Strindberg om Skapelsens Matematik

Den Bortglömde August Strindberg grävs förtjänstfullt fram i dagens Svd i en intressant artikel av författare Bo Gustavsson, som nära kopplar till The World as Computation:

• De centrala texterna i ”Ordalek och småkonst” är de båda tankedikterna ”Rosa mystica” och ”Skapelsens tal och lagar”. 
• De representerar en höjdpunkt i Strindbergs lyriska författarskap. 
• Det är märkliga texter där han förenar matematik och mystik, naturvetenskap och spekulativ filosofi. 
• Grundidén är att universum styrs av matematiska lagar, vilket ju även utgör premissen för modern vetenskap. 
• Strindberg skulle kunna instämma i Einsteins uttalande att Gud inte kastar tärning.
• Slumpen existerar inte i vårt ordnade kosmos utan där gäller matematiska talförhållanden både på mikro- och makronivå.
• "Skapelsens tal och lagar" inleds med ett citat ur Leibniz ”Teodicé”: 
• Calculat Deus et mundus fit (Gud planerar och världen skapas). 
• Inspirerad av pythagoreiska tankegångar gör Strindberg Skaparen till en matematiker och geometriker som likt kabbalans Gud tänker universums grundstruktur:

Calculat Deus et mundus fit!; det är

uttolkat: Varde!

Varde med tal och med mått; så börjar

Skapelseverket.

Punkten är vila; den rör sig framåt, och

linjen är skapad.

Linjen s’en med sig själv den alstrar en

täckande yta.

Ytorna avla, och straxt den rummet

fyllande kroppen

Blivit en verklighet, försedd med tyngd och

med dragning.

Kropparne draga varann, de större de

draga de smärre;

Detta är kraft, den dragande kraft, som rör

Universum.

Kärleken kallas den ock, som håller Alltet

tillsammans;

Hatet det stöter ifrån; det söndrar, löser och

dödar. –

Rörelse alltså i tal och i skönmått är början

till livet.

• Här anspelas på Newtons gravitationslag och Empedokles idé att två krafter styr tillvaron: kärleken och hatet. 
• Det är en mäktig upptakt till en modern lärodikt. Utifrån ”Zohar”, kabbalans urkund, låter Strindberg talmystik bli ordningsprincipen i universum. Ett är Skaparens tal, oföränderligt och evigt detsamma. 
• Två är fördelningens tal och tre är familjens, statens och rikenas tal. Sedan för han ett intrikat resonemang om matematiska relationer mellan avstånden från planeterna till solen i ”sfärernas harmoni”. 
• Även materien styrs av talförhållanden och en ömsesidig dragningskraft mellan grundämnena som Strindberg i alkemisk anda uppfattar som erotisk-mystisk.

Läs och begrunda. Notera särskilt att statistik och tärningskast inte ingår i Skapelsen.