Vetenskap och Klimatpolitik?

Christian Azar skriver i sin bok Makten över Klimatet utifrån sin bakgrund som fysiker:

• En vetenskaplig teori är ett system av formaliserad kunskap som går att testa och som än så länge inte har bevisats vara felaktig.

En sådan teori är "växhuseffekten", som Christian beskriver som förmågan hos atmosfärens "växthusgaser" att "fånga in" och "hålla kvar" värmestrålning från jorden så att jorden nu hotar att överhettas.

Enligt Christian har denna alarmistiska "växthus-teori" ännu inte bevisats vara felaktig, och därför anser Christian i sin egenskap av "Sveriges miljömäktigaste person" att svenska folket och dess regering bör utgå från att teorin är riktig och handla därefter, dvs begränsa mängden "växthusgaser" med hjälp av lämpliga skatter och lagar.

Nu finns det mycket som tyder på att växthus-teorin är felaktig, men än så länge kanske den inte har "bevisats" vara felaktig.

Men räcker detta verkligen för att den skall utgöra underlag för svensk klimatpolitik? Måste

det inte till argument eller "bevis" för att den är riktig? Och vad består då dessa "bevis" av?

Vi talar alltså om en fysikalisk teori, en växthus-teori, som ligger inom fysikers kärnområde, nämligen strålningsfysik. Vilka fysiker har har utvecklat denna teori och var finns den beskriven i den vetenskapliga litteraturen?

Jag ställer denna fråga till Christian. Jag har tidigare ställt samma fråga till KVA, som också påstår att teorin är giltig, utan att få svar naturligtvis. Varför skulle KVA svara på en vetenskaplig fråga från en av landets professorer? KVA har ju fullt sjå med att dela ut Nobelpris för vetenskapliga teorier, kanske nu äntligen för "växthus-teorin"? Någon fysikalisk teori av större betydelse för mänskligheten i Nobels anda, får man väl leta efter?

Christian ger följande klara besked om "växthus-effekten":

• Nu är den stora utmaningen att göra kolet, oljan naturgasen dyrare. Då blir bioenergin återigen intressant.
• När energipriserna stiger pressa även matpriserna upp.
• Högre matpriser kommer att förvärra hungern.
• Risken för politisk instbilitet i många u-länder är uppenbar.
• Höjda matpriser drabbar fattiga i städer hårdast.

Detta är beskedet från Sveriges miljömäktigaste person.

Jfr How might Indians react to carbon tax? by Roger Pielke Jr.