Sanningen om Matematiklyftet?

                                        Självkritik utgör en viktig del av det kollegiala lärandet.

Matematiklyftet lett av Skolverket har nu startat med en total budget om 2.700.000.000 kr (2.7 miljarder kr):

• Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Den har sin utgångspunkt i kollegialt lärande där lärare, med stöd av matematikhandledare, tillsammans utvecklar undervisningen. 
• Syftet med Matematiklyftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet.
• Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen.
• En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.

Det kollegiala lärandet skall bygga på nytt kursmaterial som utvecklas av landets samlade universitet och högskolor på uppdrag av Skolverket och som samlas under  Lärarportalen för matematik.

För gymnasieskolan erbjuds summa 1 (en) st video som visar en vanlig lärare hur en superlärare eller matematikhandledare  (med 10.000 kr extra i månaden) genomför En lektion om division med tal i decimalform, där uppgiften är att på olika sätt räkna ut vad 6 dividerat med 0.1 kan vara. Egentligen en lektion för grundskolans högstadium, men  uppenbarligen lika relevant för gymnasiet:

• Du ska också se en lektionsfilm. Lektionen genomförs i en högstadieklass, men innehållet som behandlas är i detta sammanhang inte det väsentliga. När du ser filmen ska du göra stödanteckningar om sådant som du lägger märke till beträffande undervisningen. 

Videon har en längd av 15 minuter och 36 sekunder och är det enda konkreta material som Skolverket tillför som grund för det kollegiala lärandet av gymnasielärare i matematik, till en kostnad av 2.7 miljarder. 

Är detta ett meningslöst slöseri med skattebetalarnas pengar, eller är detta ett framsynt konstruktivt sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft, som även Löven ställer sig bakom? 

I det senare fallet skulle följande uppgift kunna rätt lösas av gymnasieelever efter det att Matematiklyftet nått sin fulla genomslagskraft: Vilken är kostnaden per sekund för lektionsvideon? (Svar: 2.880.000 kr)

Till läsaren av denna bloggpost:

• Du ska titta på (granska) lektionsfilmen. När du ser filmen ska du göra stödanteckningar om sådant som du lägger märke till beträffande undervisningen. Sen skall Du skriva en kommentar till denna bloggpost med följande utgångspunkter:
• Matematiklyftet kräver total hängivelse åt kollegialt lärande där lärare tillsammans diskuterar, analyserar och kritiskt granskar varandras arbete, företrädesvis kring ett gemensamt kaffebord, och där varje form av individuellt lärande skall anses som icke-kollegialt, och därmed om inte förbjudet så i varje fall inte något som Skolverket skulle kunna premiera med lönepåslag, eftersom individuellt lärande inte kan anses skapa goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.
• Självkritik framförd till den kollegiala gruppen har en viktig funktion för att lyfta problem, vilket är Matematiklyftets huvuduppgift, och därmed skapa goda förutsättningar för kollegialt lärande runt ett kaffebord och därmed stärka framgångsfaktorerna för kompetensutveckling och måluppfyllelse i en didaktisk fortbildning av strukturerat samarbete kring undervisningssituationer och didaktiska frågor för att tillägna sig kunskap, tillsammans och med stöd av matematikhandledare och givetvis även av rektorer som genomgått en speciell handledarutbildning i kollegialt lärande för rektorer och skolledare med syfte att utveckla undervisningen och kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget och därmed uppnå en förbättrad undervisning genom att lyfta upp svårigheter och stärka kvaliteten...      

PS1 Vad säger då Sveriges kår av matematiker representerade av Svenska Matematikersamfundet och Nationalkommitten för Matematik om miljardrullningen inom Matematiklyftet? Den frågan kommer jag att ställa i en kommande post i form av ett öppet brev till dessa organ.

PS2 Vad säger då Sveriges matematiklärare om att av Skolverket bli utsatta för en fortbildning som förfaller utgå från att matematiklärare är mindre vetande och kan serveras vilka trivialiteter som helst?