Lena Andersson om Grundorsaken till Skolans Kris

Lena Andersson ger i dagens DN en insikstfull skarp analys av grundorsaken till den djupa kris inom svensk skola, som så så många omvittnar men så få vill förstå och ingen vet någon lösning på:    

• De dystra rapporterna från skolan ger upphov till frågan om inte felet sitter i det absurda mötet mellan auktoritärt och antiauktoritärt.
• Tanken borde åtminstone prövas att skolans tvång och likriktning är vad som hämmar just motivationen och insikten. 
• Fundamentet för skolan är auktoritärt, bokstavligen instängande. 
• Eftersom tvång och straff hör dåtiden till och övriga samhället går mot autonomi och frivilliga avtal gör skolans modernt sinnade personal vad den kan för att kompensera formernas hårdhet med mjukhet i innehållet.
• Skolans upplösthet möjliggörs av de antiauktoritära formerna, men orsakas inte av dem.
• Orsaken står snarare att finna i krocken mellan oförenligheterna tvång och löshet. 
• Genom psykologi­vetenskapen och erfarenheten vet vi att människor reagerar mycket dåligt på relationer av dubbelbindande natur, exempelvis föräldrar som säger ett och visar ett annat, och där det inte undgår barnet vad som sägs i mellanrummet och att det gör fel hur det än gör
• Varför skulle man inte reagera likadant på en psykologiskt dubbelbindande institution som upptar så många år av ett ungt liv?

Detta är vad jag själv försökt uttrycka men ingen velat lyssna på. Frågan är om någon vill lyssna på LA? 

Matematik är skolans hårdaste kärnämne där krocken har sitt tydligaste uttryck. Utbildningsminister Jan Björklund, som ingenting begriper av vad LA säger, satsar nu miljarder på att lära alla svenska elever bråkräkning i ett tvingande Matematiklyft, som alla inblandade redan vet kommer att misslyckas. 

I detta lyft ingår ingenting av den IT-Matematik som skulle kunna ge mening åt matematikämnet för många av de elever som nu är dömda att stämplas som icke godkända i för dem meningslös exercis, med vida konsekvenser för självbild och livsprojekt.