Alf Bohlin om Offentlighetsprincipen vs HFDs Prejudikat

Sveriges främste expert på Offentlighetsprincipen torde vara Alf Bohlin, som under våren kommer att granska HFDs nya prejudikat skapat i dom 5339-13 och 5340-13 (enligt tidigare poster).

I väntan på detta, låt oss se vad Bohlin skriver i Offentlighet och Sekretess i Myndighets Forskningsverksamhet, Riksarkivet 1997 sid 17-18:

• För sådana fall, då en handling varken expedieras eller hänför sig till visst hos myndigheten anhängigt äende har det i TF 2:7 1 st 2 p (sista ledet) givits en särskild regel, enligt vilken handlingen skall anses som upprättad, när den "justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts". 
• Vad som exakt innefattas i uttrycket "på annat sätt färdigställts" är däremot inte lika klart. Då det emellertid inte krävs något särskilt förfarande från myndighetens sida för att handlingen skall anses som färdigställd och därmed upprättad, torde det vara tilläckligt, att den t ex godkänts (sanktionerats) av därtill behörig befattningshavare eller omhändertagits för förvaring. 

Mot detta skall skall ställas HFDs nya prejudikat enligt 5339-13 och 5340-13:

• För att en handling skall vara färdigställd skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

Härvid ansluter HFDs nya villkor för färdigställande: det skall krävas att någon åtgärd vidtas (dvs av myndigheten), till Bohlin's tankegång: det torde vara tilläckligt att den t ex godkänts (sanktionerats) av därtill behörig befattningshavare. 

Men HFDs prejudikat har inget stöd i alternativet enligt Bohlin: eller omhändertagits för förvaring, och står i direkt motsats till Bohlin: Det krävs inte något särskilt förfarande från myndighetens sida för att handlingen skall anses som färdigställd. 

Efter vad jag kan utläsa, kommer Bohlin att få det svårt att hävda att HFDs prejudikat harmonierar med gällande Tryckfrihetsförordningen TF, fastställd av Riksdagen.

Det skall bli intressant att se hur Bohlin kommer att hantera denna delikata uppgift. Om det visar sig att HFD i sitt nya prejudikat skrivit om grundlag till sin motsats, utan att Riksdagen hörts, vad blir då konsekvensen för de justitieråd som utfört denna handling?