Stackars Alla Lärare och Elever, i Matematik!

Skolinspektionen kommer med ännu en chockrapport om matematikundervisningen i våra skolor: 

• Lärarna i matematik känner inte till målen för undervisningen.
• Läroböckerna dominerar kraftigt under lektionerna inom ramen för enskilt arbete.
• Samtal med läraren om matematiska fenomen får därmed alltför litet utrymme och eleverna får inte träning i samtliga mål i kursplanen.
• Eleverna löper därför risk att få en falsk bild av sina kunskaper och kan inte ta fullt ansvar för sitt lärande.

Skolinspektionen förklarar vidare via sin utredare Monica Gillenius för oss fåkunniga:

• En viktig kompetens är matematisk förståelse, vilket kan ses som insikter i de matematiska idéernas ursprung, mening, motivering och användning. Det har visat sig svårt att karakterisera begreppet ”förståelse”, och därför har man ofta i litteraturen istället valt att använda de mer precisa och mer avgränsade begreppen representationer och samband. Att ha insikt i matematiken representationer och samband brukar ses som centrala delaspekter av förståelse.
• Man kan inte ha fem minuter genomgång, och sedan säga "räkna i boken" och röra sig i en skog av uppsträckta händer.
• Jag kan inte förstå hur man vågar undervisa i matematik när man inte har utbildning i det.

SvD 2/10 sammanfattar det sagda som: 

• Matteundervisning håller usel kvalitet och har stora brister.
  
• Svårbegripliga kursplaner gör att undervisningen blir svajig.

DNs ledare 2/10 Tala om Matematik hakar förstås på med sin hemmagjorda analys:

• Det går utför med svensk matematikundervisning.
• Felet ligger i klyftan mellan ord och skolvardag.
• Någonting har gått snett i svenska klassrum.
• Eleverna nöter in en viss metod genom att många gånger lösa samma typ av problem, men tillägnar sig inte en djupare förståelse.
• När dom ställs inför oväntade problem tillämpar de därför ofta fel metod.

Försök inte förstå detta, ty det är obegripligt, åtminstone för mig, frånsett budskapet från de som vet till de som inte vet: Lärare kan inte och elever gör fel! Inte bra!

Vad säger alla kassa lärare och obildbara elever om detta? Det är väl bara att böja huvudet och ta mer stryk, eller? Är det lärarnas fel att dom inte vet vad som skall läras ut och varför? 

Att de inte förstår kursplanen?

Eller kan det möjligen vara lärarutbildare och matematikdidaktiker som inte vet vad som skall läras ut och varför? Att de inte förstår kursplanen trots att de skrivit den själva? Förmodligen, men är det deras fel att dom inte vet? 

Eller är det möjligen matematikerna vid våra universitet och högskolor som inte vet och därför inte kan förklara för lärautbildare, som därför inte kan förklara för lärare, som därför inte kan förklara för eleverna vad och varför? 

Förmodligen, men det är väl inte deras fel? Jo, just precis: Det är matematikprofessorerna som har det högsta ansvaret att veta vad som skall läras ut och varför. Det ingår i deras jobb, och det är därför dom är betalda av oss skattebetalare.

Problemet är att matematikämnet befinner sig in period av skalömsning och paradigmskifte: Gamla svar på frågan om vad och varför är inte längre övertygande, och nya svar kan inte accepteras eftersom de ändrar maktbalansen vid universiteten.  I det nya IT-samhället har matematiken fått en ny funktion, eftersom IT-samhället bygger på matematik i kombination med datorns beräkningskraft, men vid universiteten sitter samma slags professorer som före datorns intåg. 

Därför finns ingen diskussion om matematikutbildning bland ansvariga professorer. Den som försöker får kopplet på sig. Principen är att om ingen säger nåt, så kommer allt att förbli som det är, vilket visserligen inte är bra, men bra mycket bättre än om debatten släpptes fri då vad som helst skulle kunna hända...

Jan Björklund satsar nu 500 miljoner på utbildning av felutbildade matematiklärare. Men matematikprofessorerna har ännu inte samlat sig till nya svar på frågorna om vad och varför och hur. Därför kommer dessa 500 miljoner inte att få någon effekt, då pengarna oavkortat går till samma instanser som stått för felutbildningen. Inte precis roligt för oss skattebetalare.

Men tänk om skolminister Björklund helt enkelt bad matematikprofessorerna ge de nya svar som krävs på frågan om vilken matematik som skall läras ut idag och varför. Med rätta svar skulle det räcka med 5 miljoner för att lyfta svensk skolmatematik.  Och lärare och elever skulle inte längre behöva vara så korkade, utan tvärtom kunna räkna ut både det ena och andra. Tänk om DN öppnade för debatt? När DN nu har blivit matematikkramare som förälskat sig i japansk matematikundervisning.

Rubrik: Låt matematikprofessorerna tala om matematik, på svenska!

Med Aspenströms ord: "Låt professorerna utreda. Dom har betalt."

Det är dock oklart om professorna anser sig ha denna uppgift. Se intervjuerna med Christer Kiselman och Ulf Persson. 

Så bäste Jan Björklund, tänk till lite! Begär ett svar från Sveriges matematikprofessorer! Nu! Det är professorerna som har det yttersta ansvaret, och så länge de tillåts hålla tyst kan ingen förbättring uppnås, bara ytterligare försämring, oberoende av penninginsats. Är detta uppfattat?

Att läsa Skolinspektionens rapport Undervisningen i matematik - utbildningens innehåll och ändamålsändlighet får marken att gunga under mig.  Vem inspekterar Skolinspektionen? Vems ärenden går Skolinspektionen? Vilken kompetens har Skolinspektionen? Vad vet Skolinspektionen om matematik i vår tid? Frågorna tränger sig på.