Varför Svensk Skola är i Kris

Enligt en kör av röster befinner sig svensk skola i kris orsakad av kommunalisering, friskolor, fritt skolval, låga lärarlöner, låga intagningsbetyg till lärarutbildning och reform(flum)pedagogik av olika slag. Enligt denna analys skulle den fina skola vi antas ha haft tidigare, kunna återupprättas genom åtgärder riktade mot de angivna orsakerna: statlig skola,  inga friskolor, inget fritt skolval, höjda löner, höga intagningsbetyg till lärarutbildning och återgång till traditionell katederpedagogik. "Reset" helt enkelt till en svunnen gyllene tid, som kanske aldrig fanns, men i alla fall...

Detta beskivs i den nya boken Barnexperimentet. Svensk Skola i Fritt Fall av Per Kornhall, före detta undervisningsråd vid Skolverket, som enligt SvD ger

• en mycket dyster beskrivning av effekterna av de senaste tjugo årens reformer på skolområdet. Nedläggningen av Skolöverstyrelsen, uppdelningen av ansvaret för skolan på två olika myndigheter, kommunaliseringen, avskaffandet av den statliga läromedelskontrollen samt friskolereformen heter några av de allvarligaste förändringarna.

Så talar naturligtvis ett före detta undervisningsråd, men är Kornhalls problemformulering riktig? Beror krisen i skolan på "misslyckade reformer"? Skulle skolans kris inte infunnit sig utan alla dessa "misslyckade reformer"?

Svårt att säga eftersom klockan inte kan skruvas tillbaka. Svårt att säga eftersom tillståndet i skolan före alla dessa "misslyckade reformer" inte låter sig beskrivas och det kan vara frestande att idealisera för den som tror sig se ljuset genom att blicka bakåt.

Men kanske orsaken till krisen ligger djupare än organistoriska förändringar som kommunalisering och friskolor? Kanske det beror på att skolan inte har funnit sin rätta form i det nya it-samhälle som vi nu lever i?

Den traditionella skolans formella (mandarin)kunskap (som latin och Euklidisk geometri) ger inte längre inträdesbiljett till samhällets priviligierade positioner (som tex undervisningsråd på Skolverket), som den gjorde under den gamla gymnasieskolans tid. Kanske denna formella kunskap bara är meningsfull när den innehas av ett relativt fåtal, och tappar sin mening om den skall delas av många?  Kanske är det skillnad i kunskap som ger värde i arbetslivet, snarare än likhet?

Är det istället en mer reell "praktisk" differentierad kunskap som behövs för att klara liv och arbete i it-samhället? Beror krisen på att skolan inte är anpassad till det samhälle som nu omger skolan?  I så fall hjälper det föga att titta tillbaka med latin och Eulidisk geometri (nu för alla) som ledstjärna.