fredag 9 september 2016

Hur kunde KI gå på Macchiarini?

Hur kunde KI's högsta vetenskapliga kompetens tro att ett plaströr bestruket med stamceller inopererad på en patient som ersättning för en defekt luftstrupe, skulle utvecklas till en normal fungerade luftstrupe i en helt ny helt oprövad och fullständigt spekulativ form av regenerativ bioteknik?

Jo, det gick till så här enligt Sten Heckschers utredning, där prefekten Felländer-Tsai ger svaret:
  • Det är sällsynt med kirurger som inte tvekar inför att skära bort sjuka luftrör på folk och ersätta dessa med decellulariserade nekrograft som hottats upp med stamceller och tillväxtfaktorer. 
  • Men det är banbrytande och platsar i Lancet och kan på sikt leda till nya behandlingsparadigm. 
  • Jag känner så väl igen fenomenet, har erfarenhet av liknande personer och inom vår verksamhet gjordes ju Sveriges första njur- och levertransplantation (under intressanta former...), till stor nytta för mänskligheten och patienterna (även om vissa dog/dör på operationsbordet). 
  • Det fordras en särskild personlighet för att eviscerera folk in vivo. 
  • Gränsen mellan succé och fiasko är dock hårfin och succén hänger naturligtvis på en mängd randvillkor och också andra nyckelpersoner som kan balansera det hela.
En vild chansning alltså, ju vildare desto bättre, på decellulariserade nekrograft som hottats upp med stamceller och tillväxtfaktorer utförd av en läkare känd för att eviscerera folk in vivo, som skulle kunna vara banbrytande och göra KI inte bara till utdelare av Nobelpris, utan även till mottagare.  

En vild chansning alltså, som blev verklighet genom ett stark rekommendationsbrev från 14 av KI's mest framstående stamcellsforskare att anställa Macchiarini att utföra sin vivisektion på KI med dödlig utgång, forskare som på något sätt måste ha trott på Macchiarinis nya helt oprövade regenerativa teknik.

Ingen av dessa 14 undertecknare framträder i media, men deras världsledande stamcellsforskning fortsätter mot nya höjdpunkter med stora statliga anslag till utvalda "centers of excellency". Rektorer har fått avgå, men ingen av de forskare som låg bakom rektorernas fatala beslut. Rektor Harriet Wallberg säger i media ungefär att hon blev lurad att först anställa Macchiarini, och så var det nog. Rektor Hamsten kanske också tycker att han blev lurad att förlänga anställningen (2 ggr). Rektorer är ju oftast bara passiva reagenter på underliggande krafter från aktiva forskare eller finansiärer.

Det var inte inkorrekt formalia som ledde till katastrofen, vilket Heckscher menar, utan bristande omdöme hos ledande forskare. Formalia i all ära, men det är till slut omdöme med mer eller mindre korrekt formalia, som är avgörande.   

Om KI representerar svensk forsknings kronjuvel, vad säger detta om övrig svensk forskning?



  


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar