Kammarrätten i Stockholm går därmed emot dom 212-13 i Kammarrätten i Göteborg trots att Kammarrätten i Stockholm explicit anger att "Hans (mitt) fall liknar det fallet (fallet i Göteborg)".
Den avgörande frågan i båda fallen är om e-post skall anses vara upprättad genom att vara "färdigställd" enlig Tryckfrihetslagen TF Kap 2 paragraf 7 första stycket.
Kammarrätten i Göteborg gör bedömningen att
- "interna e-postbrev som inte ska omarbetas eller bli till ärende ska betraktas som (färdigställda och därmed) upprättade genom att de sänds".
- "För att en handling skall anses vara färdigställd krävs inte något särskilt formellt förfarande från myndighetens sida".
och sedan argumentera på följande sätt:
- "Detta innebär enligt Kammarrättens mening emellertid inte att e-postmeddelanden kan anses färdigställda, och därigenom upprättade, endast genom avsändande inom myndigheten".
- "Om så vore fallet skulle inte bestämmelsen i TF kap 2 paragraf 8 fylla någon funktion".
- "Det krävs alltså något ytterligare handlande från myndighetens sida för att handlingarna ska anses färdigställda (jfr RÅ 1998 ref 30 och 52)".
- "I detta fall har det inte framkommit några omständigheter som gör att meddelandena kan anses ha färdigställts av KTH".
Hänvisningen till RÅ 1998 ger exempel på ( ref 30) en handling som färdigställts genom att den "satts in i en pärm" och (ref 52) mötesanteckningar som färdigställts genom att ha sänts ut till ledamöterna i kommunledningsgrupp.
Om vi utsätter Kammarrättens i Stockholm argumentering 1. - 4. för en granskning, så finner vi först följande motsägelse:
- Enligt TF så krävs inget särskilt förfarande för färdigställande.
- Enligt Kammarrätten i Stockholm krävs ytterligare handlande (utöver avsändande) från myndighetens sida för färdigställande.
Kammarrätten i Stockholm tar sig alltså friheten att skriva om TF och gör detta genom ett dunkelt nyuppfunnet motsägelseargument med hänvisning till TF kap 2 paragraf 8.
Det mest anmärkningsvärda är dock punkten 4. där det meddelas att "det inte framkommit några omständigheter", som med hänvisning till referensen RÅ 1998 ref 30 skulle kunna vara att handlingarna "satts in i en pärm".
Frågan är nu hur Kammarätten i Stockholm kan veta att handlingarna tex inte "har satts in i en pärm" och därmed färdigställts? För att kunna veta detta måste Kammarrätten fått information från KTH utöver den som finns i KTHs avslag av min begäran, som endast innehåller följande (meningslösa tautologiska) nollinformation:
- "De interna e-postmeddelanden som efterfrågats är var sig inkomna, expedierade eller på annat sätt upprättade, varför de inte är att betrakta som upprättade och därmed inte som allmänna handlingar".
Men att någon sådan ytterligare information lämnats av KTH till Kammarrätten, har inte meddelats mig, vilket enligt lagen skall ske om så varit fallet.
Det finns härvid bara två möjligheter:
- Antingen argumenterar Kammarrätten utan informationsunderlag, då i strid med lagen.
- Eller så finns underlag i form av information från KTH, som dock undanhållits mig, då i strid med lagen.
Det skall bli intressant att få veta vilket som är fallet, när jag nu överklagar till Högsta Förvaltningsdomstolen.
Till misstanken att KTH interfererat med SVT för att stoppa mitt framträdande i Gomorron Sverige, läggs nu misstanken att KTH interfererat med Kammarrätten i Stockholm för att dölja påverkan av SVT. Att Kammarrätten kan skriva att "det inte framkommit några omständigheter" utan att på minsta sätt ha undersökt vilka "omständigheter" som förelegat via information från KTH, verkar omöjligt.
Notera att eftersom enligt TF det inte krävs något särskilt formellt förfarande av myndighet för att att en handling skall vara färdigställd, så är det inte möjligt att avgöra att en handling inte är färdigställd, annat än genom att den uppfyller de explicit angivna kriterierna i TF Kap 2 paragraf 9 (utkast, koncept, avsedd för vidare bearbetning) för att en handling inte skall vara färdigställd. Denna korrekta tolkning används av Kammarrätten i Göteborg, som inte vränger lagen.
Att Kammarrätten i Stockholm vränger lagen, som den gör i mitt fall, är mycket anmärkningsvärt, och borde kunna uppmärksammas av media som värnar om ett rättssamhälle.
PS1 Syftet med TF är att värna om yttrandefrihet och möjlighet till insyn i myndighetsutövning för individen (och inte att ge myndighet möjlighet att hindra individuell yttrandefrihet och dölja maktutövning). Kammarrätten i Göteborg tolkar TF till individens fördel i enlighet med detta syfte, medan Kammarrätten i Stockholm misstolkar TF till nackdel för individen och fördel för myndigheten, i bjärt kontrast till lagens syfte, vilket kan ses som en anpassning till den linjestyrning som nu kopplar sitt förlamande grepp över akademin enligt Academic Rights Watch.
PS2 Kammarrätten förbigår helt de "omständigheter som framkommit" i min överklagan, nämligen att e-posten direkt kopplar till aktioner från KTH som allvarligt har skadat min akademiska verksamhet, och som jag har rätt att ta del av om den finns dokumenterad som e-post. När Kammarrätten skriver att "det inte framkommit några omständigheter" betyder det att Kammarrätten inte funnit något därför att Kammarrätten har stängt ögonen och inte sökt något, men det är inte så en rättslig instans skall fungera.
Notera att eftersom enligt TF det inte krävs något särskilt formellt förfarande av myndighet för att att en handling skall vara färdigställd, så är det inte möjligt att avgöra att en handling inte är färdigställd, annat än genom att den uppfyller de explicit angivna kriterierna i TF Kap 2 paragraf 9 (utkast, koncept, avsedd för vidare bearbetning) för att en handling inte skall vara färdigställd. Denna korrekta tolkning används av Kammarrätten i Göteborg, som inte vränger lagen.
Att Kammarrätten i Stockholm vränger lagen, som den gör i mitt fall, är mycket anmärkningsvärt, och borde kunna uppmärksammas av media som värnar om ett rättssamhälle.
PS1 Syftet med TF är att värna om yttrandefrihet och möjlighet till insyn i myndighetsutövning för individen (och inte att ge myndighet möjlighet att hindra individuell yttrandefrihet och dölja maktutövning). Kammarrätten i Göteborg tolkar TF till individens fördel i enlighet med detta syfte, medan Kammarrätten i Stockholm misstolkar TF till nackdel för individen och fördel för myndigheten, i bjärt kontrast till lagens syfte, vilket kan ses som en anpassning till den linjestyrning som nu kopplar sitt förlamande grepp över akademin enligt Academic Rights Watch.
PS2 Kammarrätten förbigår helt de "omständigheter som framkommit" i min överklagan, nämligen att e-posten direkt kopplar till aktioner från KTH som allvarligt har skadat min akademiska verksamhet, och som jag har rätt att ta del av om den finns dokumenterad som e-post. När Kammarrätten skriver att "det inte framkommit några omständigheter" betyder det att Kammarrätten inte funnit något därför att Kammarrätten har stängt ögonen och inte sökt något, men det är inte så en rättslig instans skall fungera.
PS3 RÅ 1998 ref 30 och 52 kör över Kammarrätten och tolkar TF till individens fördel. Högsta Förvaltningsdomstolen kan förväntas göra detsamma i mitt fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar