Ny Offentlighetsprincip enligt Högsta Förvaltningsdomstolen

                                   En nöjd (och lättad) HFD efter att ha skrivit Ny Grundlag.

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i sina domar 5339-13 och 5340-1 (enligt tidigare poster)

som prejudikat formulerat följande tillägg till Offentlighetsprincipen enligt Tryckfrihetsförordningen (TF) uttryckt i Regeringens Proposition 175/76 160:

1. För att en handling skall vara färdigställd och därmed vara upprättad och därmed vara allmän handling, skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.

Denna nya lagregel ger Myndigheten den exklusiva rätten att själv avgöra att en handling är färdigställd och således tillgänglig för granskning som allmän handling, eller att handlingen inte är färdigställd och således inte tillgänglig för granskning.  Myndigheten kan härvid själv välja innebörden av "någon åtgärd" och sedan välja att vidta denna åtgärd "som visar att handlingen är färdigställd", eller inte vidta denna åtgärd varvid handlingen görs otillgänglig för granskning. En mycket rationell ordning, och rationalitet är väl om något vad som karakteriserar svensk myndighetsutövning. Exempel på tillämpning av den nya lagregeln ges här.

Med den nya lagregeln 1. enligt HFD blir övriga lagregler i TF (18 paragrafer i kap 2) överflödiga, som tex följande enligt paragraf 9: 

• Utkast och koncept (t.ex. till en myndighets beslut) är inte allmänna handlingar.  

HFD har alltså med sitt nya prejudikat åstadkommit en avsevärd rationalisering av svensk grundlag genom att uttrycka Offentlighetsprincipen i en enda generalklausul 1. som ger Myndigheten rätten att själv avgöra vad som kan granskas offentligt, eller inte granskas, i form av allmän handling. Att 1. dessutom är en truism (självklar sanning), gör Offentlighetsprincipen i sin nya slimmade version i form av 1. till en tom gest, se PS9 nedan.

Notera speciellt tempus presens i generalklausulen 1. med "vidtas" istället för det kanske mer naturliga "vidtagits". En handling har alltså inte en gång för alla blivit färdigställd genom att en viss åtgärd, som myndigheten själva kunnat välja, "vidtagits"; för att en handling skall "vara färdigställd" verkar det istället krävas att åtgärden hela tiden "vidtas" för att så att säga upprätthålla att handlingen fortsätter att "vara färdigställd".  Detta är väl kanske inte så rationellt, men rationalitet kan ju inte vara det enda som räknas i en modern rättsstat som Sverige.

PS1 Om någon tror att denna post är ett aprilskämt, så är det fel. Verkligheten är roligare än dikten.

PS2 JK, statens dvs regeringens jurist, som på min uppmaning granskat domarna för att se om de bryter mot grundlagen, meddelar mig att JK inte funnit skäl att vidta någon åtgärd med anledning av vad jag anfört. Återigen ser vi hur begreppet "vidta någon åtgärd" kommer till användning. JK säger inte att domarna är konforma med svensk grundlag, utan bara att JK inte funnit skäl att "vidta någon åtgärd", som t ex att avsätta HFD, men det kanske inte ligger inom JKs befogenheter. Återstår att se vad Riksdagen säger genom Justitieministern, som också uppmanats att granska domarna för att avgöra om de bryter mot grundlag instiftad av Riksdagen.

PS3 (12 jan) Jag har nu skickat in en debattartikel till Brännpunkt SvD med ovanstående innehåll i sak. SvD tackar nej med motiveringen att artikeln är för svårläst, eller frågeställningen för svårbegriplig, för SvDs läsare. Har skickat in ny mer lättläst och lättbegriplig version som förhoppningsvis passar SvDs läsare bättre. Nähä, denna är också för svår säger debattredaktören, som kanske inte heller begripit vad det handlar om.

PS4 HFD gav i sina prejudicerande domar stöd till Kammarrätten i Stockholm, som i sin argumentering angav som exempel på "åtgärd vidtas som visar att handling är färdigställd" följande: "handlingen sätts in i en pärm". Argumenteringen, som gick ut på att visa att en viss handling inte var färdigställd, fullföljdes sedan med en sats av formen "det har inte framkommit att handlingen satts in i en pärm", dock utan att ange vilka undersökningar som gjorts för att fastställa detta. Det kunde alltså mycket väl ha varit så att "handlingen satts in i en pärm" men att frågan om så varit fallet inte ställts och således inget i den vägen "framkommit". Om trots allt domstolen skulle fråga myndigheten om "någon åtgärd vidta(git)s som visar att handlingen är färdigställd", så har alltså myndigheten genom det nya prejudikatet numer rätten att själv efter eget gottfinnande bestämma om detta är fallet, eller inte, och kan därför själv bestämma vilka handlingar som kan granskas offentligt. 

PS5 (13 jan) Den svenska Offentlighetsprincipen urholkas också av EU-lagstiftning, vilket Miljöpartiet/Peter Eriksson tycker är synd:

• Det här är ingen liten grej och jag är ganska säker på att Sverige inte blivit medlem i EU om regeringen inför folkomröstningen sagt att man tänkte försämra offentlighetsprincipen. Då var det en viktig sak för många, i dag verkar alldeles för få begripa vad som håller på att hända. Men Sverige kommer bli ett annorlunda land om den här lagförändringen går igenom, säger Peter Eriksson. 

Det kan vara så att HFDs nya grundlag är del av en anpassning av svensk lagstiftning till EU standard. Kanske är detta ofrånkomligt, men det är bara Riksdagen som får göra något sådant och då med öppna kort, så att det som håller på att hända kan begripas av fler än några få invigda.

PS6 Se också tidigare analys som visar att HFDs nya lagregel 1. inte är förenlig med existerande av Riksdagen instiftad grundlag.

PS7 Riksdagen beslutade 21 november 2013 om Ny sekretessregel för myndigheter vid internationellt samarbete (KU6):

• Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.
• Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.
• Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. 
• Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet (Peter Eriksson ordf), som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Jag har informerat Peter Eriksson (MP) om HFDs ny lagregel 1. och inväntar reaktion.

PS8 Peter Eriksson (MP) reserverade sig mot ovanstående beslut med orden:

• Den svenska offentlighetsprincipen är i ett internationellt perspektiv unik och måste värnas. 
• Den är en av vårt lands mest centrala grundläggande konstitutionella principer...
• Regeringen avviker med denna proposition från vad riksdagen har slagit fast. 
• Undantag från handlingsoffentligheten får bara göras om en myndighet, med stöd i lag, i varje enskilt fall kan konstatera att det föreligger en risk för skada. 
• Regeringens lagförslag innebär att svenska myndigheter inte längre behöver konstatera en konkret risk för att Sveriges förbindelser med en annan stat skadas. Det kan räcka med ett antagande om en framtida skada i det internationella samarbetet, vilket öppnar för en betydligt vidare tillämpning än dagens reglering. 
• Regeringens föreslagna bestämmelse innebär att Sverige de facto överlämnar beslutanderätten om vad som ska vara sekretessbelagt till andra stater. 
• Regeringen visar med bl.a. denna proposition att den ger upp och inte längre hävdar skyddet av de grundläggande svenska principerna i det internationella arbetet. 
• Skyddet för de principer som bär upp den fria åsiktsbildningen, såsom offentlighetsprincipen, meddelarskyddet och censurförbudet, får dock aldrig ges upp. 
• Riksdagen måste därför ge regeringen i uppdrag att i förhandlingsarbetet inom EU med särskilda insatser tydligt värna skyddet av offentlighetsprincipen och andra bärande delar av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 

Är det bara Peter Eriksson som värnar om vårt lands mest centrala grundläggande principer? I så fall skall jag rösta på honom i riksdagsvalet i höst.

PS9 Jag har i mitt möte med juridiken träffat på truismen som juridiskt argument. Den nya lagregeln 1. skulle kunna platsa i denna juridikens bakgård.  För att förstå att 1. är en truism som måste gälla per definition, låt oss anta motsatsen, dvs låt oss betrakta ett fall där det inte finns någon åtgärd vidtagen som visar att en viss handling är färdigställd. Jag upprepar, vi betraktar ett fall där det inte finns någon åtgärd vidtagen överhuvudtaget som indikerar att handlingen är färdigställd. INTE NÅGON! Skulle det då vara rimligt att säga att handlingen är färdigställd? Svaret måste bli: Nej! Om det inte finns någon åtgärd alls vidtagen som visar att handlingen är färdigställd, så kanske den inte är det. Och där har vi truismen eller den självklara sanningen i 1. Om motsatsen till 1. inte kan vara sann, så är 1. omöjlig att motsäga och alltså sann  per definition. Men då är 1. en truism och en truism kan inte vara en lagregel.

Varför kan/bör då inte en truism vara en lagregel? Jo, därför att en lagregel kan misstolkas, varav följer att (onödiga) självklara sanningar (truismer) inte skall upphöjas till lagregler. Om så görs, är syftet förmodligen att öppna för misstolkning. Det var därför HFD införde 1. som ny lagregel i TF. Och det är finurligt uträknat: vem kan motsäga en truism? Frågan är hur många i vårt land som har förmågan att begripa vilket taskspel detta är. Se vidare nästa post.