Begäran att som "Part i Ärende" ta del av Handlingar i Ärendet "Gomorron Sverige"

Jag har idag skickat följande brev:

Juridiska avdelningen KTH
Christina Engström chefsjurist KTH

Maria Palma-Hakim förvaltningsjurist KTH

kopia: Rektor KTH, dekan SCI, prefekt Matematik/SCI

Begäran att som "part i ärende" ta del av "handlingar i ärende".

Myndigheten KTH har i Beslut 2013/0276 avslagit min begäran om utlämnande av "efterfrågade handlingar" enligt specificerad logg, med motiveringen att dessa begärda  "handlingar" inte är "allmänna handlingar". 

Beslutet fastslår att det finns "handlingar" i form av e-post enligt specificerad logg mellan rektor-dekan-prefekt-adm chef rörande ämnet "Gomorron Sverige", men att dessa existerande "handlingar" inte är "allmänna handlingar" och att jag därför inte kan få ta del av dessa (uppenbarligen existerande) "handlingar".

Det är uppenbart att dessa existerande "Gomorron Sverige-handlingar" definierar ett "ärende" hos Myndigheten KTH, som kan benämnas "Gomorron Sverige". Det finns alltså ett ärende benämnt "Gomorron Sverige" definierat av de "Gomorron Sverige-handlingar" som omnämns i Beslut 2013/0276. 

Det är uppenbart att jag är "part i ärendet" och jag begär nu med stöd av Förvaltningslagen (1986:223) att utan dröjsmål få ta del handlingarna i ärendet "Gomorron Sverige" hos Myndigheten KTH.

Claes Johnson

prof em i tillämpad matematik KTH.

PS1 KTHs Vägledning för tillämpning av reglerna för offentlighet och sekretess avseende Partsinsyn anger:

• För den som är part i ett ärende råder en vidare rätt till insyn än vad som följer av offentlighetsprincipen. Så gott som alla handlingar som tillförts ett ärende ska normalt, utan hinder av sekretess, kunna lämnas ut till den som är part i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild. Bestämmelser om detta finns i förvaltningslagen (1986:223.) 

PS2 Med "handling" menas i tryckfrihetsförordningen en ”framställning i skrift och bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel”. Att e-posten utgör "handlingar" enligt denna definition är uppenbart.

PS3 Vad som är ett "ärende" hos en myndighet är inte klart definierat. Ett tillräckligt (men inte nödvändigt villkor), som ofta anges, är att till ett "ärende" hör "beslut" dock inte nödvändigtvis ett "myndighetsbeslut":

• Ärenden hänförs främst till verksamhet som utmynnar i någon form av beslut, vilket till skillnad mot myndighetsutövning inte nödvändigtvis behöver ha rättsligt bindande verkan. Förvaltningsverksamhet som inte utmynnar i bindande beslut kan dock också vara att räkna som handläggning av ärenden, men att avgöra i vilken verksamhetstyp man ska placera dessa fall är inte alltid klar utan beror på omständigheterna.

Vad skulle då kunna vara ett "beslut" kopplat till de "handlingar" i form av e-post som uppenbarligen finns, men som inte lämnas ut som "allmänna handlingar", om man nu skulle gå på linjen att om det finns "beslut", så finns det "ärende"? Är det möjligt att det finns ett "beslut" kopplat till "handlingarna", men att detta beslut inte meddelas den det berör utanför den beslutsfattande kretsen?  Ja, så skulle det kunna vara. Beslutet skulle kunna vara en överenskommelse mellan beslutsfattare att hantera en viss fråga på ett visst sätt, dokumenterad i "handlingar" var existens men icke innehåll är publikt känd, ett beslut fattat av myndighetsutövande personer som berör en utomstående person, men som inte meddelas. Skulle detta vara korrekt myndighetsutövning i lagens mening?  Knappast.

Men som sagt, för att vara ett "ärende" krävs inte att det är ett "beslutsärende". Det kan ju handla om vad som kallas "informationsärende" vid ett styrelsemöte, vilket kan vara av stor betydelse beroende på vilken information som lämnas. Har jag då rätt att få veta innehållet i ett eventuellt "informationsärende"  inom en myndighet, ett informationsärende vars existens men icke innehåll är publikt känd? Ärendet skulle kunna vara "Information om Claes Johnson, VIKTIGT!" inom Myndigheten KTH. Har jag rätt att ta del av denna information (för att kontrollera att den är korrekt), om det är publikt känt att det finns ett sådant "informationsärende" inom Myndigheten. Jag tror lagen skulle svara JA på denna fråga. Vad säger då Juridiska avdelningen på KTH?

PS4 Teoretisk matematik och juridik har många likheter:  Båda kan vara snåriga och obegripliga för utomstående, men dock ha en viss logik där definitioner spelar en viktig roll.