bidra med något handfast.
  
• En global skatt på koldioxid vore den bästa lösningen.

En global skatt på koldioxid som försäkring mot en katastrofal temperaturhöjning? Begåvat eller korkat? Om försäkringbolaget är 100% övertygat om att katastrofen inte kommer att inträffa. så är detta ett lysande sätt att få in skattemedel. Om försäkringbolaget ser att katastrofen är möjlig, så är det synnerligen korkat eftersom det skulle innebära konkurs om katastrofen skulle komma. 

Slutsatsen är att inte ens Wolodarski, såvida han inte är synnerligen korkad, för ett ögonblick tror på 6.4 graders katastrofal uppvärmning.  Men då behövs det väl inte någon försäkring, Wolodarski? Ett försäkringsbolag skall väl syssla med sunda affärer, och inte lura på folk meningslösa sakförsäkringar som gör att det inte finns pengar till mat och hyra? Det finns ju en försäkringsinspektion, eller hur?