- Dagens elever och studenter lever i daglig kontakt med IT och i de flesta skolämnen är IT en självklar del. Detta gäller dock inte matematik.
- Matematikundervisningen är inte anpassad till den IT-verklighet som dagens elever befinner sig i.
- Det finns många viktiga forskningsfrågor inom området IT och matematikutbildning.
- Ett viktigt område är lärares användning av IT i matematikundervisningen i den svenska skolan. Denna anses av de flesta forskare och lärarutbildare vara i stort sett obefintlig.
- Detta blir särskilt tydligt om man jämför med elevernas omfattande användning av i synnerhet miniräknare. Vilka är orsakerna till, och effekterna av, denna påtagliga obalans?
- Vilka processer är centrala vid kompetensutveckling och fortbildning inom området IT och matematikundervisning?
- Andra viktiga och mer generella frågor gällande matematikämnets karaktär och innehåll aktualiseras också. Vilken matematik ska eleven lära sig om avancerade hjälpmedel införs i undervisningen?
Vidare om Matematiklärares uppdrag och kompetensbehov:
- Sammantaget understryker dessa problem och oklarheter behovet av mer systematisk forskning kring vilka kompetenser matematiklärare har, vilka de får och borde få inom lärarutbildning och fortbildning, vilka deras tänkta och faktiska uppdrag är, samt på vilka sätt allt detta påverkar och borde påverka undervisningen.
Uppenbarligen ställer matematikdidaktiker relevanta frågor, men det stannar vid frågor eftersom det paradigm som styr tänkandet via högskolans matematikinstitutioner, inte tillåter att dessa frågor besvaras. Svaren skulle nämligen innebära ett paradigmskifte. Det är som frågor om demokrati i dagens Kina som inte heller kan tillåtas att besvaras.
Att matematikdidaktiker ställer frågor om vilken matematik som skall läras ut är ett av huvudskälen till den spända relation som råder med professionella matematiker, vilken kan avläsas i intervjun av JL i Svenska Matematikersamfundets Utskick-maj,
som jag skall visa i kommande blogg.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar