- Det finns inget Nobelpris i matematik, och intresset för ämnet är svagt -- det uppfattas ofta som teoretiskt och världsfrånvänt.
- Men bakom en lång rad av vår tids största tekniska framgångar som Googlesökningar, fiberkablar, kreditkort, satellitsignaler, datortomografi och mobiletelefoner, ligger gamla och nya matematiska rön.
- Det är omomtvistat att matematiken har varit av central betydelse för vår civilisation sedan urminnes tider.
- Mindre känt är att matematikens ställning och betydelse bland vetenskaperna kraftigt har stärkts under de senaste decennierna.
- Ändå lever matematiken som vetenskapsgren ett liv något i skymundan.
- De ansvariga i vårt land verkar inte inse att kompetens i matematik vid forskningsfronten är en för landets framtid, i äkta mening, strategisk resurs.
Det Björner beskriver är kontradiktioner:
- Teoretisk och världsfrånvänd matematik har visat sig vara synnerligen praktisk och världstillvänd.
- Att teoretisk matematik är praktisk och världstillvänd, inses inte av de ansvariga i vårt land; den teoretiska matematiken lever i skymundan.
- Om teoretiska matematiker betalas med skattemedel för att utveckla teorier utan tanke på någon praktik, så kommer detta att leda till en rad praktiska tillämpningar av nytta för vårt samhälle, som nya kreditkort och fiberkablar.
Problemet med kontradiktioner är att de är föga övertygande, p g a kancellation.
Matematik tolererar inte kontradiktioner, och kanske inte heller de ansvariga i vårt land.
Att säga att tillämpad matematik kan vara av praktisk nytta är inte kontradiktoriskt, och är ganska lätt att argumentera för. Eller hur Anders?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar