Värdet av att Inte Veta

I Svenska Matematikersamfundets medlemstidning Utskickets majnummer intervjuar redaktör Ulf Persson föreståndaren för Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik professor Johan Lithner, tillika ordförande i forskningskommitten för nyinrättade Umeå School of Education, där en statligt finansierad forskningsatsning om 150 miljoner Skr skall initieras.

Johan Lithner börjar med att deklarera matematikdidaktikens två huvudsatser:

• Lärande i matematik är oerhört komplext.
• Det är mycket mer som vi inte vet än vad vi vet.

JL summerar sedan nuläget på följande sätt:

• Lärarutbildare, läromedelförfattare och lärare gör inget dåligt jobb.
• Vi lyckas inte på någon nivå erbjuda en undervisning som hjälper elever att nå målen.

Ulf Persson gör i sin intervju ett tappert försök att hitta en mening i vad JL säger, men får efter 10 sidor ge upp, synbarligen med sin negativa uppfattning av matematikdidaktik ytterligare stärkt, en uppfattning som UP delar med många professionella matematiker.

Som skattebetalare undrar jag hur det är möjligt att ge 150 miljoner till matematikdidaktisk forskning, som är obegriplig för professionella matematiker? 

Kan Björklund som delar ut pengarna ge ett svar? Begriper Björklund? Eller någon annan? 

Skulle man kunna få 150 miljoner till en forskningssatsning i läsningens didaktik motiverad med:

• Lärande i att läsa är oerhört komplext.
• Det är mycket mer som vi inte vet än vad vi vet.
  

Jag tror inte det. Men varför anses räkna vara så mycket svårare att lära ut än läsa?

Jag har bett Johan Lithner om en kommentar och inväntar svar.