Högsta Förvaltningsdomstolen Skriver Ny Grundlag

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i domar 5339-13 och 5340-13 avslagit min begäran att som allmän handling ta del av e-post mellan befattningshavare på KTH angående min person, rubricerade SVT/GomorronSverige samt MST/BodyandSoul, enligt tidigare poster.

Huvudfrågan är när en handling skall anses vara färdigställd och därmed upprättad och därmed allmän handling och därmed tillgänglig för granskning, vilket är själva kärnan i Offentlighetsprincipen.

I Kommentar till Tryckfrihetsförordningen (TF) (prop 1975/76 160, s 143) skriver föredraganden:

• Jag vill i sammanhanget påpeka att det självfallet inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad. 
• Jag anser av denna anledning att man inte i lagtexten bör använda den av OSK förordade formuleringen alt en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.

TF säger alltså mycket explicit:

• För att en handling skall anses vara färdigställd skall inte krävas något särskilt formellt förfarande.
• För att en handling skall anses vara upprättad skall inte krävas att den genom myndighetens beslut fått slutgiltig form. 

I sina domar skriver HFD:

• För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143). Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten, att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. 

  Om vi ställer HFD mot TF, så har vi alltså följande lagtexter:

1. För att en handling skall anses vara färdigställd skall inte krävas något särskilt formellt förfarande. (TF)
2. För att en handling skall vara upprättad skall inte krävas att den genom myndighetens beslut fått slutgiltig form.  (TF)
3. Det skall krävas att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. (HFD)

Vi ser att 3. (HFD) är i direkt motsats till både 1. och 2. (TF). Härvid är "fått slutgiltig form" synonymt med "är färdigställd", "genom myndighetens beslut" motsvaras av "någon åtgärd vidtagits" och vidare kan  "upprättad"  i 2. anses innehålla även "färdigställd" i 3.

Notera att  föredraganden i prop 175/76 160, s 143 explicit avfärdar som olämplig lagtext det som 3. uttrycker. Föredraganden sätter alltså fingret på precis den springande punkten vad gäller Offentlighetsprincipen, för att den inte skall kunna sättas ur spel av myndighet eller domstol. 

Trots detta har alltså nu HFD skrivit ny grundlag genom att ändra lagtext i TF till sin motsats. Men kan HFD göra så? Det är ju Riksdagen som skriver grundlag. 

Vad kommer Riksdagen att säga när detta blir känt?

Vad innebär då den nya grundlagen? 

Jo, den ger högskolans Rektor en stämpel märkt FÄRDIGSTÄLLD att använda för att efter eget val stämpla vissa av högskolans handlingar för att därmed göra dem till tillgängliga för allmänheten som allmänna handlingar, varvid icke stämplade handlingar inte är allmänna handlingar och därför inte är tillgängliga.

Detta innebär att Rektor har den exklusiva rätten att avgöra vilka av högskolans handlingar som skall kunna granskas, av allmänheten inklusive akademin.

Som var ock en förstår innebär detta en avsevärd förenkling och rationalisering av högskolans styrning  och administration, med betydande vinster att räkna hem även inräknat priset för att Offentlighetsprincipen avskaffats.  Den enda haken är att det inte är Riksdagen som skrivit den nya grundlagen.

PS1 Det återstår nu att se om det finns några inom eller utom akademin, utöver Academic Rights Watch som bevakar mitt fall, som skulle anse att det vara anmärkningsvärt om Offentlighetsprincipen avskaffats, inte av Riksdagen, utan av HFD. Den nya grundlagen skriven av HFD berör inte bara min enkla person, vars öde väl inte är av vidare allmänt intresse, utan alla i Sverige som tror att det finns en Offentlighetsprincip avsedd att värna medborgarna mot myndigheters övergrepp och skapa garantier mot maktmissbruk.

PS2 HFD ställer i sin nya lagtext 3. andra stycket mot det första i TF 2 kap 7 §,  vilken i sin helhet lyder:

Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad,
1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing, 2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,
3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens utskott, kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande. Lag (2002:1049).

Vi läser att i TF i det andra stycket ger ett alternativ till huvudregeln i första stycket, som innebär att handlingar som diarium, dom och protokoll automatiskt anses vara upprättade utan hänvisning till huvudregeln. 

I sin lagtext 3. vänder HFD på denna logik och säger att en handling som inte faller under alternativregeln i andra stycket, dvs inte är diarium, dom eller protokoll, och därför inte är upprättad enligt alternativregeln, skall betraktas som icke upprättad såvitt inte myndigheten säger sig vidtagit åtgärd som visar att handlingen är färdigställd, tex stämplat handlingen som FÄRDIGSTÄLLD på samma sätt som en sekretessbelagd handling stämplas HEMLIG.

HFD placerar därmed en handling som inte faller under alternativregeln, utanför huvudregeln. Men detta är ju lagstridigt. Något som inte faller under alternativregeln måste falla under huvudregeln och inte utanför.

När man förstår vad HFD har gjort så måste man fråga sig hur mycket rättsröta det finns i vårt fina svenska system? Hur mycket Quick och Lambertz finns det egentligen?

PS3 Jag har skickat följande brev till Justitieminister Beatrice Ask, med likalydande brev till Justitiekanslern:

Till 
Justitieminister Beatrice Ask

Jag vill göra Dig som Justitieminister uppmärksam på domarna 5339-13 och 5340-13 nyligen avgivna av Högsta Förvaltningsdomstolen. I dessa domar skriver Högsta Förvaltningsdomstolen ny grundlag genom att ändra i Tryckfrihetsförordningen på ett sätt som jag beskriver i detalj under följande länk.

Eftersom det endast är Riksdagen som kan skriva ny grundlag, anmodar jag Justitieministern att noggrant granska dessa domar i ljuset av den analys som jag givit under nämnda länk, och avgöra om Högsta Förvaltningsdomstolen skrivit ny grundlag utan att därtill ha rätt, samt tillkännage resultatet av granskningen. 

Högaktningsfullt

Claes Johnson
prof i tillämpad matematik KTH

PS4 Notera nogsamt att HFD väljer att citera den först punkten i Kommentar till TF (prop 175/76 160, s 143) enligt ovan:

• Jag vill i sammanhanget påpeka att det självfallet inte skall krävas något särskilt formellt förfarande från en myndighets sida för att en handling utan ärendeanknytning skall kunna anses färdigställd och därmed också upprättad. 
• Jag anser av denna anledning att man inte i lagtexten bör använda den av OSK förordade formuleringen alt en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.

Men HFD väljer att mörka den andra punkten, eftersom det är precis den HFD väljer att gå emot. Vad har drivit de 5 justitieråd i HFD, som undertecknat domen, att så uppenbart trotsa grundlagen?